Atuagagdliutit - 11.05.1967, Side 28

MERARTAVTINUT
Suilaersårfik
aussat ilåne juli autdlartitoK iki-
ngutigalo kangerdlungmut tingmissat
ineicarfisa ilånut pulaterussårpugut.
isersarnanguarpoK, aussavdle silånut
kiagtumut nigdlasaissuginartumik. u-
miåraK angatdlaterput usiatåvigpoK,
tåssame tupen, ikumassartox, petroleo
taKussavutdlo nagsaravtigik.
tuapait tulagfigiartugkavut kaju-
ngernavigput, Kulånilo nuna majori-
artuåK Korsoncigsisimavdlune. umiå-
raic tuapangnut majoragsårpoK, ta-
måssalo isersarnångup maliaKinere u-
jarårKanik perpalugtitsivdlutik mor-
partårput. isumaliuinarpunga: — å,
sordlo méraugatdlaravta sigssame pi-
nguarångavta.
umiåraK tivlaréravtigo, isumang-
naeréravtigulo tupertorpugut. nåmag-
sigavta Kissugssat ajornångitsorssuga-
luartut ikumassartumik nerissagssior-
pugut tiliordlutalo. tamatuma kingor-
na nalaussåréravta nangmagtagkavut
igfianik Kagdlersugkanik imiierpavut,
sornguname puiaussåi'Kat iggisigssa-
vut puiornagit.
asulinåungitsoK-una Kånamik KaKi-
ssiniardluta arfiningornerup unukua
iluagtiniarsimagiput, silagigkamilume
tårsinguåsångingmat. piaréravta ku-
mut autdlåinaKaugut. kangerdlung-
mikavta KåKarssuarnitdlo iluneKarsi-
mavdluta seKineK tarrerérsimavoK; fi-
mame Kulingiluat erKarileréramiko.
nigdlatårnera iluåinarpoK, nagsataKa-
ravta ingerdlavigiligarputdlo majo-
riaoKingmat.
Kutdlangåtsiardluta Kasuersileruju-
gut, Kumut umerortuånguardluta. av-
Kutigiligagssarput u j aråluinarssuvoK,
asulo sivingaKalune. tuviusså KutdleK
pavaningåtsiakasik ipoK. Kasuerseré-
ravta kunguardlo imerfigeréravtigo
Kumut autdlarKigpugut, ujaragssuit
akornisigut ingerdlarussålerdluta. Kå-
Kasiortugavta naliginavérsårpugut, ar-
dlarput ujarKamik agssakåtitsiviginia-
leKigavtigo. ilane sermit kigdlerKutar-
pavut. tuaviorata ingmånguaK Kasu-
ersertardluta ingerdlavugut. kisauna
tuviusså KutdleK tikikasitdlarigput.
Kumutdlo sivnera ivnåinauvdlune.
tuviussånut manigsumut periaravta
sodavandimik kasukatdlarujugut, må-
name Kåvanut apigsitugssångunguat-
siaravta. Kagdlersugkanik nerivugut,

der er
mere tobak
i BAT
Den er rullet anderledes, den
er mere kompakt. Det giver
Dem en lidt mindre cerut med
en stor ceruts fulde tobaks-
nydelse.
BAT tupafaKarneruvoK
avdlaunerussumik imussauvoK.
imaKarneruvoK. cerufiuvoK ming-
nerulårfoK kisiåne ceruferujug-
ssuarfut tupafugagssarfalik.
