Atuagagdliutit - 29.02.1968, Blaðsíða 9
Kirsten ama Ole Damip
agdlagånut akissut
„ajortit isumåkigaunerat suniuteKå-
sagpat aperKUtituaussoK tåssa Kamuna
perKigsimineK", taimatut akiniagkå-
ka agdlagput. tamatumunga atatitdlu-
go pingårpoK påslsavdlugo ajortit i-
sumåkigauneråne suna pineKarnersoK,
Damlkunutdlo inersukumavara ka-
tugdlit katekismusiat 1957-ime sar-
KumersoK. tåssane KuperneK 2).6-ime
agdlagsimavoK: „ajortit isumåkigau-
nerat palasip o»autigissarångago å-
nåussissivta Kristusip ajortivtinik isu-
måkérfigissarpåtigut." sutdlo isumå-
kérfigineKartarnersut KuperneK 217-
ime: „angnikitsuinarmik ajortuliorsi-
magångavta, Kristusip ajortivtinik i-
sumåkérfigissarpåtigut pitdlautisiag-
ssaraluavtalo ilainik piaivfigissardlu-
ta.“ Kupernerdlo 217-ime agdlautigi-
neKartOK naggaserneKarpoK: „perKig-
siminerup sakramentiane pitdlautig-
ssat någssåungitsut isumåkérfigine-
Kartaraluarput, nunamile måne pit-
dlautisiagssat tamatigut isumåkérfi-
gineKartångitdlat."
tåssa imåipoK: katugdlit ajoKersutåt
nåpertordlugo Gute ajortinik isumå-
kérissarpoK, tamatigutdle nuname må-
ne pitdlautisiagssat isumåkérneKarta-
ratik. perKigsiminigssamik pissug-
ssauvfik nuname måne pitdlautisiag-
ssat ilagåt, tamatumalo kinguneranik
inuk toKunerme kingornagut ingner-
»nunap isua«
nunat arKe isumatortaKardlutigdlo
nuanersortaKarput. „nunap isua"nik
taissarujarput 'nunavta kujåmut isua.
isumaKarpungaie taigut tåuna nutaju-
nerussoK (naugdie naiugaluaruiugo
KangarpiaK pmgorsimasinaussoK), ta-
ssame nunavta Kangimut sinenane —
kuKuvdiuinardiuta iuno-mik taissar-
tagKavtine — „nuna iso'KarpoK. ta-
ssaio KangeK Angmagssahup avangna-
ngane kangeralup Kangerdlugssuar-
miK taineKartariup avangnatungarn-
tOK.
tauna sujulivta „nunap isua"nik tai-
gamiKo soruname asuie taisimanguai,
pissuteKaraimgute aitsai taima taigu-
.sersimavQiugo. pissuugisimassaiuio
pasinarsivoK sineriangmiK laussuma
ungaiamtumik (avangnamtumiKj a-
ugataiavigingnigiut oKaiugtuarnerisi-
gut. ukiok iyuu Kavaiunat sisamat
scores oy sunclip kuj atatunginguamt
.migmagssagaiup tunganut umiaisiar-
puc lpumaK, Kaumaup åipå avinga-
jagdlugo lngerdiavdluuk. tåukualo a-
ngalamlerssarutaine oKalugiuarine-
itarpoK „nunap lsua“ta (tassa taussu-
ma Tunumitup) tunganut smeriak ser-
minangajaviuvdlunilo ujaråinaviussoK
nunaKartigssartaKångitsoK.
tamatuma nalunarungnaersipå Ka-
nga kaiatalit Amerikap avangnamt
mut evKiarfingmut pissarpoK, pitdlau-
tisiagssaK tamåna nåmagtumik atorér-
neKarsimångigpat. — KuperneK 211-
me agdlagsimavoK: „ajortuliat ming-
nerussut nuname måne pitdlautisiag-
ssanik nagsataKartarput. Gutip tamå-
ko pivdlugit pitdlartarpåtigut, inuner-
milo måne tamåko atornigssåt nåmag-
tisimångikuvtigo, pitdlautigssaK na-
ngitariaKåsavarput ingnerme evKiar-
fingme."
isumåkérfigingningnermik nåmagtu-
mik taisinaunerparput pitdlautigssaK
namagtitdlugo atorneKarsimångitsoK
nangitagssautineKarmat ingnerme ev-
Kiarfingme?
