Atuagagdliutit - 09.05.1968, Qupperneq 17

Kanomanden til højre i billedet illustrerer skovfolket, som
efterhånden blev fortrængt af den hvide mand. Flugten gik
vestover, hvor bl. a. sioux-indianerne levede som et prærie-
folk af jagt på bisonoksen.
umiarialik talerpiup tungånttoK nagguveKatigit orpigpag-
ssuarmiut ilagåt. tåuko KaKortunik amilingnit tatinexarsimå-
put kimutdlo Kimålersimavdlutik, ilåtigut sioux-indiånerit nar-
ssåinarssuarne ugsigpårssuarnik piniagagdlit tikisimavdlugit.
erhvervsstøttelov
inatsissartune
OKatdlisigineKartoK
Carl P. Jensen isumanångitsoK inatsissartut Grønlandsrådip
suliainut akuliutariaKartut
Koraineru j ugssuarnik kingunexarér-
neratigut. Siouxit sujungnaersitåuput
uålagauvfexatigitdlo nålagkersuissui-
sa nåkingningnerinåinik atåssutexau-
tigissamik nålagkersueriausianut ma-
lerutinartugssångordlutik najugariti-
taussune najugaxartinexalerput.
tupingnångilan sut tamarmik
iluagtingitsormata
påsinerdluineruvoK isumaxåsavdlu-
ne indiånernut najugagssiat pilersine-
Karsimassut indiånerit pissusitoxartik
kulturertigdlo piginarniåsangmåssuk.
naj ugagssiatdle pilersinexarsimanerå-
nut pissutaunerpauvoK inuit tamåko
Pissusilersutigissartagait ilagsungnait-
sut alisimaniåsavdlugit. kiavdlo tupi-
Singitsorsinåungilå indiånernut naju-
gagssiat ilait sordlo Rosebud Indian
Reserve åma Pine Ridge Indian Re-
serve South Dakotap kitikåniånitut
tikerårunigit, tåssame tamåne nunat
naggordlungnerpåt sunutdlunit ator-
neKarsinåungitsut indiånernut naju-
gagssångortineKarsimangmata. Sioux-
it Kangarssuardle piniartutut inusi-
måput, inuiaxatigingnutdlo tåukunu-
nga kulture erxuniarnexalerpox inug-
tåinut misingnångitsumik nikanarsau-
tåungitsumigdlo, atorsinaussutuardlo
tåssa nerssutauteKarnermik iliniarti-
niåsavdlugit, tåssame tamåne inuvfi-
ginialigagssåne nunarssuarme ivigar-
torfigitineKarsinaussut angnerssait
ingmata. tamåkuale åma nunagssar-
siortut piumaxaut, indiånernutdlo atå-
ssutexartitsissussartut nålagkersuini-
kut periautsimingne autdlarxautånit-
dle indiånerit nunamik naggorigsai-
ssalernigssånik iliniartiniarumavdlu-
git, sujunertarigaluarpait tamatumu-
ngalo atorsinaussåinik nålagauvfiup
ilamininguanut, KaKortumik amigdlit
atorsinåungitdluinagåinut, inigssisi-
niavait. tamånalo tupingnångilax na-
jugagssiane tåukunane mardlungne a-
ningaussarsiornikut, inussutigssarsior-
nikut inugtutdlo inuniarnerme inger-
dlatsiniarnerugaluit iluagtingitdlui-
narsimangmata.
indiånerit KinersinigssaK
pivdlugo atautsiminerat
unuit ardlåne septemberiugå 1967-
ime amerikame jesuittit ilåt inusugtox
missionskolime Rosebudime najuga-
Karfiussume iliniartitsissussox igsiå-
Katigårput tamåkuningalo oxaloxati-
galugo. ungasinarmit tumerparpåp ni-
På tutsiupox aperigavtinilo nipe tåu-
na sunaunersoK oxautigå indiånerit
Kinersiniardlutik atautsimilersut. iser-
sinaunerdluta? ajornångilax: atuar-
fingmitdlo ungasingitsunguame, kag-
dlersiorérdluta sialugssuartordlo, ka-
terssortarfinguax angingitsox tikipar-
Put, iserfigalugulo texerKumut piv-
dluta sigssuerKigsålerpavut.
niperssuax KOKernåinavigpoK. te-
Kerxut ilåne igsiåput inusugtut xav-
sigsunguit tumerparpårssuitdlo pinga-
sut pisinaussartik tamåkerdlugo pi-
ssorpalugtitdlugit, naterme arnat ilor-
Kassungordlutik xagdlersautimingnik
Kalipautigigsåxissunik uligsimavdlutik
mgerdlarussårput. tåssångåinax angu-
tit inusugtut pingasut ilorxassut xer-
SANYO
— japans største fabrik for transi-
storradio. Fra 200,— til 840, — kr.,
autoradio 236,— og 556,— kr. Tran-
sistorradio og pladespiller sammen-
bygget 276,— kr.
