Atuagagdliutit - 06.06.1968, Blaðsíða 29
inuiaKatigit neriunartumik
atomitigut suleKatigmgnerat
IAEA, WienimitoK, atomimik ilisimatusarnerme nunat 98-it
atomimik ilisimatusarneråne atomip nukingata niorKutigssior-
nerme, nunauteKarnerme nakorsausiomermilo atorneKarnera-
ne erKigsineKarnigssamutdlo sujunertaKartumik atorneKarne-
rane nåkutigdlinerme suleKatigigfigtut peKatigigfiussoK
Henrik Døekerimit
inuiatcatigit tamalåt atome pivdlugo suleuatigigfiat — IAEA — uvdlune ki-
n9ugdlerne avisitigut encartorneKartdinalerpoK atomimik såkugssiat siaruar-
nenånginigssåt sujunertaralugo isumaKatigissutigssap imana ungasingitsukut
utsiorneKarnigssåne suniuteKarumårnigssånik ilimasungneK pissutigalugo.
afnerikamiut præsidenterisimassåta Dwight D. Eisenhowerip ajungitsugssamik
lsumaKardlune atomip nukingata sorssungnerungitsume atomeuamigssånik
kajumigsåruteuardlune pilerssåruteKarnera autdlaruautigeriardlugo IAEA
inuiauatigit tamalåt penatigigfigilerpåt, atomit åssigingitsorpagssuarnut ator-
neuarnigssåine ilisimatusarnerme suleuatigigfiunerme saniatigut atomip nuki-
nQa atordlugo sdkutujungitsut ingerdlataisa sorssungnigssåungitsunuinarnut
Qtugaunerinik nåkutigdlinerme autdlarKautaujartortou.
IAEA-me, Wienimitume, atorfig-
dlit angnerit ilåt dansken, cand. polit.
°ie Pedersen — autdlarKåumut ato-
miP nukingata iluanutigineKarnigsså
Pivdlugo danskit ingmikut atautsiml-
tartutitanut ilaussortausson —
lAEA-p pilersinenarnerane penatau-
ssok månalo ingmikortortanarfingme
ilaussortat uranimik plutoniumimig-
dlo tuninenartarnerinik isumaging-
Pigfingme pissortaussoK, takuniar-
Parput.
penatigigfik pilersinenarmat tu-
pgaviginenartugssatut issiginenartut
ilait ukiut ardlanångitsut ingerdlane-
rine atorsinaujungnaerput, Ole Pe-
dersen onalugtuarpoK. 1957-ime naut-
sorssutigineKaraluarpoK ingnåtdlagi-
aliorfit atomip nukinganik ingerdla-
tigdlit amerdlanissut erninan sanaor-
tornenåsassut. taima pissonåsagpat i-
1 imagineicaraluarpoK uran erninan a-
migautigineKalerslnaussoK. taimaing-
•Pat uranip piginenartup „nåpertuiv-
dluartumik“ avguaunenarnigssåne su-
livfeKarfik ingmikut Iton pissarianar-
iineKarpoK. ukiunile tugdliussune o-
liamik silåinarmigdlo ipinartumik
(gasimik) navssårtonartarnera pissu-
tigalugo nukingmik pilersitsissarner-
me atornenartartut tåuko akikineru-
ierput, taimalo atomit niorKutigssior-
nerme atugaulernigssaraluat kingusi-
Partipåt. tamåna pissutigalugo uran
235> thorium avdlatdlo IAEA pilersi-
neKarmat ilaussortat tuniussaralue
manamut ingmånguåinan tuninenar-
simåput.
su j unersuissar tussoK
' IAEA atomip nukinganik piler-
sitsiniartarnerme atortugssanik nu-
Parpagssuit pigssarsivigissalingikalu-
arat — nauk autdlamåumut taima-
iPt pinigsså nautsorssutiginenarsima-
galuartoK — namagtunik isumagi-
ssagssaKarsimavoK?
