Atuagagdliutit - 29.02.1968, Blaðsíða 18

ajungitsumik ikiuivugut?
Århusip universitetiane Folke-
universitetip Kalåtdlit-nunåt er-
Kartortitdlugo oKalugiaKatårtitsine-
ra autdlåvigalugo Kalåtdlit-nunå-
nik soKUtigissagdlit Kalåtdlit-nunåt
— K’avdlunåt-nunåta ilå kinguar-
simanerussoK inuiaKatigingnut su-
livfigssuarnik tungaveuartumut u-
kiut 1950-it autdlartinerånit avdlå-
ngortineKarnialerneranit ukiut 15-
it kingorna — ernartordlugo ataut-
sirmtarsimåput.
påsissagssarsiordlutik atautsimi-
tartut agfait kalåliuput agfaitdlo
Kavdlunåjuvdlutik Kalåtdlit-nunå-
nut atåssutigdlit.
kalåtdlit penataussut. stud. scient,
pol. Jakob Janussen, narssarmio,
månåkut Århusimito k (kalåtdlit
K’avdlundt-nundne iliniartut kå-
tuvfiåne Unge Grønlænderes Råd-
ime sujuligtaissusimassoK), agssag-
ssortunut ilitsersussissoK, sanassoK
Hans Larsen, sisimiormio, måssåkut
Kolindime specialarbejderskolemi-
tOK, stud. mere. såkutut nålagåråt
Jonas Nielsen, Omånap ernåne ike-
rasangmio, månåkut Århusimitok
kisalo iliniartitsissoK Otto Steen-
holdt, ausiangmio, månåkut Brø-
ruphusip inusugtunut atuarfiane
HylkemitoK.
Kavdlunåt: nautsiviup arkitektia
Morten Eriksen, brabrandimio
(Brøruphusip inusugtunut atuarfia-
ne sujulerssuissut sujuligtaissuat),
forstandere Børge Halvgaard, Ko-
lindime specialarbejderskole, for-
standere Holger Johns, Brøruphus-
ip inusugtunut atuarfia Hylkemi-
toK, direktøre, civilingeniøre Paul
Marschall, århusimio (1962-ime
Ford Foundationimit Nepalimut
piorsainermik suliartortitaK, 1963-
ime Geneverne FN-mitOK, 1964-ime
Kalåtdlit-nunånitOK Kalåtdlit-nu-
nåne iliniartitsinermik sujunersui-
ssunit autdlartitauvdlune) kisalo
Aarhuus Stiftstidenderne Kalåtdlit-
nunånut tungassunik sulexatau-
ssok, åruigssuissOK Jørgen Søholt
Christensen (avisiliortutut Kalåt-
dlit-nunåne 1963-ime 1966-imilo
angalasimassoK).
påsissagssarsiordlutik atautsimi-
tartut erssersiniarsimavait sok ka-
låtdlit piorsainerme taima peuatåu-
ngitsigissut sujunersuteKarniarsi-
mavdlutigdlo Kalåtdlit-nunåne i-
ngerdlatsinerme atugagssanik su-
junertarineruvdlugo kalåtdlit pe-
Kataunerulernigssåt.
neriutigineKarpoK påsissagssar-
siordlutik atautsimitartut tusar-
dliussåt kalåtdlinik eKérsåisassoK
Kalåtdlit-nunånigdlo oKatdlinerme
tapertåusassoK.
tåkordliunertut pitsaussutuinaK issi-
gissariaKarunångilaK Danmarkime po-
litikerit (partitdlo) Kalåtdlit-nunåne
ingerdlatsinermik isumaKatigingnerat.
tamatuma takutlpå Kalåtdlit-nunånut
inuinutdlo ajungitsumik isumaKarneK
imaKale fima suliagssanik ajornakuso-
Kissunik piorsainerup pilersitainik ili-
simassaKarKarpatdlårneK.
pilerssårusiortut Kularnångitdlui-
nartumik pitsaussumik isumaitardlu-
tik kalåtdlinik nåmagigtånguatsiaKi-
ssunik norartitsiput bulldozeritdlo av-
dlatdlo teknikikut såkut — Danmark-
imit suliartortitanit ingerdlåneicartut
— Kalåtdlit-nunånik inuinigdlo avKU-
sårtuisitdlugit; issitdle matuinarneK
ajornarsisiméput Kavdlunåt ugtutait
periausilo atordlugit inuiaKatigingnik
kalåtdlinik avdlångortitsiniarneK u-
nga kigdligsimassoK kalåtdlit kigsau-
tivisa, soKutigissaisa, tunuleKutaisa ki-
salo pilerssårusiortut maleruartinia-
gaisa akornåne avigsåruteKalersimav-
dlune.