YR.URAC = BAY JUNIOR:
A.M.HIRSCHSPRUNG & SØNNEP
KØBENHAVN
ivnartortugssångoravta persaKutaugi-
nåsangmata aKajarKuvtinut imiuteri-
ginaravtigik. Kasuerserdluaréravta a-
vaterputdlo alianaeKissoK umerorta-
riardlugo sivnera ivnartulerparput.
ajornakusoraluartOK åipara - ivnartut-
dlarKeKingmat sivitsungitsoK Kåva
tungmaratånguarparput. tauva avdla-
nit KaKineKarérsimanersoK misigssor-
tuinångorparput. KåKap Kåva angni-
kitsoralånguvoK, mianerssuvigdlune
aitsåt nikeriarfigssauvdlune. pingasu-
nik ingigtaKarpoK. uvagut pingajuat
torårsimavarput, ilainutdle ikåriarfig-
ssåungilaK. KaKisserKårtusorilerniar-
dluta takuleriaKåvut ujarånguit pe-
rugkat, iluåne KivdlertussånguaK så-
tOK agdlagkatdlo påpiaramik masang-
neK ajortumik porsimassut. sunauvfa-
miuna franskit KåKasiortuisa ukiunik
mardlungnik sujugdliuvdlutik, tåssa
1958-ime, ingiarérsimagåtigut. KaKi-
sserKårtuniåsaKaluta tugdlerssortu-
nerput nåmaginartariaKarparput. ati-
vut ilånguteréravtigik ilerKuisut iliv-
dlugit inigssipavut.
måna avaterput Kimerdlorsinångor-
parput. aussap unuåne alianaitsume
KåKarssup itåvanit pingortitarssuaK
Kimerdlorniarsimavarput, sungivfig-
putdlo taimatut atorniarsimagavtigo
pakatsingilagut. å, issigissap ila alia-
naitdluinåssusia! Katsordluinarsima-
vok, kangerdluitdlo igdlugit KåKavti-
nik akuneKartut imartait aKerdlutut
kuissatut Kivdlertigiput. avangnavtine
Sermersut ikerasåtigut pujoK pulate-
russårpoK Kåne maligaussiortuinå-
ngordlugo. avane Kangåmiut tJmånåt
sordlo kuvdloK nåpagaK! Manitsup
tungånut nunat imartaKartitertut tai-
matutdle erssarigtigiput. åpavna ti-
mivtine sermerssuaK Kivdlernerssara-
sårpoK KåKarssuarnik ingigtatut itu-
nik tungileKardlune — ungatane se-
Kernup alåkåukiartulersup Kinguai se-
Kersimavdlutik. issigissaK takordlu-
garpalugtoK uvavtinut inusugtunut
agsut nuånårutigssissoK. — åssilivili-
ssaravta åssilissaKåtåratdlaruj ugut.
taimak kussanåssusermik Kimer-
dluisitdluta takordlulerpara UtorKå-
nguamik OKalugtuaK. tåssauna KåKar-
ssuaK una Suilaersårfingmik ateKaler-
simassoK suilaerKutigalugo UtorKå-
ngup majuarsimangmago. KåKap tåu-
ssuma Kåvaninivnut pissuterpiaussut
ilagåt UtorKånguamik OKalugtuarsia-
ra erssarigpiångikaluartoK takordlor-
tuartaravko, pingårtumik KåKarssuaK
tåuna kussanaKissoK atåukiartulersit-
dlugo. uvavtitut kussanåssusermik tå-
ssångånit KimerdlugaKarsimåsassoK
sordlo påsileriga.
atago tusariartigo suna pissutigalu-
go KåKamut majuarsimassoK.
ilånigoK-una UtorKånguaK Ikamiu-
ne nunaKartOK ernituaKardlunilo. au-
ssat ilane agpat måniliornerat nalige-
rugtulerå ernerminut OKarpoK: — er-
nera, måna pissarnivtitut måniliarta-
riaKarpugut. nunarKativut pigssar-
siavta ilåinik tuneriaruvtigik nuånå-
såput-åsit.
atortugssatik piaréramikik Kåina-
mik alångumingne kangerdlungmut
ivnaliarput. kangerdlungmut pigamik
ivnap kitå’tungånut sigssarigsumut
Kåineriardlutik avKutingnåmlkut ku-
mukarput. tauva ivnaliat ningititar-
fiat periarfigssaringnerussumitoK ti-
FHCK0NTAKT
UDKOMMER HVER MÅNED
MED DE SIDSTE NYHEDER
INDENFOR:
Hi-Fi-STEREO
MUSIKLYDBÅND
BÅNDOPTAGERE
& TILBEHØR
TILSE!’