sunaunerpame ajortit isumåkérne-
Kautigssåt? issuåsavara Kup. 225-me
agdlagsimassoK: „Kristusip kivfane a-
ma pisinautipai ajortuliavut pivdlu-
git pitdlarneKautigssaraluavut isumå-
kérsinautitdlugit. taima pisinautitau-
nikut ajortit isumåkérneKautigssåt av-
Kutigalugo palasit atorungnaersitar-
pait nuname måne pitdlarneKautig-
ssaraluavut isumåkérfigineKarérsima-
ssut.“
tåssa imåipoK: ajortit isumåkérne-
Kautigssåt tåssa atorungnaersitsineK
pitdlarneKautigssanik ajortinik isu-
måkérfigineKarnerup agtungisainik,
åma ingnerme evKiarfingminigssap i-
lånik.
Kanorme ajortit isumåkérneKautig-
ssåt anguneKartarpa? — KuperneK
225-me agdlagsimassoK issuåsavara:
„ugpertut tamaisa påvip kajumigsår-
tarpai RumamukarKuvdlugit, ångiari-
artorKuvdlugit Nålagkavdlo timå ilag-
serKuvdlugo. Rumame OKalugfit pu-
laortåsavai tåssanilo Kinussåsavdlutik
påvip iluartup Kanigtuane. kikutdlunit
taimailiortut tamarmik ajortit isumå-
kérneKautigssåt nåmagdluinartoK pi-
sinauvåt. ukiut 25 avdlortardlugit si-
larssuarmiut tamarmik pisinauvåt u-
kiup iluartup isumåkérneKautigssar-
tå.“ Kup. 226-me agdlagsimavoK: „a-
jortit isumåkérneKautigssåt angusi-
naujumavdlugit ajungitsuliagssat i-
nersussutigineKartut nåmagsiniartari-
aKarpavut KinussariaKardlutalunit.“
toKusimassut ingnerme evKiarfing-
mitut ajortaisa isumåkérneKautigssåt
pivdlugo Kup. 225-me agdlagsimavoK:
„ajortit isumåkérneKautåt pineKartoK
sunalunit åma tugtineKarsinauvoK Ki-
nunikut tarninut evKiarfingmitunut."
Kup. 226-milo agdlagsimavoK: „ajortit
isumåkérneKautigssåt akulikinerussu-
mik norKåissutigissarniarpara tarnit
evKiarfingmitut pivdlugit."
tåssa imåipoK: sule uvdlume agdlåt
toKusimassut evKiarfingmitut ajor-
taisa isumåkérneKautigssånik pigssar-
sineK ajornångilaK. Kup. 225-milo ag-
dlagsimassoKarpoK: „ajortit isumåkér-
neKautigssånik nåmagdluinartumik
pigssarsinerme nuname måne pitdlau-
tisiagssat tamarmik atortugssaujung-
naersineKartarput. sordlo ajortit isu-
måkérneKautigssåt ukioK atauseK uv-
dlutdlo 40 atassugssaK pigssarsiarine-
KarsinauvoK taima sivisutigissumig-
taoK perKigsiminikut." tåssa taimåipoK
katugdlit uvdlumikut ajoKersutåt. ta-
måna paitsugagssåungitsumik agdlag-
simavoK katugdlit katekismusiane
1957 naKitertume.
ajortit, isumåkérneKautigssåt uvdlu-
mikumut agdlåt pigssarsiarineKarsi-
nauvoK, katugdlitdlo palasisa aulaja-
ngertarpåt tamåna KanoK pisassoK.
Lutherip nalåne tuniniaissoKartarsi-
mavoK agdlagartanik ajortit isumå-
kérneKautigssånik, uvdlumikutdle a-
jortit isumåkérneKarnerat anguneKar-
tarpoK Kinunikut Rumap OKalugfinu-
karnikut katugdlitdlo ilagit ajungitsu-
liornigssamik maleruagagssåinik nå-
magsingningniarnikut. ajortivdle isu-
måkérneKautigssånik pisissarneK uv-
dlumikututdlo iliorneK åssigingissute-
Kangårnerput? tåukunanime tamane
pineKarpoK ajungitsuliornivtigut Gu-
tip isumåkérfigingningnera angusi-
naugigput.
ajortit isumåkérneKautigssåt tåssau-
vok pingitsutitauneK nuname måne
ingnermilo evKiarfingme pitdlautig-
ssanik, ajortinik isumåkérfigineKarne-
rup ilångusimångisainik.