Kalåtdlit-nunåne ingerdlatsinerup
sukavdluinarnera pissutauvoK kalåt-
dlit malingnausinaujungnaersimanerå-
nut, tamånalo erKumigissagssåungilaK
erKarsautigigåine KanoK ajornartigiga-
jugtoK inuit isumait, maleruagagssatut
issigissait avdlanigdlo issigingning-
nermingne tungavé avdlångortiniarne-
Kartarångata. ungasingitsunguaic tikit-
dlugo kalåtdlit nangminerssordlutik
inutigssarsiortut nalunaericutamit nå-
lagkersugåungitsut Kumut issigissari-
simavåt. piniartoK pikorigsoK uvdlåra-
långuaK senineK nuilerångat autdlar-
tartOK pissaKarångamilo tikitartoK ku-
mut issigissausimavoK.
sulivfigssuaKalernerme akerdliuv-
dluinartoK piumassauvoK: nalunaer-
Kutamit nålagkersugauneK. inuit sca-
noK-itussusinik nalungisavut najor-
Kutaralugit påsissariaKarparput uv-
dlumikut Kalåtdlit-nunåne kalåliuneK
ajornaitsungingmat.
påsissariaKarparput pissutsit KanoK
ilivdlutik ingmingnut agtumåssute-
Kartut sutdlo piorsainerup ingmikor-
tortai KanoK ingmingnut avatiming-
nutdlo suniuteKartut.
påsissagssarsiordlutik atautsimitar-
tut anguniagaråt Kalåtdlit-nunåne i-
ngerdlatsinerme sujunertat OKatdlisi-
gineKalernigssait ersserKigsarniaru-
mavdlugulo piorsaineK KanoK iliorni-
kut patajaitsumik ingerdlåneicarsi-
naussoK.
ukiune kingugdlerne Kalåtdlit-nu-
nfine ingerdlatsinerme tunuleKutau-
ssok tåssa G-60-ip 1964-ime isumaliu-
tigssissutå, tåssanilo aulajangerne-
KarpoK Kalåtdlit-nunåne ingerdlatsi-
nerup suvdlunit sujunertarissariaKarå
kalåtdlit politikikut, inoKatigingnikut
KagfagsaivigineKarnigssåt pigssarig-
sårnerulernigssåtdlo.
isumaliutigssissutip sarKumernerane
OKatdlisaunerpaussoK tåssa sume inu-
ngorsimaneK tungavigalugo akigssar-
siaKartitsineK. tåussuma nagsatarå
Kalåtdlit-nunåne inungorsimassut
Danmarkimit suliartortitanit mingne-
russumik akigssarsiaKartitaunerat i-
nussutigssarsiutit Kalåtdlit-nunåne a-
tasinaussut pileriartorsinaorKuvdlugit.
sume inungorsimaneK Kanordlunit
OKauseKarfigineKarsinaugaluartOK (ti-
kikumårparput) erKortutut OKautigi-
neKarsinåungilaK aulajangiuneKarne-
rane anguniarneKartoK kalåtdlinik
mingnerutitsiniarneK nålagauvfiuv-
dlunit aningaussauteKariianik igdler-
suineK. akerdlianik paitsugagssåungi-
laK G-60-ip pissariaKartikå angnertu-
nerussumik årKigssutdluagaunerussu-
migdlo Kalåtdlit-nunåne nioncutig-
ssiorfigssiornigssaK.
