Atuagagdliutit

Årgang

Atuagagdliutit - 01.05.1967, Side 28

Atuagagdliutit - 01.05.1967, Side 28
MERARTAVTINUT ilisimassagssarsiortunut ilauneK aussarigsilerpoK — tåssa mana u- kiut 30 sivnerdlugit Kångiusimalerput. juni KåumatauvoK. taimane sule pui- sseKardluartarpoK, pingårtumik åtåt tikerKåmit kangerdlitartorssugatdlar- mata. åmalume sårugdligssuit perug- tulerput. taimane inusup tungånit- dlune suna KasunartugssaK! KanoK-una tusalersugut tuluingoK ilisimassagssarsiortut ilisimassortag- ssarsiortut. torKarneKariarama pile- ritsåinaKaunga. taimane pujortulérKat mingaitsukasiugatdlarmata nålagkap angatdlatå „Rink" angatdlatigåt. ator- tugssaKaKigamik umiatsiait mardluk kalitarait. uvalivigsoK autdlaxaugut, månalume silagik, anoraisak! autdlaravta aulisartut avKUsåria- ravtigik Kangale sårugdligserérput. sunauvfame åmalisaoK aulisagånge- ramik. sukavatdlårata avangnamuka- ravta Nugårssuk Kanigdlivdlugulo i- larssuata aperinaKaunga Kavdlunåtut OKalugtarsoralunga. påsipajugkavko taimåisagamame niaKukasiga ivsugtu- tingåravko katagtingajavigpara. unuatsiénguångorå ornigkavtinut Isersiutilingnut (tåuna Kugssup sar- KånipoK) pivugut. nioraiginariardluta taima tunungmut autdlarikatagput. uvanga, pujortulérKap nålagå avdlalo pujortulérKamitugssaugavta erKigsi- gatdlåinarpugut. seKinerssuaK Kutdlalersordlo tima- ngiussoKaut tupertulitdlardlutigdlo; tåssame Kulit erKåinikamik. nålagåt sigssamut Kaningnerussumut tuper- POK, ilait mardlukutårdlutik tupermi- tugssauvdlutik. tupeK angnerussoK i- gavfigitigalugo nerissarfigåt. nereré- rångata uvagut pujortulérarmiussugut neriartuinåraugut. uvdlut ardlagdlit tåssanérérdluta KangersuneK takusarniåinaleKåt. ka- litavut tamaisa Kimatdlugit umiatsiå- raK kisiat kalitaralugo autdlanaugut. kåkangme måssåkut sukagavta, asulo isersarnånguaK — aussame kanger- dluit anorigissartagåt — OKumigårdlu- go. autdlardlutauna nålagåta aperiler- migånga Matsualak suminersoK, må- ssa nalugunarnago, nunap åssiuteKaru- ne IvisartumitOK nalungikunaraluar- dlugo. uvagut taissaravtigo Majuala- mik; taimame ateKarmat. KugssangassoK ilungmut Kångilågi- nardlugo Kangale-åsit tularikatagpu- gut. niorariardlutik Kumut autdlar- put. autdlariarmata uvagut umiatsiå- mitugut iganialerpugut. sårugdlit a- Kigdlulersut Kularugtulerivut Kangale aterikatagput. nereKatigeratånguarpå- tigut, tåssalo kimut autdlåinardluta. unuarsiordluta kimukaravta tikeriat- dlartugut Kimatavut mardluk.pilukag- simassut. umiatsiåp åipå mikineK aut- dlarusimagamiko tikikamik tulagti- nerdliordlugo iputaisa ilait mardluk tåmarsimavait. avdlatut ajornaKing- mat takuniarnialerpåka, nunåkorniå- nginama Kåinamik. kangerput ilima- narnerungmat kangimukarama inger- dlalåginardlunga tamaisa nanigavkit nalunaitdlivdlugit inigsseriardlugit ki- mukardlunga tuloKutima ilait mardluk kangimut pisululersut suaorpåka u- ssersuatårtupilugssuvdlunga: „pikani- put, kimukåuniarsigik!" påsinerami- nga taima kangimut autdlarput, erni- nardlo tikiupait. taimane Isersiutilingninerput sila- gigssugame nuna paneKaoK. åmåsit pujortulérKaminiardluta timivtine uit- såpaluleKaut. inånit aneriatdlaravta tauvamiuna timivtine nuna putseri- katagtoK, ikuatdlalerdlune. sunauvfa inusuit ilåta cigarititugke Kaminago igitå ikuatdlagtitsileraluartOK. tai- maingmat ulåputukasiuput Kamisai- ssut. taimane