åp, atomit sorssungnerungitsu-
niut atugaunigssåt angnertorujugssu-
armik ingerdlånenarmat namagtunik
suliagssanarpoK, Ole Pedersen na-
PgigpoK. IAEA-p teknikimut tunga-
ssutigut ingerdlatai ingmikortunut
angnernut tatdlimanut avingnenarsi-
Påuput ukununga: 1) ingnåtdlagialior-
atomip nukinganik ingerdlatigdlit
atomivdlo nukinganik pilersitsissar-
2) nunauteKarnerme, umassunik
nakorsautinigdlo ilisimatutut sulinen,
3) fysikip, kemip ervnguvdlo ilisima-
iunit påsiniaiviginenarnere, 4) per-
Kingnigssamut, navianartorsiunginig-
ssamut nåkutigdlinermutdlo tunga-
ssunik autdlarnissarnerit kisalo 5)
teknikimut tungassunik ikiuissarne-
rit.
atomimik ilisimatusarnikut påsissa-
Pik IAEA mana silarssuarme avdla-
nit pingårnerpauvdlune ilisimassag-
ssanik pigssarsiviussarpon, kisalo nu-
Pane atomip nukinganik iluaKuteKar-
simångikaluartune atominut tunga-
ssunik ilisimatusarnernik iluaKute-
Karnernigdlo autdlarnineme pissu-
tauvdluartardlune. ilaussortat suliag-
ssissutaisa namagsiniarnerine ilisi-
niatunik ingmikutdlo påsisimassaling-
Pik pikoringnerpånik IAEA katerssi-
Pigssamut periarfigssaKarpoK. IAEA-p
Punat ardlaligssuit ikiortarpai ilåti-
gut atomip nukinganik pilersitsiniar-
tarfit sananeicarfigssåinik piukunar-
'■PPik navssåmiarnerne, aningaussar-
tutigssat nautsorssorneKarnerine nu-
natdlo ukiune aggersune atomip nu-
kinganik atortoKarnigssåine pissaria-
Kartikumågaisa nautsorssorneKarneri-
ne — kisalo atomip nukinga iluaKU-
tigalugo imermik pilersorneKarnig-
ssaisa autdlarnerniarneKarnerine.
taimatut ikiorserneKartut ilagait Fin-
land, Korea kujatdleK, Pakistan, Phi-
lippinerit Perulo.
— IAEA-p suliarisimassånik ing-
mikut pingårutilingmik taissaicarsi-
nauvit?
— IAEA-p suliarisimassaisa soku-
tiginarnerpåt ilagåt atomip nukinga-
nik pilersitsiniartarfiup mardlungnik
sujunertaKardlune: atomip nukinga-
nik pilersitsissarfiuvdlunilo imamik
tarajuiautigssap sananeKarnigssåne
suliap piarérsarneKarnera. suliap tai-
måitup pilersiniarneKarnerane sule-
Katigingnerup iluatingnautå ima ang-
nertutigaoK USA Sovjetilo ingming-
nut Kanigdleriardlutik 1965-ime isu-
maKatigingmata tamatumunåkut ili-
simatusarnerme påsissatik taortigig-
kumavdlugit. tamarmik taortiging-
nigssaK pilerigeKåt, IAEA-lo „atåssu-
taussutut" sulivoK ingmikut påsisima-
ssalingnik Chilemut, Israelimut, Æ-
gyptenimut Perumutdlo autdlartita-
Karnermigut misiligtagaKarnine ilua-
Kutigalugo.