1950-ip sujornagut niorKutigssiorfig-
ssiorneK angnertungeicaoK isumalioKa-
tigigssuitdle Grønlandskommissionip
sujunersuerérneragut 1950-ip autdlar-
tineråne angnertusislneKardlune. G-
60-ip isumaliutigsslssutai maligdlugit
sule KagfagterKingneKartugssauvoK.
ukiut Kulit ingerdlaneråne ukiumor-
tumik 200 milliunit korunit migss. ni-
orKutigssiorfigssiutigssatut 200 milliu-
nit korunitdlo avdlat ingerdlatsinerme
sujulerssuinermilo atugagssat atugag-
ssiarineKartartugssåuput. G-60-ip isu-
maliutigsslssutai najorKutaralugit pi-
lerssårutit katitdlutik milliardit sisa-
mat sivnilårdlugit (1964-ime akit naut-
sorssutigalugit) 1975-imut atugagssat
naleKartugssåuput.
aningaussat atugagsslssutit taima
amerdlatigissut Danmarkimit suliar-
tortitarparujugssuarnik ilariarunik su-
nik takugssaussunik — igdlunik, su-
livfeKarfingnik, avKusinernik, umiar-
ssualivingnik, atuarfingnik, sulivfig-
ssuaKarfingnik avdlanigdlo — malig-
teKångitsornaviångitdlat; tåukulo sa-
niagut akigssarsiat inoKatigingnermilo
aningaussallssutaussartut Kagfagtitau-
nikuput.
perKingnigssamilo suliniarneru j ug-
ssuaK angussaKarfiuvdluarsimassoK i-
långuteriaru vtigo isumerKa j ånarpoK
piorsaineK nåmaginartussoK eritortuv-
dlunit tungånut ingerdlassoK. isuma-
piluteKartariaKarunångilagume pior-
sainerput „Kumut-sujumut“ ingerdlå-
pat? aperKut nåmaginartumik taimåg-
dlåt akineKarsinauvoK unåinaK issigi-
gåine sut sarKumissut pitsaunerule-
riartomigssåinåt kigsautiginartussoK
periusigssaKéngitsordlo inuit piorsai-
viginiagaussut kigsautigissåinik, su-
livfigssaKartineKarnigssånik sujumu-
karnartututdlo tatigissåinik angneru-
ssissunik. ingerdlatsinermilo periau-
siussut kukunertaKarsinåuput amigau-
teKarsinauvdlutigdlo.
piorsainerup KanoK ingerdlåneKar-
nigssånik erKarsautaorérsimassut mi-
sigssordluarnerussariaKarput. pingår-
titaunerpåt ilagåt aningaussat niorKu-
tigssiorfigssiutit atorneKåsassut ilua-
nårutigssissutåt angnerpåjuniåsavdlu-
ne. taimåitumik erKarsautauvoK inuit
igdloKarfingnut ardlaKångitsunut eKi-
terneKåsassut. tåukunane ajornångi-
nerpåmik sulivfigssarsisinåusangati-
neKarmata amalo sutdlivit, atuarfit,
nåparsimavit, inoKatigingnerme ikior-
sissarfit avdlatdlo igdloKarfingme inu-
nerme OKilisautaussut sananeKarsi-
nåusangatineKarmata.
tåssanerpiåunguatsiarpoK kukoru-
jugssualersugut. agssortugagssåungi-
laK igdloKarfingne angnerne inungnik
katerssineK kalåtdlit kulturitoKånut
asimioKarfingne, niuvertoruseKarfing-
ne igdloKarférKanilo inoKatigingua-
KarfeKarnermik tungaveKartumut a-
kerdliussoK. inoKatigingneK Kangator-
toK Avangnåne Tunumilo taimågdlåt
atasinautiniarneKånguatsiarpoK tåu-
kunanime sule puissit Imamilo pinia-
gagssat avdlat piniartutut inunerme
tungaviuslnaussut nåmånguatsiarma-
ta. kalåtdlit 90 °/o-isa najugåne — Ki-
tåne — aulisarneK inussutigssarsiutine
pingårnerssautiniarneKarpoK, tåssani-
lo avdlångorarnerujugssuaKarpoK.
kalåtdlit inussausiånik ilisimassa-
KardluartoK, eskimunik påsisimassalik
Bent Jensen, sujornåinånguaK OKause-
KarpoK: „isumaKarpunga kalåtdlit kul-
turiata pingårnerpårtå inuiaKatigl-
nguatut inunermut atåssuteKardlui-
nartoK. taima inoKatigingneK inung-
mut atautsimut inoKatigingnutdlo na-
leKarpoK sut akilersinaunigssaisa pi-
lertornerussumigdlo ingerdlasinaunig-
ssaisa anguniardlugit inuit katerssor-
niagauneråne tagpigfigissariaKartu-
mik ... piorsaineK mfinatut nanglne-
Kåsagpat Kavdlunåt inussausiånik i-
ssuaisitsinerput ingerdlatinåsavarput
... kinguåvtalo OKalugtukumårpåtigut
Danmarke nunatut avdlatutdle saper-
simassoK nålagauvfingme iluane ino-
Katigingnik avdlatut inussausilingnik
igdlersuisavdlune“.