I F.H.C.Ele
I Landgreve
ft Døgntelefc
TILSENDES GRATIS
F.H.C. Electronics
Landgreven 7, Kbh. K.
Døgntelefon: (01)149851
kipåt. taimailinerane seidneK sujora-
ngiuterugtorsimavoK, samanilo imame
agparpagssuit mitsimåput. måssa ilait
atåne ivnamingånit aorsaortuinait,
kåviårdlutigdlo nipitik igdlugalugit
KOKernåinångordlutik.
tauva angutåta erne KerKatigut aler-
mik Kilerpå, taimåtaordlo puliaK pui-
ssip amianit sanåK alermut Kilerut-
dlugo. aitsåt taimatut månigsarniali-
ngitdlat, tamarmigdlo piniartup pi-
niagkaminik pileritussusianik suner-
neKarsimavdlutik Kimavdlutigdlo nu-
ånåKaut.
angutåta erne ningikamiuk uning-
nigssaminik kalerrissordlo ujarak ni-
ngutimingnut aulajangivfigissartagar-
tik periaraluarpå, taimak! tamånale
isumakulutigingilå amerdlanertigut
ningut tigumiåinartariaKartarmat. a-
vatine aussarigsilersup silå alianaeKi-
ssoK Kimerdlulerpå. tåteråt agpatdlo
ivnamitut KOKernåinavingmik Kar-
dlorput. imaK atånitoK KatsungaKissoK
agpat mitsimassut minigtornerinaisa
agdlalersorpåt. akiane KåKarssuit i-
ngigigsut iput seKernup sarKarugtor-
tup Kinguainit sermitait Kivdlålågi-
nardlutik. taima kussanåssuseK issigi-
titdlugo pivdluarnermik misigisima-
VOK.
tauvale ernerme suaorneranit tupå-
tortineKarpoK: — atåta, amuarniånga
pora oKimåipatdlåleKaoK! angutåta a-
mualerpå, OKimåissusiale malugiler-
tordlugo. ilavdlugo ernerminik asang-
nissusiata sianitdliordlunilo ivnamut
ningitsisimanerminigdlusoK ånilåjat-
dlangnerata nukisa ilåinik arsårtutut-
dlusoK ipåt. alermut aulajangivfiusi-
naussumik KineraluarpoK; soKångilar-
dle. tauva ernine suaorpå: — puliaK
iperarniaruk, amuarneK sapilerpavkit!
ernerata puliap Kiterminut Kilersima-
nera pérniaraluarpå, månitdle OKi-
maeKigamik Kilernera sukarusimavåt
imåinaK pissagssaujungnaerdlugo. a-
ngutåta noKikaluarpå, nukinile kig-
dleKarmata kisa iperardlugo.
nukagpiarångup ivnåkut nåkariar-
tulernermine aKajångumernermit niv-
dlemerata kinguninguagut nipe tusar-
KornaicissoK tutsiupoK: — ernera, ipe-
rarpavkit! ernera, iperarpavkit! atå-
taK ånilårnermit silaKardluarungnaer-
toK KåKåkut Kumut autdlarpoK. — er-
nera, iperarpavkit! ernera, iperarpav-
kit! suaortautigitigalugo.
aussarigsinerup silå alianaitsoK, se-
KineK avunga ililerdlune nuiånguaKa-
rane, Katsungavdluinardlune. atåtaK
silarssuarme kiserdliumernerup erdlo-
Kinartuanit tupagtineKardlune paka-
sarneKartoK KåKap portoidssup silåi-
nåta nigdlatårtup silagtuaicilersipå.