imap tarajuertarnera
nautitatdlo pitsångoriarnerat
USA-p Mexicovdlo kigdleicarfiata
erKåne Californiap kangerdliumarna-
ne imamik tarajuiainerme atortug-
ssap atomip nukinganik ingerdlate-
Kartugssap sananeKarnigsså USA-p
aulajangiupå. uvdlup atautsip inger-
dlanerane imeK 190.000 kubikmeteri-
nik ingnåtdlagiardlo 1600 megawatt
pilersineKartåsassut aulaj angerneKar-
poK. Sovjetunionip pilerssårutigå ato-
mip nukinganik pilersitsissarfit mar-
dluk Ukrainerne Donip imartorumar-
nane sananeKåsassut uvdlormut ing-
nåtdlagissamik 350 megawattimik i-
mermigdlo (tarajuigkamik) 380.000
kubikmeterinik pigssarsiviussartug-
ssanik. Chevchenkome, Det kaspiske
Havimitume, Sovjet atomip nukinga-
nik pilersitsissarfingmik sanavoK uv-
dlormut ingnåtdlagissamik 150 mega-
wattimik imermigdlo tarajuigkamik
120.000 kubikmeterimik pigssarsiviu-
ssartugssamik.
IAEA FN-ip nunauteicarmkut inu-
tigssarsiuteKarnikutdlo peKatigigfia
FAO suleKatigalugo atomip nukinga
atordlugo pigssarsianik pitsångorsai-
niarnerme ukiut ardlagdlit ingerdla-
neråne nunauteKarnermut tungassu-
nik ilisimatusarnermik angnertOKissu-
mik suliaKarsimavoK. isotopit åssigi-
ngitsorpagssuarnut atorneKarsinåu-
put, ilåtigut atornere akeKénginga-
jagtardlutik erninardlo angussaxau-
tauvdluartardlutik, pingårtumik nu-
nane ineriartortitane. sordlo sugdli-
nerit nautitanik nungusaerujugssuar-
tarnerat mingnerulersiniardlugo ang-
nertumik påsiniaissoKarsimavoK. sug-
dlinerit Kingortitsiviginerisigut ki-
nguågssiorsinaujungnaersineKarsi-
nåuput. silarssuarme nautitat pig-
ssarsiarineKartartut 10 procentisa
migssinge sugdlinernit sujungnaersi-
neKartarmata ilisimatut sulinerat ta-
måna sujunigssame pingåruteicaleru-
j ugssuarsinauvoK.
i
kræftimik påsiniainerme
IAEA peKatautineKarpoK
— ervngup nakorsautitdlo ilisima-
tunit påsiniaivigineKarnerine isotopit
ama atorneKarput?
— åp, 1960-ip kingornale FN-ip
ingmikortortaKarfia avdla WHO —
silasiorneK pivdlugo inuiaKatigit ta-
malåt penatigigfiat — peKatigalugo
IAEA-p nivtaitdlat sialuvdlo tritiu-
mimik (Kingornerit ulorianartut —
radioaktivit — brintisotopinik OKimåi-
nerpånik) isotopinigdlo avdlanik ako-
Karnere misigssugarisimavai ervngup
silåinarme, nunap Kåne nunavdlo i-
luane ingerdlaortarnera påsiniardlu-
go. nunat 22 imermut tungassunik mi-
sigssuinerne ikiorneKarsimåput, ta-
matumunékut angnermik påsiniarne-
Kardlune ervngup nunap iluanitup
nunavdlunit Kånitup, tatsinltup, Ka-
noK iliornikut pitsaunerpåmik ator-
neKarsinaunera.
— atomip nakorsautitut atugaunera
ilåtigut pissarpoK kræftimut Kingor-
titsissutigineratigut, IAEA-vdlo silar-
ssuarme perKingnigssaK pivdlugo pe-
Katigigfik WHO peKatigalugo nåpar-
simassut suliarineKartarfigssait piler-
siniarpai, kræftimik nåpautigdlit nu-
nane sujuarsagagssane najugagdlit
KingortitsivigineKartardlutik nakor-
sarneKartarfigssait.
—IAEA-p ilisimatusarnikut suli-
nera KanoK ingerdlåneKarpa?