G-60-ip isumaliutigssissutåne taine-
KarpoK „piorsaineK pivdlugo kalåtdlit
aula j angéKatausinaunigssåt akissug-
ssaoKatauneratdlo angnerulersineKå-
sassut Kalåtdlit-nunåtalo Danmarkip
nålagauvfiane naligigsitaunera — Ka-
låtdlit-nunåne ajornartorsiutit ingmi-
korutait susupaginagit — aulajaitdli-
sarneKésassoK."
G-60-ip pissariaKartutut tlkuarpå
piorsaineK Kalåtdlit-nunåta sumissu-
sia, isorartussusia, klimå, kalåtdlit på-
singnigsinaunermingne OKalugtuari-
ssaunermingnilo tunuleKutait pissu-
tauvdlutik Danmarkime pissarnermit
avdlaussumik pilerssårusiortariaKar-
tOK, autdlartisartariaKartoK piviussu-
ngortitariaKartordlo. J
piorsainerup månamut ingerdlasi-
manera misigssoråine isumerKajånar-
poK måna ingerdlatsineK Kavdlunåt
pissusinik åssilinerussoK. tamatumu-
nga pissutaugunarput naligigsitaunig-
ssamik piumassaKarneK, piorsainerup
sukåssusia piorsaineruvdlo tamardlui-
nangajangme Kavdlunånit pilerssåru-
siorneKardlunilo piviussungortineKar-
simanera.
naligigsitaunigssamik piumassaKar-
neK kalåtdlit politikerinit savssarteru-
neKarsimagunarpoK OKautsip Kanor-
piaK isumaKarnera påsisimavdluarna-
go. piumassap nagsatarisimagunarpå
piorsainerme periautsip ajornånginer-
påp atorneKartarsimanera — Kavdlu-
nåt pissusinik issuaineK — ajornartor-
siutit pilerssårutitdlo Kalåtdlit-nunå-
ne pissusiviussut tungavigalugit er-
KarsautigivdluarKårnagit.
taissamut atatitdlugo Kalåtdlit-nu-
nåta ministereKarfiane ekspeditions-
sekretæriusimassup Mads Lidegårdip
sujorna atorlingminit tunualernermi-
ne OKauserissai puiuikiutariaKarunar-
put:
„Kalåtdlit-nunåta uvdlumikut ajor-
nartorsiuterpiai tåssåungitdlat igdlug-
ssaileKineK, inoKatigingnerme pisu-
ssutit, sume inungorsimanermik tu-
ngaveKartitsineK OKautsitigutdlunit a-
jornartorsiutit tåssale inugtut akissug-
ssaujungnaersitaussoK tavagtitauner-
dlo nutarterivdlune piorsailernermit
ukiut 15-it Kångiuneråne takorKajå-
nartut — åmalo ingminut tatigingi-
neK akissugssaoKatåunginerdlo kalå-
lerpagssuit sanaortornermik akerdli-
lersuinerånik inoKatigingnilo ajornar-
torsiutinik ardlaleriåumik ajorsaine-
rånik kinguneKartut."
KularnångilaK kalåtdlit peKataune-
rat angnerusimåsagaluartOK periarfig-
ssaKartitsineKarsimagaluarpat piorsai-
neK kalåtdlit nangmingneK — Kavdlu-
nåjungitsut — påsingnigsinaunerming-
ne tunuleKutait najorKutaralugit i-
ngerdlåneKarsinångordlugo. tåssungar-
piaK atatitdlugo inungnik eKitertitsi-
neK erKarsautigerKigtariaKarpoK.
nunaKarfingnit mingnerussunit nug-
tertitsineK narrujuminermik nagsata-
KångitsortångilaK, pingårtumik utor-
Kaunerussune. ardlaleriardlune aker-
dlilineK sarKumiutaraluarpoK poKi-
nartOKartardlunile. tamatumunga nav-
suiautaussut ilagigunarpåt kalålerpag-
ssuit misigisimanerat nålagauvfingmik
sunik tamanik sapigaKångitsumik aki-
orneKarsinåungitsumigdlo sångersima-
neKarnermingnik.