Finn Lyngep OKautigissåtut ajortit
isumåkérneKautigssåt taorsissutigssap
isumåkigauneratut tåisavdlugo nåmå-
ngitdluinarpoK, tåssa katugdlit kate-
kismusiat najorKutarisagåine. tai-
maingmatdluna sujugdlermik akissu-
teKarsimassunga. ilaKutarit Damikut
pasigdliutait akinginåsavåka, inuit
tåuko KanoK itunerånik nåmagtumik
erssersitserérmata. Kinutiginiarparale
agdlagkåka atuardluarKuvdlugit, tå-
ssa tåingitdluinagkåka pivdlugit så-
ssuneKarKunanga. tamatumingame å-
ma Finn Lyngep agdlagå takussagssa-
KångilaK, takuk narKiut nr. 2.
såruname ajornångitaKaoK agssor-
tuinigssaK, pingårtumik oKauserisimå-
ngisavnik OKalugtineKåsaguma, pasig-
dliutitdlo tåuko isumanik kukussunik
tåisagåine.
N. O. Strange Petersen
narKiut nr. 2-mut tungatitdlugo:
ajussårut
ajussårutigåra kukuneK erKordlui-
nångitsumik issuarneKarsimangmat,
tåisavarale Kavdlunåtuata kukunera
iluarsivdlugo kalåtdlisortåne nugter-
neKarsimangmat.
N. O. Strange Petersen
Danmarkime åiparit inusugtut
KitornaKångitsut Kitornarsiagssar-
siorput Kitornarivissagssamigtut,
ukioKångitsumit mardlungnik ukiu-
lingmut.
OLE ANDERSEN,
Lumbyesvej 11, Lind pr. Herning,
Danmark.
igdlåsaugut Kiåsaugutdlunit?
N. O. Strange Petersenip A/G-ime
agdlautigisså atuardlugo erKåingitsu-
gagssåungitdlat Kanga atuartugatdlar-
nerme Luthérimik ajortitdlo isumå-
kérneKautigssånik niorKuteKarnermik
atuarsimassat. agdlagkamuna tåussu-
ma suna isumagigå? hr. Strange Pe-
tersenip Finn Lynge imaKalunit atu-
artugssat navsuiåuniarsimanerpai, uv-
dlumikut tamatumuna ajoKersutip Ka-
noK itunerånik? ilumut Strange Pe-
tersen isumaKamerdlune katugdlit a-
jortit isumåkérneKautigssånik pisi-
ssartut Gutimit isumåkérfigineKaru-
mavdlutik? tåssaKa, taimame Kavdlu-
nåt palasit ilisimaitsutiginaviångitdlat.
tamåname nalungilarput Danmarkime
palasit Kavsit OKaloKatigineKartarne-
ratigut.
ukiune 15-ine katugdlinut ilaussor-
tausimanivtine en oringuamigdlunit
akilisimanatalo akilérKuneKarsimå-
ngisåinarpugut ajortit isumåkérne-
Kautigssånik, tåssa Kalåtdlit-nunåni-
kångavta, Danmarkimikångavta ima-
lunit Europap kujatånikångavta. hr.
Strange Petersenilo isumaKatdlariaru-
nane ukiune tåukunane Gutip isumå-
kérinigsså pissariaKartisimångikigput.
ivdlit nalungitdluinarpat katugdlit
palasisa ångiarnerup kingorna isumå-
kérfigineKarneK nalunaerutigigånga-
miko OKautsisik ima naggasertarait:
„ajortingnik isumåkérfigåvkit Atåtap
Erneruvdlo Anersåvdlo Iluartup ar-
Kane.“ katugdlivdlo kiavdlunit nalu-
ngitdluinarpå ajortit isumåkigaunerat
suniuteKåsagpat aperitutituaussoK Ka-
muna perKigsimineK. tamåna agssor-
tutigineKarsinåungivigpoK.
