Atuagagdliutit - 06.06.1968, Side 24

Kalatdlit-nunat
sukut sulissusimavara?
— suleKatikale kalåliussut ukiune månivfigisimassavne isumag-
ssarsisitarsimåsaguvkit, tamåna nuånarutigisavara, autdlakåti-
tagssiortoK Peer Møller OKarpoK, ukiut arfineK mardluk nu-
navta radiuane sulisimavdlune autdlalernermine
Kalåtdlit-nunåta radiuane suleKa-
taussoK naluneKångitdluartoK nuåna-
rissaussordlo, autdlakåtitagssiortOK
Peer Møller, måna nunarput ukiune
arfineK-mardlungne najorérdlugo au-
ssamut autdlartugssångorpoK. Peer
Møller 1940-kut nålerneråne Eigil
Knuth Pearylandimut ilsimassagssar-
siornerane ilaussugssausimagaluarpoK
— peKatdungitsorsimavdlunile. tama-
tumunga taorsiutdlugo Knuthip Dan-
markip radiuata kortbølgikut autdla-
kåtitsissutåne taimanikut pissortau-
ssumik magister Jens Rosenkjærimik
ilisaringnilersisimavå, tåussumanilo,
Peer Møllerip avisiliortutut iliniarsi-
massup, radiume sulineic autdlarner-
på, radiumilo sulinerata uvdlut ildne
Kalåtdlit-nunanut pissupå.
kortbølgimut ingmikortortaKarfing-
me åridgssuissoK Kr. Lynge suleKati-
gå ardlaligpagssuartigutdlo Kalåtdlit-
nunanut autdlakåtitagssiOKatigissar-
dlugo. ukiut ardlagdlit Danmarkip
radiuane autdlakåtitagssianik sulia-
Karérdlune periarfigssaKalerame Peer
Møller Kalåtdlit-nunanut autdlarpoK,
ukiutdlo arfineK-mardluk matuma
sujornagut Nungmut pivdlune Dan-
markip radiuata étartortitåtut.
Peer Møller Kalåtdlit-nunåta radiu-
atigut autdlakåtitsissarnernut suniu-
teKardluartuvoK. ukiune pingasut-si-
samane Kavdlunånit kisiartauvdlune
Nungme radiume suleKatausimavoK,
ukiordlo atauseK radiume pissortauv-
dlune, radiup pissortå Frederik Niel-
sen sulingivfeKardlune autdlarsimatit-
dlugo.
sut tamaisa oKåtardlugit
autdlartitat ukiune mardlungne nu-
navtine suligajugput, Peer Møllerile
ukiune arfineK-mardlungne nunavti-
ne sulivoK. aperineKaramilo sok tai-
ma sivisutigissumik nunavtininersoK,
akivoK:
— isumaKarama ukiut mardluk si-
vikipatdlårtut, — åmalo Frederik
Nielsen ukioK atauseK sulingivfeKar-
dlune autdlarsimangmat suliagssat
sungiukiartuårdlugit soKutiginarsiar-
tortisimavåka, sujulerssuinerup tu-
ngånusaoK sangmissut. åmamiuna su-
liagssat sungiutivingneK ajornartut
sivisuatsiåmik sulerérsimatinane.
ukiut Kalåtdlit-nunånivfika nuåna-
reKåka. sorpagssuit avKutigissaria-
Karput, sutdlo tamaisa oKåtålångit-
sorneK ajornaKaut, radiume, sordlo
OKalugiartartuvdlune, ilångutagssiui-
ssuvdlune, tusarnågagssiuissuvdlune
alikutagssiortuvdlunilo. suliagssat sut
sarKumersut ilaorKuvfigingitsomeK
ajornaramik. tamåko iliniarfiginaKaut
— neriutigåralo Kalåtdlit-nunåta ra-
diuane sulineK taimåituåinåsassoK,
nauk sulissue amerdliartoraluartut.
tamatigorneK atorfigssaKartineKarpoK,
— isumaKarpungalo avisiliortutut ili-
niarsimanera Kalåtdlit-nunåne suli-
nivne iluaKutigivdluarsimagiga. kalåt-
dlitaoK suleKatima avisiliortorpalår-
tumik sulineK pingårtitaråt, Kujanar-
tumigdlume suleKativut kalåtdlisut
OKausigdlit amerdliartorput, taimai-
livdlune radio angnertunerussumik
angussagssanigtitdlugo. suleKataussut
nunap ilånut tamarmut ilångutagssio-
riartortituartariaKarput. radiume tå-
ssauginåsångilaK Nup radiua. aut-
dlartariaKartarpugut sinerissap ilåne
avdlame nutårsiagssanik isumagssar-
siagssanigdlo pigssarsiniardluta.
oKautsit ajornartorsiutåuput
— pissariukulugkunarpoK Kavdlu-
nåtut autdlakåtitat tamaisa isumagi-
ssagssarisavdlugit?