KåKap Kåvane angnikitsume Kilångu-
simavoK nisuminik talerpigdlermik
sérKorsimavdlune såmingminik Kaer-
sok tungmarpå nisune peKisimavdlu-
go, KasorKarpaseKalune taliminik ta-
lerpigdlermik nuna ajapersimavå. nu-
jai torssusut Kernarigsut Kaua matu-
ngajagdlugo niaKuanik sanimut napi-
ssisimåput kiagungneranitdlo nipusi-
mavdlutik. anersårtomeranit sakiai
Kagfagtårput, umåminik kagssugtOKa-
lune. uivssumisimarpasigdlune erKane
Kinerpå, ingminut aperiniarpalugtu-
tut: — sumitungauna? KåKap ivnainit
sivingaKissunit avatangerneKarsima-
vok. kangerdlup imå samanerssuaK
ipoK manigdluinardlune. KåKarssuit
ungavariartordlutik tungujortikiartu-
årtut Kilangmit atdlaKissumit Kula-
ngerneKarsimåput. — sumitungauna?
ingminut OKamivfigaoK. tauva entai-
ssaKartutut itdlune igsitsiterpoK kini-
lo agssangminik matuvdlugo erKar-
sautine katerssornialerdlugit.
sivisoKissumik peKuliagdlune uni-
ngajuarpoK, magssikamilo sikissar-
Pok: — åp, måna sut tamarmik Kå-
ngiuput. perérsimassut takordlugåinå-
ngorput. å, pingortitarssuaK angingår-
tutit, inunivnik nangitsissugssamut
Kimatsivigssatut isumaliutigissarsima-
ssara, måna kingugdliuvdlunga Kima-
lerpavkit. tamåna uvavnut artornara-
luaKaoK, kussanåssutsingnigdle taku-
ssaKarKigtiniardlungalusoK maunga
Kumukåusimavarma seKernup kissar-
nera timivnut nukérutilersumut ké-
ngorterKigdlugo. måna utorKångortu-
nga kiserdliulersungalo någdliungnar-
toKåssutsingnik, asangningneruvdlo
Kinguainik unganartoKåssutsingnik
angnerpauvfigssamingnitunik atautsi-
kut misigissaKartiniaringmalusoK. ta-
måko tamaisa Kujåssutigåka, inuner-
male ikumamanik måne nuname Ke-
Karfigissavne tigumiarKingnigssavnut
nukigssaenipunga. nunarKatinguåka
samane Ikamiunitut uvavnut misigi-
titangnik påsingningnigssånut piarér-
samiåkit mérartånguavut issimingnik
nipimingnigdlo umeruivdlutigdlo ner-
suiuarsinaorKuvdlugit.
uvdlånguvoK. aussap seKinerssuata
kangianit alåkåutup utorKångup Ka-
sussup issai naggatåmik uisipai. tauva
sikissarpoK isuvssuinangaj agdlunilo
oKardlune: — erninguara anånånguit-
dlo Kangale många autdlarérsoK, ta-
korKigkisa! takorKigkisa!
måne KåKarssup Kåne Kanga pisi-
massoK ikingutigalo erKarsautivtigut
maligtarissutut erérsimavdlugo ater-
nialerpugut. seKineK sermerssuarmit
nuilerpoK, KåKarssuitdlo avatangissiv-
ta sermitartut ungavariartornerming-
nut tungujortikiartortut uvdlåralåp
silånit iserissersimassut Kilak atdlår-
KigsoK tikuartorpåt. ativtine samane
imap aligkutut Kåumarigtigalunilo na-
leKartigissuvdlusoK piniagagssavtinik
pajugtarpåtigut pingortitarssuaK pi-
viussoK kussanangårssusiatigut issigi-
sinauniåsagavtigo.