ilavta OKautigåt nålagåt OKartoK: tåssamigoK inusugtuinakasi- ugamik sianinginamik. måssa inusuit ilångue åma sianisungussartut. sule IsersiutilingnisarKårtut kalå- lersait avdlanik taorserneKåsangmata K’ornumukåunialerpånga. kujåmut autdlardlutalo IvnarssuaK avKusåmi- alerparput. taimane sule tåteråt ini- gåt; måkulo kuånerssuit! uvagut mar- dluvdluta kuånersalerpugut, pingajor- put tåterårniartOK. arringivigpugut si- lageKingmat. nåmagsigavta kimut aut- dlarpugut. Nugårssuk avKusårparput sule inoKartoK, tåssanilo kavfisutdlar- sinardluta K’ornumukarpugut. tiki- kavta niuinariardlunga ilåka taima kimut autdlarput. taimane aussarigsi- lersorssuarme angalaorneK nuåne- KaoK-åsit. Lars Falksen, K’ornoK. Amitsuarssuliarnera aussaK atåtagalo angalaoravta nuå- ningårmat OKalugtuarilåsavara. nuna- rujugssuavtine kangerdlugpagssuit nuånemerpåt ilagisagunarpåt Agdlu- itsup kangerdlua. sapåme uvdlåkut pujortulérKamik isigkanik 30-nik takissusilingmik a- ngalaKateKardluta nalunaerKutaK ar- fineK-mardlunut autdlarpugut. seKi- naringikaluardlune sila nuånersorssu- vok kangerdluk KatsungaKigame. i- ngerdlangåtsiåinardluta anore nag- dliutilårtalerpoK inumaringnåinardlu- ne. nuånåriartugavta amerdlaKaugut. mérKat tatdlimauvugut, utorKartavut- dle amerdlaneruput. kangerdlukut i- lorpariartortitdluta utorKait ilait OKar- talerput takornarniat uluangmisassut. uluangmitagssarput ungasiaraluartoK tugdleriårnigssarput aulajangerneKa- rérpoK. KanoK pinigssarput nalulinat- dlarigput atåtap ilitsersorpånga ivnår- ssuk uluangmivfigssarput tulagfigi- guvtigo uluavma igdlua maniumåri- ga. ivnårssugssuaK tulagfigileravtigo i- lavut igdlartuinaussut uluangmitug- ssaussugut tugdleriårdluta piarigina- Kaugut — utorKait pingasut måncat- dlo tatdlimat. KulivtinipoK KåKarssuaK Matorssuarmik taineKartartoK. KåKap ivnåne KaersoK ivnårigdluinartoK i- malunit sikågigdluinartoK ipoK. tåu- ssuma nalerpiånitoK avdlaunane ma- to agssangnik suliaK. ingerdlarKilåginardluta kangerdlup Kingua Kanigdlivarput. åpavna K’or- dlortorssuaK Amitsuarssup tusåma- neKautivigssua, kuk ivnåkut nakåssoK Kapugtuinauvdlune KaKortuinavig- ssuaK! ata, taimak kisime igtugssuaK! tåssa niperssua! tulagtarfianut taKussavut pigissa- vutdlo avdlat nioriardlugit angalaor- figssavtinut niuvugut. åma umiausså- raK tulåussartik nunåkorutdlugo tat- simukåupåt, piumassut akianut ikå- rutigssåt. ikårumassut ardlaKåloKing- mata atåta agssartuissuvoK. sorngu- name uvangåtaoK ikårpunga. nuna ti- kitarput nuåneKaoK. orpigssuit Kor- sorKigserulordlutik. tingmiårarpag- ssuit tingmeKåtårtut Kardlorpalungne- rat åma nuåneKutaugiput. sordlume KimaKatiginaråtigut. åmame najugar- tik nuåneKingmat erKigsinaidngmat- dlo. niugavta Kumut ingerdlalåginardlu- ta kigutaernarpagssuit tikipavut, ne- rilerpavutdlo. atåta K’ordlortorssup Kåvanukåsavdlune OKarpoK, orpeKa- Kingmatdle portoKingmatdlo utarKi- narKungmanga ilagingilåka. majuar- dlutik autdlarmata Kamuna usorug- kaluaKalunga OKångilanga. ilavut åma Kutdlarternialerput K’or- dlortorssup atånukarniardlutik. orpig- pagssuit akunisiordlugit Kumut aut- dlarpugut. Hansinap tasiorpånga av- Kutdlugtukutdlo ikiortardlunga. orpit eKimangåramik akunisiugagssaorpiar- nerdlunit ajorput, agdlåme ilåne seKi- neK tårtitarpoK torssunerinut periar- dlune. imaKa uvanga mikinermit tai- mak