— taima OKarsindungilanga, Dan-
markivme radiuanit autdlakåtitagssa-
uik ikiordluarneKartarpugut. soruna-
lime miserratigisinåungilara ildne
niaKorssorujugssuarlariaKarmat aut-
dlakåtitagssamik navssårnialugdlune,
iamånale sulinerup sOKutiginautigi-
narnago ama sapåtip akuneranut aut-
dlakåtitagssanik åruigssuinerup pisa-
nganaKutigissarpd. ukiune arfineK-
mardlungne autdlakåtitagssiarisima-
ssat pdpiardngordlugit Kalerigsikdine,
Kalerit pukitsuinaunavidngikaluarput.
taimdikaluartordle — navdlunåjuv-
dlune Kalåtdlit-nunåta radiuane su-
leKatauvdlune ingminut apermgitsdr-
neK ajornartarpoK: iluaKutausimaner-
punga Kalåtdlit-nunåta radiuane su-
leKataugama?
OKautsit ajornartorsiutåuput, nang-
mineK OKauseringisat atorsinaunagit.
Kalåtdlit-nunanukångikatdlarama pi-
lerssårutigisimagaluarpara kalåtdlisut
iliniarniardlunga, tamånalo pivdlugo
Kristoffer Lynge oKaloKatigissarsima-
Kåra. taimailiorsimångisåinarpungale
pivfigssaileKinermit, åmale isumaKar-
simagama kalåtdlisut iliniarnigssaK
sivisusaKissoK. taimåitumik ilåne ilu-
ngersuanakujugtarpoK avangnamut
kujåmutdlo angalaortitdlune nunaKar-
fingnut mingnernut pivdlune oKalo-
KatigssaKarane, ingminume ilisareKa-
tiginarnerungmat OKalOKatigigsinauv-
dlune, nunaKarfingnile Kungujugfigi-
titarnerit taimåitOK nuånersuput. å-
måtaoK utomatsinartaraluarpoK sapå-
tip akunikutårtumik autdlakåtitagssa-
nik inigssititerilerångavta atautsimi-
neK KavdlunåtuinaK ingerdlåneKar-
tarmat — kisima Kavdlunårtaussunga
pissutiginardlunga. tamåna suleKativ-
nut kalåtdlinut KutsatigiumaKåra, tai-
ma inugsiarnisårdlutik isumagssortar-
ménga.
Kungujulaordlune
ilorfåtdlangnaKaoK
— radiume suliningne suna nuånå-
rutiginerpaussarpiuk?
— nuånarissaKåra mérKanut aut-
dlakåtitagssiusavdlunga, nuånerta-
Kaordlo nålaortigissartagårKat ilait
avKusinerme nåpitdlugit autdlakåti-
taK oKatdlisigiumagångåssuk. mérKa-
nut autdlakåtitsigångama agdlagsi-
massumik najorKutaKarneK ajorpu-
nga. ilame KaKutiguinaK najorKuta-
Kartarpunga nuånarissugavko erKar-
sautivnit OKautsit anisavdlugit. tamå-
na imaKa eKiasungnertut issigineKar-
sinaugaluarpoK — kisiånile erKarsau-
terssutigalugo sujumut piarérsarértar-
punga. ilåne isumagssarsinialugdlu-
nga naterme saKissårujugssuartarpu-
nga. isumaKarpunga erKarsautit ania-
tinarnerisigut radiume oKaloKatiging-
neK piviussorpalårnerussartoK. agdla-
rigkamik najorKutaicardlune OKautsit
kinersågkat, kussanasågkat najorKu-
tame agdlagsimassagssaraluit OKalui-
narnermik taorserneKartarput. isuma-
Karpungalo tamåna mérKat tusarnåg-
kamingne påsiuminartitsissutigineru-
ssaråt.