pingårdluinarunarpoK niorKutigssi-
ornerme pilerssårutit tamatigordlui-
nangajak inoKatiginguit avarKutinar-
tarmatigik. tamatuma kingunerisima-
vå — pingårtumik aulisarfit Kanigi-
ssåine — inuit nunaKarférKamingne
inusinaunermingnik tungavigssaKar-
sorisimånginerat taimåitumigdlo nug-
tertitaunigssamut nangåssumik aku-
erssisimanerat.
ukiune kingugdlerpåne Kavdlunåt
nangminerssortut aulisagkanik pinia-
gaKardlutik niorKutigssiaKardlutigdlo
inussutigssarsiortut inusinaunermik
tungaviusinaussutut takungnigfigisi-
massåine nugkusugtunik takussagssa-
KarsimångilaK.
akerdlianigdle påsinarpoK nangmi-
nerssortut autdlarninerat kalåtdlinit
nuånårutigineKartoK, autdlarninerime
norKutigssiorfingnik angnertungika-
luanik ingminutdle akilersinaussunik
timitalerneKartarsimåput; niorKutig-
ssiorfit nunaKarférarmiut nangming-
nérdlutik ingerdlatisinaussait aulisag-
kanigdlo suliagssersorsinaussait. nu-
naKarférarmiut aningaussarigsårneru-
lernerat sarKumiutarsimavoK aulisar-
nerme såkutinik aulisariutinigdlo pi-
siortornertigut.
nunaKarférKane tåukunane periar-
figssaKardlualersimavoK piorsaineK
arritsumik patajaitsumigdlo ingerdla-
tisavdlugo.
avingarusimassunigdlo nunaKarfe-
Karnerup aulajangiusimaneKarnera ki-
nguneKarsinauvoK igdloKarfit artug-
kigaunerata OKinerulerneranik pior-
saineruvdlo OKimaeKatigingnerussu-
mik ingerdlåneKarsinaulerneranik pe-
riarfigssaKalernermik.
malungniutarpoK kalåtdlit nunaKar-
fit ardlagdlit inuerutiterKiingikait —
taimalo ataKatigingneK ilisimåralunilo
inoKatigingneK kalåtdlit inoKatigig-
tausiénut ilisamauterpiausimassoK a-
tatinarumagåt.
sujorna landsrådip atautsiminerane
ilaussortat ardlagdlit inuit eKitigaune-
rånut nangåssuteKarnertik erssersipåt
nunaKarfitdlo ardlagdlit iluanårfiu-
ssumik inussutigssarsiorfiusinaunerar-
dlugit.
landsrådip formandia, palase Erling
Høegh, ungasingitsukut taimatutaoK
CKauseKarpoK suliagssamisutdlo issigi-
nerardlugo igdloKarfingnik angneru-
ssunik piorsainerup måna ingerdla-
ssup saniagut ingmikut piorsainigssaK.
kalåtdlit piumassaisa avdlångorne-
rinik erssiutit nutåjussut Kavdlunåt
akuerssårtariaKarpait. kalåtdlit inuia-
Katigit uvdlune måkunane ilisarnau-
tåt „sarfarsiatåginarneK“ pasivigku-
magåine sangmissariaKarpoK piorsai-
nerup inuitalo atausiåkat tunganit
issigalugo ajunginersoK igaioKarnngne
angnerussune ardlaKångusune inung-
nik eKitermeK rs.aiatdlit-nunata inger-
dlatitaunerane pingarnerpanut ilagm-
savdlugo.
åmalo tagpigfiginiartariaKarpoK si-
larssup ilaine avdlane piorsaivdlune
sulinerme penausiussut uuamérsumik
kinguneKardiutik Kalatalit-nunåne a-
torneKarsinaunersut.
månamut Kalåtdlit-nunåne piorsaiv-
dlune ingerdlatsisimanerme kukune-
rujugssusimavoK iliniartitsinerup inu-
ssutigssarsiornermut nalerKiisagkap
amigautausimanera kalåtdlitdlo uv-
dlunut nutånut inuiaKatigit sulivfig-
ssuarnik tungaveKardlutik inuvfigi-
ssåinut piarérsarneKarsimånginerat.