UtorKånguaK ivdlxtaoK alianartorta-
lingmik erKaimaneKartaraluardlutit
inuningne Kitornatuavdlo asangågka-
vit toKuata kigdlingane pingortitar-
ssup kussanåssutsiminik piviussutsi-
minigdlo minisimångilåtit; pisungor-
tisimavdlutitdle.
1. kangianit KåumalerpoK,
seKernuvdlo nuerérsup
inuneK ikerKigpå.
tårneK KimagupoK
uvdlup anersåvata
saperssingmane.
2. KåKarssuit ånorårtårtorput
Kivdlalårdlutik sermimik.
nuna unganarsivigpoK
naussunguit iterérmata,
uvdlåK nipilerssulerpoK
tingmiårKat Kardlulermata.
3. imarssuaK KatsungarigpoK
pisussutiminik pajugdluta.
piniagagssat angalalerérsut
utarKivait inugssatik,
pilerissut, noKineK
sapilersut — Kåumalermat.
4. inunera ikerKerérsoK
Kujavdlunga tiguvara,
ingerdlavigssaralo nalunartoK
tungå kajungerilerérpara.
kussanangårtut, nuåningårtut
najusagåt neriugivara.
Karl A. Møller,
ManitsoK.
nanup igdluanut
pulaorneK
ilåne angutit ilåt nånupoK, OKauti-
gåtdlo igdlumine (inimine) erKigsisi-
mårtoK pissarisimagå. tauva iliniartit-
sissoK OKarpoK aKago nånup igdlua-
nik takornariåsassugut.
atuartussugut agsut pileritsagpugut.
aKaguane sila ajungingmat autdlaKau-
gut sule uvdlaussoK. nånup igdlua 6-7
km migss. ungasissuseKarpoK. taima-
ne uvdloK nåvdlugo angalavugut, ag-
sutdlo amerdlavugut, atuartut tamar-
miugavta. agsut nuånerpoK.
ingerdlangåtsiåinaK nånup igdlua
tikitugssångorparput. patdlileravtigo
KångerniutåinaleKaugut. nuigavtigo
mérKat sujugdlit ilåt suaorpatdlag-
Pok: — nånup igdluanut pulalerpu-
nga! taima OKariardlune pulavoK. eri-
ninångitsoK niaricune nuiseriardlugo
KatimågtussårpoK. agsut igdlautigår-
put.
nånup igdluanut iserpunga. iserama
takorKårpara nånup augssua. igdluata
tungåtigut anivunga. nånumik tOKut-
sissoK ilagigavtigo oKalugtuarpoK to-
KorérsoK ånisileramiko nånup inåta
Kingua angmarsimagigtik. åkåko ativ-
tine nånup tingugssue pilagfikume. ti-
kikavtigik iliniartitsissoK OKarpoK: —
taicussavut nererKårdlugit angerdlå-
saugut.
taKuartornivtine mérKat mardluk
avKutåne aKigssemiardlutik kingule-
rutut nuiput. åipåta aKigssertane igi-
tigalugit suaorpoK: — Kavserårnersu-
nga takuniarsiuk! igdlarpugut nuåna-
ralugo.
nereréravta angerdlarpugut. tatdli-
mat erKarileråt tikikavta takussavti-
nik angajorKåvut univkårfigåvut.
Augustinus Semsen,
TasiussaK — Nanortalik.
FERD’NAND
<fe
Gennemtænkte
rejseplaner
(S
angalanigssa k
piarérsardluagaK
auvanarneK
Kangerdlugssuåkut ilungmut aut-
dlalårdluta umiarssuaK nåpiparput,
sunersoK nalussarput. tauva aKutera-
lait mardluk tikipavut, sunauvfa ilag-
ssavut.
ilungmut autdlarKigkavta ungasi-
narme tugto takuvarput. ardlavta or-
nigpåt. nunamut niugamik erKautiler-
påt, pissaråtdlo. tauva ornigpåtigut,
uvavtinutdlo nioriardlugo pilagpåt. i-
neramiko igåput.