„OKaloKatigérujomerme" inugpag-
ssuit nuånersut nåpitarsimavåka OKa-
luinaKatigalugit. isumaKarpunga iki-
ortilersordlune OKaloKatigingneK ator-
sinåungitsoK — tåssa radiukut. nalor-
nissorutigssartalingnik ilalersuissa-
riaKångilaK. piviussorpalårtumik pi-
niartariaKarpoK agdlåt mikofone pui-
ordlugo. tamåna umarpalugtumik
ingerdlåneKarsinauvoK aperKutit aju-
ngitsumik ingerdlåkåine.
— radiume sulissutitdlune issornar-
torsiortingitsorneK ajornartaKaoK?
— radio issornartorsiorneKartuar-
tugssauvoK, isumaKarpungale kalåt-
dlit tunganit radio issornartorsiorne-
kdngipatdlårtoK. Kavdlunåt radiumik
atautsikut pingasunik autdlakåtita-
lingmit fjernsy nimigdlo sungiussisi-
mavdlutik Kalåtdlit-nunanut tikitut
issornartorsiuigajugput, sordlo nuåna-
risanago autdlakåtitsineK kalåtdlisut
autdlakåtitsinermik taorserneKarå-
ngat. kisiånile tåssa Kalåtdlit-nunåta
radiua taima autdlakåtitsissarpoK —
ukiamutdlo aitsåt misiligutitut sapå-
tip akuneranut atausiardluta unuk ta-
måt KavdlunåtuinaK mardloriardluta-
lo kdlåtdlisuinaK autdlakåtitsissaler-
niarpugut, unuitdle sivnerine mdnd-
kutut ingerdlåneKdinåsaoK. ajornaku-
sortuvoK unuit tamaisa issornaivigsu-
mik autdlakåtitsissarnigssaK, taimdi-
tumik autdlakåtitat issornartOKartuar-
tugssduput.
autdlakåtitagaK „aKagulo atuåsana-
ta“ nuånarssautigissarsimaKårput. nå-
laortartut taimatut pivdlingajagpasig-
sumik torKartårissumigdlo autdlakå-
titsissarneK nuånarivdluarpåt, tama-
tumane inuit pisimassutdlo sarKumer-
sut KuianartuliarineKartarmata. sulia-
ralugo nuåneraluaKaoK pivfigssamig-
dle atuinaKaoK. autdlakåtitaK „aKa-
gulo atuåsanata" akunerup KerKanik
sivisussuseKartOK akunerne 10—15-ine
suliarissariaKartarpoK.
kisiånile ingminut aperingitsorsi-
nåungilanga: Kalåtdlit-nunåt sukut
sulissusimavara? suleKatikale kalå-
liussut isumanik nutånik ukiune su-
livfingne pigssarsisisimaguvkit nuå-
nårutigisavara. åmalo nuånårutigåra
uvagut suliarissartagarput taerigara
isumagssarsivfigalugo kalåtdlisut tai-
ma lalikutagssiamik autdlakåtitag-
ssiortOKartalermat. taimailiorneK ka-
låtdline nutåjuvoK, sulilume europa-
miut autdlakåtitagssiortauseK åssigi-
ngitsorpagssuit ukiune aggersune, ka-
låtdlit suleKatima atuatdlangniartug-
ssåusavait.
— alikutagssiorneK sangmissarisi-
maKåt?
— imaKa nåmångikaluartumik, piv-
figssamik tigusissaKigamik. autdlakå-
titagssiatdle tamåko nuånarivdluartu-
våka. nuånertarpoK inuit igdlartisi-
naussardlugit. uvanga mérauvdlunga-
le Kuianartulerinermik ornigissaKa-
lersimavunga igdluvta tunuane cirku-
siussartåravta. KungujungneK igdlar-
nerdlo kiserdliukatangnerme naku-
ssagsautaussarput. uvavnutdlo nuå-
nersusaoK inuit sinerissame sumika-
luartut, autdlakåtitavnik imiussatik,
KanoK ilissukutdlunit sarKumertåsag-
patigik tusarnårumavdlugit Kunguju-
tigiumavdlugitdlo, sordlo ukiutorKame
Kuiasårusiarissartagkåka. tamatumu-
na tujormineK nikanerdlo autdlartx-
nartut maungåinartineKartarsinåu-
sagpata, tauva taigdliat tamåko asu-
lerssuaK agdlangneKaratigdlo erinar-
ssortarneKarsimåsångitdlat.