ivdlitdle hr. Strange Petersen, na-
lungitdluinaragko uvdlumikut katug-
dlit ajoKersutåt tamatumuna KanoK
itoK, suna isumagalugo tauva taima-
tut akivit? anersa tåmarsåriniångila-
tit?
pissariaKåsagunéngilaK palase er-
Kaisisavdlugo suliagsså tåssaungmat
inersussinigssaK unåungitsordle tå-
marsårinigssaK?
nangminerdlo ugperissaK ilagitdlu-
nit åtavigissat erKornerulersineKarsi-
nåungitdlat avdlat pivdlugit pututitsi-
niartumik OKalungnikut.
sorme pitsaoKutivut issiginiåsångi-
lavut. ukiut 20 Lutherikunut ilaussor-
tausimanivtine misigisimavarput, a-
nersåkut angnertumik iluaKuserneKar-
simavdluta pingitsorsimasinåungisav-
tinik. katugdlit ugperissåt sumik pit-
saulårtoKartingitdluinaragko tupigå-
ra, ugperissavit angnersså katugdlini-
ngånérsungmat, taimaingmat taimatut
oKauseKarsimåsångikaluarputit. erKai-
ginåsavåme testamentitåK tamavta
pigigavtigo.
Kirsten åma Ole Dam,
realskolen, Nuk.
Grønlandske frimærker
købes til højeste dagspriser — send hvad De har (frimærkerne må gerne
sidde på breve) vi afregner omgående.
Grønlands Frimærkehandel — Box 49 — 3900 Godthåb.
Kalåtdlit-nunåne frimærkit
pisiariumaneKarput uvdlormut akit angnerpårtånik akilerdlugit — pi-
gissaKaruvit nagsiutikit (frimærkit agdlagkane nipingåinarsinåuput) er-
ngerdluta akigssait nautsorssordlugit isumangnåisavavut.
Grønlands Frimærkehandel — Box 49 —,3900 Godthåb.
Fartøj til salg
Nybygning, der ikke tidligere har været anvendt, sælges på grund af
dødsfald. Bygget af eg på eg 1967 ved første klasses bådebyggeri. 8,28 br.
tons. Dimensioner: 34,7’X 10,7’X4,2’. Lukaf forude med plads til 2 køjer.
Lasten overdækket med lille luge. 65 HK. BUKH diesel, fabriksny. Ferro-
graaph ekkolod. 12 volts lysanlæg, SP-radio. Egnet for ombygning til
rejsebåd eller lignende. Prisidé kr. 110.000,—, men forelægger bud. Alle
nærmere oplysninger ved henvendelse til:
P. MEYENDORFF & CO.,
H. C. Andersens Blvd. 48, København V.
Telegram-adresse: „Felixship", Telex 2445.
Telefon: (01) 11 98 80.
nunavtxnut ikanut kitata sinena ku-
jamut mgerdlavigerussaralugo kisa si-
nenangmut Kangiguiermut uiarutdlu-
tiK avangnarpariertuarsimassut pi-
r.gortitarssup pissusiamt unigtineKa-
ramik aitsat. tåunalo kigaligtigtik (nu-
naKarleKarfiusinaussut ungatdlersat)
„nunap isua“nik tauva taivat. — måna
„nunap isua‘‘nik taissagarput isusina-
go uiainarpåt, KeKertardlo nunavtine
KujatdlersaussoK Umånarssuarmik a-
leKarpoK.
nunavtine „nunap iso“Karnera (tå-
ssa sutut ungatalerpåtut kigdliglig-
tutdlumt isumaKartitdlugo) kalåtdlit
kisimik taigutigingilåt. nunarput unga-
smgarmat Kangarssuardle taima ila-
tigut taigorneKartalersimavoK, sordlo
„siiarssup isua”. Kavdlunåtsiait nu-
navtinnut atassuteKarfiginerungmaia
kingumut atassuteKarliginiarmgssat
suiissuugineKalermat taimane paviu-
ssok Aiexanuer 6-iat, ukioK 1492 ok-
tobenp 23-åne ima agdlagsimavoK:
„ivlaas Knudsen bisKopimut atorfinig-
tmeKarpoK, biskopeKarngisavalugo
G araar ugaliko), tåuKo „siiarssup l-
sua"mpoK, tåunalo tåssa nunaKarfik
Kalåtdiit-nunånitoK."