Fotohuset, Sædding, Esbjerg.
xånut pigsigput xerxånilo erxuméxi-
ssumik pissusilersordlutik xitaserdlu-
tik erxumikut sulugtaxardlutik, tali-
mikutdlo tajaxardlutik singernermi-
kutdlo åma sianålårtoxardlutik åmalo
agdlalingnik indiånertut atissanik pi-
nersautexardlutik iluatigut ilupåri-
ssamik xåvatigut. tumerparpåt inuit-
dlo nivdlianere nipigtoriartuinarput
sordlulo inimitut tamarmik misigisi-
méngisamingnik iliusexalersut kinåi-
nitdlo xingarxortunit nujuartatut pi-
ssusexalernerat ersserpox tunukut
kuissussinalerdlune, atausinardle må-
na kisime takugssåungilax: napassu-
liax xaxortumik amilingmik xilerssor-
simassortalik, asingaxalune någdliug-
titaunigssamik — toxumik kingunexå-
ngitsortugssåungitsumik — indiånerit
tigussåtut avdlatutdle utarxissox.
någdliugtitsinertaxångilardle. tåsså-
ngåinax tamarme nipaitdlivox, inuit
torersumik inigssititerput, xinerxusår-
niartordlo katisimassunut savssarpox,
oxauseriumassanilo oxauseralugit —
Siouxit oxausinik nangmingnex atug-
kamingnik oxalugdlune oxausexar-
dlune — angalaordlunilo tamaisa a-
tausiåkårdlugit oxaloxatigissardlugit.
taimaitsiartox tumerparpånit texerxu-
mitunit kipitinexarpox, arnat ilorxa-
ssungordlutik naterme ingerdlauler-
put autdlarxautånitdlo autdlarterxig-
dlutik.
nanertisimassumik misigissusexar-
dluta xinerxusårtut atautsiminerat
erxuméxissox ximåparput.
sivnerututuat
ikulturitoxarssusimagaluartup amiå-
kue måna najuvfigissavut — sorssug-
tartut pigissåt, sorssungnerme ajor-
ssarsimåinångitsut, tamanigdle ånai-
ssaxarsimassut, agdlåt sujunigssame
inunigssamingnik, ingmingnutdlo tu-
ngassunik taimågdlåt nakussutigssa-
xalersimassut tamaisa puiortariaxar-
dlugit, inuiaxatigigtutdlo inuniåsav-
dlutik ajugauvfigissimik umigssuine-
risa atåne, ånilångavdlutik soxutigi-
nexaratigdlo inugtutdle nikanarner-
påtut pitsunerpåtutdlo inCmermingnit
kångartugssaunatik, tamaisa puior-
dlugit, takordluinerinåkutdle sujuli-
mik periausé pissåussusiatdlo taimåg-
dlåt misigisimåsavdlugit ...
„indiånitoKauvunga
aliasumik erinarssortoK
aliasugkamame — aliasoKigama.
atalo, KdKortumik amilik tikiungmat
misigilerpunga kivfåungissusérutiler-
sunga — pissarnere erKumiginartut
uvavnut påsiuminaitsuput,
uvavnutdlo nangmagkiungmatigik
anersåriarsmaujungnaerpungalunit —
ilaKutåka nunagalo
igdlersorniardlugit iliortarångama
Kåsugtumik nujuartamik
Kajagssussisinåungitsumik
taigulerarånga, —
angutip KdKortussup periausé
påsinagitdlo dkuerssångikångdvkit
eKidsungnerdrtdrångd, —
nundKdtikd sujulerssornidleruvkit
pisindunidgdussdraungd —
tdimdlo inuidKdtikd, ndgguveKdtikd
inuiait ingerdldutsimingne
OKdlugtudrissduneråne Kånglndgau-
ssdrdut; issigingnågdgssidne filmilid-
nilo KdKortumik dmigdlit nivtdrsåutd-
rångd igdldutigissdgssåindrtut, —
imiutipdlåvdnik „imermik ingnermik"
imerångdmd putorKdlersdrdungd
erKdimdssderutdlungd påtsivérutdlu-
nga silderutdluinartardungd .....“
sisamångormat kingugdlermik nu-
navtinut ministere A. C. Normann i-
natsissartune oxarpox, nuånårutigigi-
ne akunerup åipå avitdlugo ingerdla-
nerane Kalåtdlit-nunåne inatsisigssa-
tut sujunersutit pingasut ilalersordlu-
arnexartitdlugit akueritisinausimaga-
migit. taimåikaluartordle sujunersutit
oxatdlisigingåtsiarnexarsimaxaut.
soxutiginexarnerpausimassox tåssa
erhvervsstøttelovimik su j unersutau-
ssox, tåuna pivdlugo oxatdlinerme
konservativiussox Hans Jørgen Lem-
bourn åma venstreussox Holger Han-
sen pexatigigdlutik igdluanilo folke-
soeialistex Holger Viveke socialdemo-
kratiussumit Carl P. Jensenimit ig-
dlernexartardlune akerdlerigsimang-
mata.