misigissaKarpunga. årime, K’ordlortorssuaK tusåmaKi- ssara atangerdluåinaKårput. igtug- ssuaK KOKernåinavigpoK. sordlo åma tåssa siagdlersorssuaK, minitdlalungå- rame. kup sarfarnerane eKaluit pape- rorssorujorput. sordlo sarfaK ajugauv- figiniaråt. sarfaK taimak såkortuti- gingmat KasusueKaut. ilavut åssilivilissarmata åssiliseKå- tårpugut. nuåneraluaKissoK atåtåkut tåkungmata åmukåinarpugut. Hans C. Poulsen, Agdluitsup-på. Monte Sacrome, GranadamTtume (Spaniame), palase ugperissarsiornermut tungassunik atuartitslsavdlune atuarfiliarångame btlerneK cyklernerdlunit ajorpoK, siutitQmutdle Kimugsertardlune. siutitup tungmarpalåva tusarångamlko mérKat palasip atuartitagssai atuarfingmit aniassarput palase ingiaKatigiartordlugo. inusungnerma ilå (Atuagagdliutine nr. 6-ime ilångu- ssat ilåt taimatut KuleKutalik normu- me tugdlerme nangitagssaugaluaK ku- kunikut normune tugdliussune ilå- nguneKarsimångingmat ajussårutigår- put. auna nanginera:) isersimarugtortunga Tikujukup Kaer- Kutipånga. iserame iggavingmipoK ag- sut nuånångipasigdlune tuvivkut a- japerdlunga nipikitsunguamik aperå- nga puiaussat tåuko sumlnersut. so- runame „Nipisa“me torKorsimavdlugit OKarpunga. ikautisavatit avdlanut ta- kutinagit, OKarfigånga. uvangalo su- liagssara nåmagsivara. ikåukavkit i- sertunga peKUsivingminut måtupai. amerikamiut nålagåt Hobbs anit- dlagpoK OKalugfigingmangalo ussersu- atångårmat paitsungilara anago nig- gerpat Sisimiuliåsaugut, avangnerpat Nuliåsaugut. å, Kanga avangnitdlarKunånguar- sse, ilame Nuk takorusungnermit. uvdlåkut iterdlunga anivunga su- mik anoritånguaKångitsoK, asulo sila- geKalune. taimanikut „Nipisa“me nå- lagarårput ningaorput Josva Heil- mann. aulajangerpugut Nuliåukumav- dlugit. niorKaiviup avatinguane ki- ssagdlugo autdlartileraluarå unigter- Kuvåt, erinarssorKårdlutik aitsåt aut- dlarniaramik. nuånivigsumik erinar- ssupiloKaut. Manitsume niuvertuliarsinardlutik aterput autdlarniardlutik. åsitdlumi- åsit erinarssorKårdlutik kujåmut aut- dlardluta. ilisimassortagssarput Josef Lyberth ikisinardlugo uvanga ituvu- nga. Napassumut tårsissukåtigut kisar- pugut. timivtinit ajoKiata ikårKorpa- loriarmanga pulaorpåka. taimane Ludvig Johnsen ajOKiussoK. nerrivi- geriardlugit avdlamik inigssaKångi- navta maskinaKarfia tupiussalerta- gaungmat airuanut inakåvugut uva- nga silardliuvdlunga. sinitdlardlunga mistalerput OKarpatdlariarmat Madsiå, tuniniarpåtit. ueriatdlarama avdla ta- kungilara nalunaerKutårarssuaK aug- pilåtdlåinarpoK, tåssale kultiungåra- me. isagkaluariga Kangale tunuarte- rérpå. påsilerpara Nungmut autdlar- niartoK imailerérmat, tåssalume pi- kilerdluta. kujåmut autdlaravta anorångualer- simassoK Atangmiup tungånut inger- dlanerdliukulugdluta uvdlå j ungnaerå Atangmingmut kisarpugut suliarilår- niarmåssuk. uvanga amencat ikåna- tigåka niuvertorusianutdlo iseKatiga- lugit. agsut pingåkujungniavigsordlu- ta, taimane Klaus Petersen niuver- torusiussoK. Kanerssorsinardluta ikår- tugutdlo autdlartipåt. kujavalåraluar- dluta KingigtorssuaK nalunaitdlerug- tortoK åma kisarumalerput. KeKertap orKuanut kisåinarpugut nal. 6-ip er- Kåne. inusugtuinaugavta åmalo ner- rerigtornikuvdluta taimanime Kavdlu- nåmernit igfiat imugssuitdlo mama- ratdlarmata neriniartunga Berthele o- KarpatdlagpoK: Madsiå, tomårssuk a- låkaruk. alåkariatdlariga amerKat nå- lagåt