naussut kukukutdlo
nautsivilerineK Peer Møllerip soku-
tigissarpagssuisa ilagåt. nungmiut a-
merdlanerssaisa Peer Møllerip naut-
sivia nalungitdluarpåt nuånårtori-
ssardlugulo. Kalåtdlit-nunåne pingår-
tumigdlo Nungme nautsiveKarniarneK
ajornaitsuinåungilaK. Nup silåinarta-
migut imåinåungitsuvoK, taimåikalu-
artordle Peer Møllerip nautsivine i-
ngerdlavdluarpå agdlåt K’eKertarssup
tunuanisut Nungmit aussaringneru-
ssaKissumit, nautsiveKarneK inger-
dlavdluartigalugo.
— piårinaitsornikut nautsivigtårsi-
mavunga, Peer Møller OKalugtuarpoK.
sujugdlermik etagehusine najugaKar-
punga, i laKutaringnutdle igdlugssia-
mut nugsimavdlunga, tåussuma erKå
ungalulerpara kinalunit aperentåtdlå-
nguarnago. KåKajungnamit ivssoK ag-
IRANSKE (PERSISKE) TÆPPER
v/ HENRY L. W. JENSEN
STRANDGADE 30 - KBHV. K.
TLG.ADR.: IRANCARPETS
SÆLGER UDSØGTE TÆPPER
FRA IRAN OG AFGHANISTAN
I TRANSIT, UFORTOLDET OG
AFGIFTSFRIT, OVER HELE
VERDEN
SKRIV OG FA ET UDVALG
UDEN FORBINDENDE

SELV ET BARN KAN GØRE DET . . .
(smukke, billigere og mere holdbart med VOSS SYSTEMSKRIFT
VOSS SYSTEMSKRIFT — Et system af selvklæbende bogstaver i 46 for-
skellige størrelser og farver.
VOSS SYSTEMSKRIFT — Har årelang udendørs holdbarhed — til fremstil-
lingen anvendes kun de originale SCOTCHCAL og SCOTCHLITE-folier fra
3M COMPANY.
VOSS SYSTEMSKRIFT — Er allerede idag standard i mange af de største
danske og udenlanske virksomheder samt stat, kommune og forsvar.
VOSS SYSTEMSKRIFT — Betyder kvalitet og service hvadenten De skal
skrive Deres navn på en dør eller dekorere en hel vognpark.
VOSS SYSTEMSKRIFT — Er langt billigere end f. eks. håndmalet tekst.
Skriv efter gratis brochure.
OTTO LANG
Box 92 — Godthåb.
LISTER luftkølede dieselmotorer er kendt over hele verden for enestående drifts-
sikkerhed og kvalitet. Motorerne starter let under såvel arktiske som tropiske
himmelstrøg. LISTER luftkølede dieselmotorer leveres i størrelser fra 1 Va-90 hk.
Forlang tilbud og prospekt.
VI IKKE ALENE TALER OM GOD SERVICE — VI YDER DEN!
MASKINFABRIK A/S
København — Herlev, Sønderlundsvej 218.
Telegramadresse: CEMENTINDUSTRI. — Telex: 5565.
Grønlandske frimærker
købes til højeste dagspriser — send hvad De har (frimærkerne må gerne
sidde på breve) vi afregner omgående.
Grønlands Frimærkehandel — Box 49 — 3900 Godthåb.
Kalåtdlit-nunåne frimærkit
pisiariumaneKarput uvdlormut akit angnerpårtånik akilerdlugit — pi-
gissaKaruvit nagsiutikit (frimærkit agdlagkane nipingåinarsinåuput) er-
ngerdluta akigssait nautsorssordlugit isumangnåisavavut.
Grønlands Frimærkehandel — Box 49 — 3900 Godthåb.
FLYTNING
Vi tilbyder pakning og forsendelse af bohave etc. fra hele landet til
Grønland og forestår Deres udpakning og indflytning ved hjem-
rejse. — Spar Dem selv for ærgrelser — benyt Dem af vor mange-
årige erfaring.
Flyttefirmaet AALBORG, Grl. 1936, Hovedkontor Lygten 2-4,
2400 København NV — Telex 9228 — Telefon (01) 72 Ta 6300,
Telegramadresse: Intertransport.

10 '"'£ -rvef - . _„sbet
24