åsitale lamåssa „siiarssup isua“r-
miu j ungnaerpugut.
Avanerssuarmiut ilåne Thule-miu-
nik taissarpavut, nunaKarfiat taima
ateKarmat. aterdlo tåuna ama isuma-
KarpoK „ungatdlerpåK" imalunit „i-
sordlerpåK" —• Kangarssuardle atsiu-
neKartalersoK. atsiuneKarKårunarpoK
uk. 384 Kr. in. sujornagut — grækerip
angalatup tuluit nunåt angatdlaviga-
lugo KeKertat avangnardlersarissai
„Thule“mik taisimangmagit.
ukioK 1100-ip erKåne Island åma
Thule-mik taineKartarsimassoK Kav-
dlunåt pisimassulerssårtartuata Saxop
oKautigisimavå. månalo tåssa Avaner-
ssuaK Thule-mik ateKarpoK, KUlarnå-
ngitsumik ungatdlerpåtut isordlerpå-
tutdlo isumaKartitdlugo.
aterititdlugitdlume tusarnerput —
Thule — nunap isua —.
Otto Sandgreen.
CHRYSLER
marine
/ uvane pisiarinekarsinauvoK
/ køber De hos
motorit 3,5-nit 105-nik HK-ligtut pineKarsinåuput — kontantimik akilerdlugit akiler-
sugagssatutdlunit.
Motorerne leveres fra 3,5-105 HK. Kontant eller afbetaling.
Kåum.
amerdlåss.
Antal mdr.
akilSrKårut
Udbetaling
kr.
Kéumåmut
Pr. md.
kr.
akilersugagss.
katitdl. akia
Afbetalingspris
ialt
kr.
3.5 HK
aKumut 15*-nik
portussusilingmut
Til 15*-spejl
6 HK
aKumut 15'-nik
portussusilingmut
Til 15'-spejl
9,2 HK
aKumut 15'-nik
portussusilingmut
Til 15'-spejl
20 HK
aKumut 15*-nik
portussusilingmut
Til 15"-spejl
1 -nik cylir. ierilik silårnarmik
nigdlusautilikatavigsumik2,8
liternik tankilik. akumut 22"-
nik portussusilingmut.
1 cyl. luftkølet. Indbygget
tank 2,8 liter. Kan leveres til
22" spejl.
2-nik cylinderilik imermik
nigdlusautilikingmikortitamik
17 literimik tankilik. akumut
20"-nik 30"-nigdlo ^tortu,,-
ssusilingmut.
2 cyl. vandkølet. Separat tank
17 liter. Kan leveres til 20"
og 30" spejl.
2-nik cylinderilik imermik
nigdlusautilik. ingmikOrtita-
mik 17 literimik tankilik. aku-
mut 20"-nik 30"-nigdlopor-
tussusilingmut.
2 cyl. vandkølet. Separat tank
17 liter. Kan leveres til 20"
og 30" spejl.
_2-nik cylinderilik imermik
nigdlusautilik. ingmikSrtita-
mik 23 literimik tankilik. sku-
mut 20" -nik portdssusiling-
mut.
2 cyl. vandkølet. Separat tank
23 liter. Kan leveres til 20"
spejl.
176,-
kontantimik akia
Kontantpris
kr. 1120,-
12
182,-
18
189,.
24
197,-
391,-
kontantimik akia
Kontantpris
kr. 2480,-
12
408,-
18
423,-
24
439,-
489,-
kontantimik akia
Kontantpris
kr. 3110,-
12
509,-
18
535,-
24
549,-
579,-
kontantimik akia
Kontantpris
kr. 3685,-
12
602,-
18
627,-
24
648,-
166,-
86,-
60.-
46,50
367,-
191,-
132,50
103,-
459,-
240,-
165,-
129,-
546,-
283,-
197,-
153,-
akit tamarmik Kalåtdlit-nunåne ttiniuneKarnerine akiussugssåuput. Alle priser er frit leveret Grønland.
Generalrepræsentation: SKANDINAVISK MOTOR CO. A/S . KØBENHAVN 0.
1172,-
1214,-
1269.-
1313,-
2593,-
2700,-
2808,-
2911,-
3243,-
3389,-
3505,-
3645,-
3855,-
3998,-
4173,-
4320,-
9