piorsainerup sukåssusia unalo —
Kavdlunåt maleruagagssamigtut issi-
gissaisa sanaortornerme tungavigine-
Karsimanerat — ilåtigut ima kingune-
Karsiméput suliat angnerssarujugssuat
Kavdlunånit sulisitsissoKatigingnit ka-
låtdlinik agssagssornermut iliniarto-
Kångitsunik Kavdlunånigdle sulissu-
lingnit ingerdlåneKarsimangmat, ta-
månalo kinguneKarKigsimavoK ani-
ngaussat Kalåtdlit-nunåne kaujalu-
kårtiniarnerata aj ornakusorsimanera-
nik tåssEune aningaussat Kalåtdlit-
nunånut atugagssissutaussartut ilar-
pagssue tagpavunga ånguneK ajorsi-
mangmata pilertoKissumigdlunit Dan-
markimut uterterKingneKartarsimang-
mata.
nuna sunalunit kinguarsimassugpat
ikiorniardlugo KanoK-iliusererKårta-
riaK tåssa nåmagdluartunik iliniartit-
sinerme såkugssaKalernigsså.
Kalåtdlit-nunåta agssagssornikut i-
liniartitsivigssarKåva — pilerssårutit
maligdlugit — iliniartunut 200-nut i-
nigssalik 1970-ip migssåne atulersug-
jsauvoK. tamåna ukiunik Kulinik ki-
ngusinårneruvoK atuarfigdlo mikivat-
dlårujugssuardlune. ardlalingnik ag-
ssagssornikut iliniartitsiviliortariaKar-
POK igdloKarfingne ardlalingne, soku-
tåungilaK utarKisåinaugatdlartumik
igdluliane. atuarfit isumagencågagssa-
råt iliniartitsineK igdluliornernile av-
dlanigdlo sanaortornerme peKatausi-
nåusåputaoK. iliniartitsissue sanaor-
tornerme ilitsersussissusinåuput. tai-
mailiortoKarslnaunera kalåtdlit Dan-
markime iliniartitauneråne misilig-
tagkat ugpernarsarpåt.
Savalingmiune mardlungne tekniki-
kut atuartitsiveKarpoK 420-nik iliniar-
toKarsinaussunik, sisamanik niuverni-
kut atuartitsiveKarpoK 370-inik ilini-
artOKarsinaussunik, imarsiortunut a-
tuarfeKarpoK 117-inik iliniartoKarsi-
naussumik maskinalerinikutdlo atuar-
feKardlune 13-inik iliniartoKarsinau-
ssumik. Savalingmiut Kalåtdlit-nunåt-
dlo inugtOKatigingajagdluinarput (ta-
marmik 35.000 migss.). avdlatut OKau-
tigisagåine — pingårtumik Kalåtdlit-
nunåta pissariaKardluinagai erKarsau-
tigalugit — taissariaKarpoic Kalåtdlit-
nunåta iliniartitsinermut såkue angni-
kipatdlårtut, taimåituåsavdlutigdlo
1970-ime agssagssornikut iliniarfeKa-
lerémerata kingorna.
ingmikortitårtumik — ingmikortoK
atauseK inerfiusinaussoK kajumigtuni-
le piginauneKartunilo ingerdlarKing-
nigssamut tungavigtut atomeKarsi-
naussortaoK — iliniartitsinikut årKig-
ssussinigssap kalåtdlinit kigsautigine-
KarpoK anguniartariaKardlunilo. taima
årKigssussineK inuiaKatigingne pior-
sarsimassune iliniartitsinikut årKig-
ssussinermit — tåukunane iliniarneK
tamåt atautsimortumik nåmagsingi-
kåine akorninåkut taimaititariaKar-
poK — pilerinarneruvoK.
ingmikortitårtumik iliniartitsinikut
anguneKarsinaugunarpoK inuit inune-
re aserortut ikingnerussut, taimale år-
KigssussineK agssagssordlune iliniar-
titsinikut Kalåtdlit-nunåne inatsime
— folketingip Kavdlunåt agssagssor-
dlune iliniartitsinerme inatsisånut i-
ssuausiåne — anguniarneKånginguat-
siarpoK. ukiune ikårsårfiussune inatsit
Kalåtdlit-nunåne pissutsinut nalerKU-
nerungårtariaKaraluarpoK.
manatut issikoKartitdlune Kalåtdlit-
nunåne agssagssornikut iliniartitsiner-
me inatsit Danmarkime pissutsinik
issuainermut — avdlarpagssuartigu-
taoK takugssaussume — åssersuter-
Kingnåtut issigineKarsinauvoK.