nereréravta ilungmut autdlarKigpu-
gut. ilavut avdlamut sanguput, uva-
gut nardluinarpugut. puisse takugav-
tigo malerssoraluaravtigo sungilarput.
sunauvfa tikilerdluta. tulagkavta ni-
orKaeriardluta tuperpugut.
aKaguane Kumut autdlarpugut. Ker-
Kata migssåne utorKartavut kavfiso-
rérmata ingerdlarKigpugut. tuperfig-
ssavtinut pigavta tuperpugut. aKagua-
ne auvarpugut. ingerdlalåginardluta
tugto takoriaravtigo atåtama Koror-
tuaraK tigoriardlugo ornigpå; pissa-
rålo. peroriardlugo autdlarKigpugut.
sunauvfa atåtap nangmåutane pui-
gorsimagå. angajuma aivå. mululer-
mat atåtap takuniarpå; sunauvfa su-
ngitsumut Kinersimagå.
tikiungmata ingerdlarKigdluta ujar-
Kap sånut pigavta Kineraluaravta so-
Kångingmat autdlarKigpugut. KåKap
Kånut pigavta tugto takulerparput. a-
tåtåkut maligpåt, pissaråtdlo. anga-
juma tugto KulivtinitoK erKåukalua-
ramiuk sungilå. atåta ågtortoK ornig-
dlugo tugto aggerussårtOK takulerpar-
put. Kanigdlingmat angajup igssupå,
pissarålo. åma avdla åsit tåssuna nui-
ssok ungasinaK igssupå. sculautilår-
dlugo. åipagssånik erKorpå.
atåta atauserårsimavdlune tikiung-
mat uvanga atåtalo KaningneK ornig"
parput, ilavta ungasingneK ornigkåt.
ineravta nangmautsioriardluta inger-
dlalårdluta nukatugaK angisoK taku-
simavdlugo atåtap ornigpå. mardlung-
nik igipatdlangmat ornigparput, pi"
ssarisimavålo. peroriardlugo anger-
dlaravta nereriardluta ikagpugut.
perussarput aKaguane aivarput. ti-
kikavtigo nangmautsioriardluta oKer-
ssaKaluta åmut autdlarpugut. aKagua-
ne uvdlåkut sujussivugut. aterdluta
kungup kigdlingane sukuarKat imer-
mik iggiserdlugit pivavut. sujutavut
ujaragssup sånut peroriardlugit ku-
mut uteravta nalunguariardluta ikag-
pugut.
aKaguane åmut autdlarpugut. peru-
ssavut takoriardlugit ingerdlarKigpu-
gut. sinånut pigavta utorKartavut kav-
fisorérmata perussavut aivavut. tiki-
kavtigik nangmautsiupatdlariardluta
åmut autdlarpugut. sinånut pigavta
erKaussariardluta pujortulérardlo aut-
dlarteriardlugo avdlamut unuiartor-
pugut, aKaguanilo silåmukarpugut.
Hans Kreutzmann, 11 år,
Kangåmiut.
Penneven søges
niviarsiarKamik 16-inik ukiulingmik
agdlagfigissartagagssarsiorpunga.
Tittus Danielsen,
Majavej 367,
K’aKortoK.
agdlagfigissartagagssarsiorpugut ar-
namik angumigdlo 19—20-nigdlo uki-
ulingnik.
Eva Petersen,
Ilulissat.
17-inik 18-inigdlo ukiulingnik
Ida Petersen,
Ilulissat.
I
nukagpiarKamik niviarsiarKamig"
dlunit agdlagfigissartagagssarsiorpu-
nga.
Erik L. Kleist, 13 år,
K’uvnermiut, pr. Julianehåb.
A finnish, seventeen-year-old gif^
would be willing to begin the corres-
pondence with a giri or a boy (17—l8
years old).
The answers in English, French,
German or Swedish.
Miss Raili Leskinen,
Alakatu 19.
Vuoksenniska,
Finland.
28