erhvervsstøttelovimik inatsisigssax
tåuna nutåx måna udvalgime suliag-
ssångortinexarpox. inatsisigssax téu-
na sujornatigut landsrådimit ilaler-
sornexarérsimavox.
sujunersutip ingmikortortåne su-
jugdlerme agdlagsimavox, Kalåtdlit-
nunåne inutigssarsiornerup sujuar-
sarnigsså erxarsautigalugo Kalåtdlit-
nunåne inutigssarsiordlune sulivfe-
xarfit xavdlunånut inugtaoxataussu-
nit ingerdlånexartut autdlartiniarne-
xartutdlunit tapivfiginexartåsassut,
tamatumanisaox erxarsautiginexar-
dlutik pigingnexatigigdlune åssigisså-
nigdlunit ingerdlånexartut.
tamatuma saniatigut sujunersume
inutigssarsiutit nunanut avdlanut tu-
nissagssiornermik ingerdlataxartut
pitsaussumik periarfigssaxartiniarne-
xarput, niuvertutdle avdlatdlo åssigi-
ssait nangminerssortut atorniartarfi-
nut taorsigagssarsiniarsinåusåput i-
malunit nålagauvfingmit atorsinåu-
savdlutik aningausserivit erniaritita-
gait atordlugit.
Hans Jørgen Lembourn kigsautigi-
ssaxarpox inuit exitertitaujartornig-
ssånik aulajangersimanex avdlångor-
titernexarxuvdlugo. piumassarå inu-
tigssarsiumik autdlartitsinigssamut
kikutdlunit periarfigssaxartinexalisa-
ssut nålagauvfiup pilerssårutigissai
sanerxutdlugit kisalo nunavta nålag-
kersugaunerane atorfigdlit oxausig-
ssaxartitaunerisa misigssornexarnig-
ssåt inatsisitågssamilo tamåna aula-
jangersarnexarxuvdlugo.
sujornatigut nunavtinut ministeriu-
simassox Carl P. Jensen Lembournip
inuit katerssortinexarnerisa avdlå-
ngortinexarnigssånik kigsautigissånut
akissutexarpox, tamåna oxatdlisigi-
nexåsagpat Grønlandsrådip suliagssa-
rigå, nalunexångilardlo Lembourn
rådime tassane ilaussortaussox. Carl
P. Jensen isumaxarpox kukunerussox
inatsissartut Grønlandsrådip suliainut
akuliutisagpata. Grønlandsråde pi-
lersinexarsimanerarpå inatsisinik su-
liaxartartut aulajangersagait Kalåt-
dlit-nunånut tungassut kukunersiuga-
risavdlugit.
sårugdlit tunissat
xåumåme kingugdlerme sårugdligit
240 tonsit (niaxugdlit, erdlavigkat) tu-
ninexarsiméput, ukiuvdlo xåumataine
sujugdlerne sisamane tunissat 1082
tonsinik amerdlåssusexalerput, sujor-
na taimailineranut nalerxiutdlugo
1117 tonsinik ingneruvdlutik.
igdloxarfingne erxåinilo angussat
imåiput: Nungme sulivfigssuarme
(K’exertarssuatsiait ilångutdlugit):
532 tons (-r— 324), K’axortume: 165
tons (-H 108), Manitsume: 128 tons
(—r- 401), Påmiune: 61 tons (-H 120),
Angmagssalingme: 56 tons (H- 54),
Narssame: 56 tons (— 58), Nungme:
48 tons (H- 25), Nanortalingme: 29 tons
(-4- 4) Sisimiunilo: 7 tons (-F 23).
1967-imut, 1966-imut, 1965-imut,
1963-imut 1962-imutdlo nalerxiutdlu-
go 50,8, 56,9, 9,8, 28,6 åma 55,1 procen-
tinik kinguariarnexarpox 1964-imut-
dlo nalerxiutdlugo 32,3 procentinik
sujuariarnexardlune.
nunavtine tunissat tamarmiussut i-
lait 33,6 procent (364 tons) ningita-
garssutinit tuninexarput, tåuko sujor-
na tunissat 32,8 procenté (721 tons) tu-
nissarait.
MOCCONA
kavfit imermik
akoriainait pitsaunerpåt
jåvavingnik akugdlit
uvdlumimit kavférxat akuitdlufnartut iml-
kit — Moccona, jåvamiuvigtut mamåssu-
silik tipiglssusiligdlo imeruk .... tauva
påsilisavat kavférxat akuitsut sOssut.
Mocconavdlo mamåssusia ajungitdlufnar-
tox igalåmernup imaerunigsså tikitdlugo
atassarpox.
DOUWE EGBERTS A/S
TUBORG SQUASH
17