Savalingmiut åssersutigerKigkåine
takussariaKarpoK savalingmiormiut
10.000 migss. sulivfigssuarne, agssag-
ssordlune sånavingne sanaortornermi-
lo sulivfeKartut. inuit taissat agfåinait
Kalåtdlit-nunåne sulivfingne taissane
sulivfeKarput. åssigingissut måssåkut
Kavdlunånit Kalåtdlit-nunånut suliar-
tortitarpagssuarnit matuneKartarpoK.
(norm. tugdl. nangisaon)
PERSISKE TÆPPER
— en tillidssag
Udvalg sendes uden forbindende
afgiftsfrit fra vort eksportlager
HOLGER JENSEN
Dag Hammerskjfllds Alle 36, København 0
TELEGRAM ADR.: CARPETJENSEN
IMPORT — EXPORT
DANMARKS STØRSTE SPECIALFORRETNING
såkutut atissait
tlngmlcsartortartut kåvajait nalt-
sut nu tit, lluleKutlgdlit, pitsa-
vigssuit nasartagdlit .......... 235,—
t in gmissar tortar tu t jåké nylonlt
nutat iluleKutigdllt ........... 123,—
tåuko åssinge Kajangnaitsorujug-
ssult savårnat amiussålnlk ilule-
Kutigdllt ...................... 155,—
Kardligpait nylonlt nutåt iluleKu-
tigdllt, naligssaKångltsumik pit-
saussut, Kajangnaltsunik slgtar-
tugdlit ........................... 65,—
kavijat iluleKutigdllt nutåt pér-
tagkanik nasartagdlit ........... 73,—
Alaska Jåkit iluleKutigdllt nutåt
amertalingnik nasartagdlit...... 135,—
ånoråt nylonit IluleKutigdllt nutåt
nasartagdlit .................... 75,—
issisiutit nutåt IluleKutigdllt .. 109,—
kavåjat pacat nutåt iluleKutigdllt
nasartagdlitdlo, iluleKUtait ka-
pok-it pértagkat ............... 185,—
tulult Kardligpåve IluleKutigdllt
nutåt ........................... 59,—
tulult atagdlåve tamåkivigdlugit i-
lulcKusigkat, ningusåt atornlkut,
atassuinarnik sigtartugdlit ..... 79,—
tingmissartortartut altsue nylonlt
iluleKutigdllt atornlkut ........ 27,—
malugalugo: atlssanik pitsåungitsunik
pisissarnak, kisiåne KularnavérKusiner-
put erKaimajuk: pisiatit nåmaginardlui-
nartdsåput ImalQnlt nåmaginartingi-
kugkit aningaussat utertisinauvatlt.
ARMY VARER
Nye forede US nylon POLAR-
PJÆKKERTER pragtfuld kva-
litet med hætte ..... 235,—
Nye forede US nylon PILOT-
JAKKER 123,—
Do. ekstra kraftige med imit.
lammefoer .............. 155,—
Nye forede US nylon PILOT-
OVERTRÆKSBUKSER, uover-
truffen kvalitet med svære lyn-
låse ................. 65,—
Nye forede PJÆKKERTER med
aft. hætte ............. 73,—
Nye forede Alaska Jakker med
skindbesat hætte ....... 135,—
Nye forede nylon ANORAKKER
med hætte .............. 75,—
Nye forede ARCTICSÆT ... 109,—
Nye forede US PARCA-COATS
med hætte og aftageligt kapok-
foer ................... 185,—
Nye forede engelske OVER-
TRÆKSBUKSER ............ 35,—
Nye kraftige SWEATERS m/rulle-
krave .................. 59,—
Brugte, men meget kraftige gen-
nemforede engelske OVER-
TRÆKSDRAGTER med gen-
nemgående lynlåse ........ 79,—
Brugte forede nylon PILOT-
VESTE ................... 27,—
BEMÆRK: Køb ikke katten i sækken,
men HUSK VOR garanti: Fuld tilfreds-
hed eller PENGENE tilbage.
Æ
^fgjf ENGELSK OG AMERIKANSK
OVERSKUDSLAGER
Slotsgade 8, Aalborg, tlf. 12 64 70
DANMARK
18