utoncarssugame umé KaKortui- narssuvdlutik KåtigulersimavoK naså pavfa ingigingårame. sordlo igap sa- niane aulaterinåsassoK angåkuautig- ssaminik. inermåssuk autdlaleravta OKarfigå- ka avåmukåsassugut. nal. 7-inut ku- jamut såsassut KeKertarpagssuit avar- Kutdlugit. uvangalo inarpunga anta- nermut itersarKuvdlunga. itersarmånga iterpunga, kåkangme aulatårsioKaugut. titugagssara userat- dlagtårdlugo najorKarpara. salomu- sersoriardlunga anivunga agsut inger- dlanerigsisimavdluta. kåkangme ano- re nigeK agssorparput taggarik. tai- manikut „Nipisa“ aKugtarfeKångilaK. ilåka tamarmik anérput amencat å- ssilissuat anéKatauvoK. sujumut pi- vunga pujorsiut sujuanitdlune tatigi- narnerungmat pu j orsiuserisavdlunga. sujuata inåta kigdlingane mardluk si- nigput imamit KarssuaneKardlutik, sordluliuko Kausersugssåungitsumik poKaramik. kujåmukårpugut tåK anore, nalu- naerfigånga timut såsavdlutik. soru- name takornarniaugama akueråka. a- kunerup KerKa timukardluta sujunig- tigut malik KaerpoK, sunauvfa ikar- dlugssuaK tusåmaneKaKissoK. avåmut Kimagterparput erninardlo timut aut- dlarKigdluta. årime kangerput Kaumarujugtaler- poK, nunalo pukitsukujorssuaK såmer- dleralugo ersseriartulerpoK, sunauvfa KangeK sarKangeriartordlugo. årime upamartulerput Kutdliup Kaumarnga- nik, sunauvfa KangeK samangerdlu- go. tåssalo KåumalitdlartoK tinger- dlauseriatdlautå Nup tungånut saner- Kiautigaluta sigssiugkamut tulagki- artulerpugut. nal. 7 sigssiugkamut tu- lagpugut. sunauvfame „Disko“ nuna- lisimassoK niuvertumut, taimane Si- mony niuvertussoK, majuatsiéinardlu- ta umiarssualivingmut „Disko“p er- Kånut kisarpugut, tåssa kussagsalår- niarmata. ilamåsit inalerpånga nålagånut aki- sorserKUvdlunga. kisseriångilanga, nå- lagåta kufferterujugssuaK KaKikålo akisorsilerpunga. avdla nipigingilå a- vangnamut tikuartordlune kufinip a- kilisagåtigut. ilåka nalunaerfigåka ni- uvertuvngoK akilisavåtigut. taimåi- torme sussårtingilåtigut, tamavta 5 kronimik tunigamitigut. taimaniuna Manitsume niuvertug" ssaussoK H. Jacobi, arne utontångor- tOK tikerårtOK Nungmut aisimagå „Angmagssak" atordlugo. ajoraluartu- migdle erne ilagsiartoraluardlugo „Disko“p Kåvatigut igsiatdlagdlune si- ngernine napisimavå nåparsimaving- mutdlo unigkatdlardlune. Jacobip o- Karfigånga „Nipisa“p inå ajunginero- Kingmat uvagut „Angmagssak“mik a- vangnamukåsassugut. uvanga OKarpu- nga „Nipisa" Kimåsanago. akuerånga, uvangalo uvdlut 8 Nungmipunga a- vangnamukarnigssåt utarKivdlugo. taimane Nuk takomårpara. Mads Kreutzmann, Kartgåmiut. Penneven søges Dorit Hjelmsø, 13‘/2 år, Østbirk alle 14, Kastrup. Interesser: dans, naturen og læsning- ønske: pige eller dreng på samme alder. Eva Christiansen, 13 år, Bindele- det 40, Bagsværd. Interesser: sport, pop, tegning, læs- ning (faktisk alt). Ønske: pige på 13 år. Karen Hansen, 16 år, Engvej 114, Dragør. Interesser: pop og bøger. Ønske: pige eller dreng på samme alder. W\LTEI? J E55EN kGfc DanasveJ 26—30 Telegramadresse: København V. Waltjessen Hårdtræ — Trælast — Krydsfiner Isoleringsplader — Plasticplader flnerlt mångertut — Kissult Krydslt- nerlt — OKOrsautigssat ceUodexlkut éssiglssaltdlo — plastlcpladlt FERD'NAND & Efter rang fe atarKinarnerit sujugdliutdlugit CbFtTt tit H M6NVJ fr- PIB COPENHflGiN 28

x

Atuagagdliutit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.