— IAEA-p suliaisa pingårnerssaråt
ilisimatusarnikut suleKatigingnerup
påsissanigdlo taortigigtarnerup ang-
nerussumik ingerdlåneKalersiniame-
rat, åmale angnertungikaluamik Wie-
nime Seibersdorffimilo, Wienimit 30
kilometerinik ungasigtigissumltume,
ilisimatusarnermik ingerdlataKarpoK.
tåukunane ingmikortortat fysikimik,
kemimik, ervngup påsiniaivigineKar-
neranik nakorsausiornikutdlo fysiki-
mik sulivfeKarfiuput. tamatuma sa-
niatigut Monacome inuiaKatigit ar-
dlagdlit atautsimorussamingnik imå-
ne radioaktiviteteKarneranik misig-
ssuivfeKarput, Triestime, Italiamltu-
me, inuiaKatigit tamalåt atuagkatigut
fysikimik atautsimut ingerdlatsive-
Karput, Asiavdlo kipasigsuane radio-
isotopinik pigissaKarfik nunat ardlag-
dlit iluaKutigissåt CairomipoK. atomi-
nut tungassutigut suleKatigigfiup ili-
simatusarnikut ingerdlatå angneK i-
kiorsissutigineKarsimavoK ilisimatu-
sarnermut tungassunik isumaKatigl-
ssutitigut 550-iussutigut, ukiut ki-
ngugdlit Kulit migssiliortut ingerdla-
nerine sulivfeKarfingnut nunane 61-
Hnitune ikiutaussutigut.
Danmarkime ilisimatusarneK
amåtaoK tapersersornenarpoK
— ilisimatusarnikut suleKatiging-
nerme taima angnertutigissume tai-
malo åssigingitsigissutigut ingerdlå-
neKartume Danmarke KanoK peKa-
tautigå?
— Danmark manamut ilisimatusar-
nermut tungassunik Kulinik IAEA-
mik isumaKateKarpoK, tåuko ilait
mardluk nåmagsineKarérdlutik. isu-
maKatiglssutit ilait suliarineKarput
IAEA-mut aningaussaiautigitinagit,
avdlat 3000 åma 15.500 dollarsit a-
kornånik amerdlåssusilingnik tapiv-
figineKartarput. ilisimatusarneK Risø-
me, Polyteknisk Læreanstaltime,
Lyngbymitume, Landbohøj skolerne,
H. C. Østedsinstitutime Isotopcentral-
imilo, Københavnimitume, ingerdlå-
neKarpoK — åssigingitsorpagssuit su-
liarineKardlutik.
— IAEA-p aningaussarsiornikut pi-
ginauneKarnera KanoK agtigisoraiuk,
peKatigigfik måna Kanoic agtigå ukiu-
nilo aggersune pissugssat supat?
— IAEA-mut ilaussortaussut måna
nunat 98-iuput, tamåkiussavigdlutik
atomimut tungassunik ilisimatusarfig-
dlit, nauk agfait migssiliuinartut ato-
mip nukinganik pilersitsissarfingnik
taimåitunigdlo ilisimatusarnerme a-
tortunik peKaraluartut — tåuko ilaisa
nunat 30-ussut katitdlutik atomip
nukinganik pilersitsissarfit 68-iussut
IAEA-mut nåkutigitipait. atomip nu-
kinganik pilersitsissarfit Danmarkip
pigissane pingasut tamaisa nåkutigi-
neKartipai. peKatigigfiup aningaussat
1968-ime atugagssångortitai 10.477.000
dollarsiuput, ukiume sujuliane atorti-
taussunit 10 procentinik amerdlane-
russut. aningaussat amerdlanerssait
(35 pct.) påsissutigssat avguåuneKar-
nerinut atugagssångortitåuput.
— atomip nukingata atugaunera
pingitsorane ukiune tugdlerne ang-
nertuseriartugssauvoK. ingnåtdlagia-
liorfit atomip nukinganik ingerdlate-
Kartugssat ingnåtdlagialiorfigtut av-
dlatut atugagssat 1967-ime USA-me
piniarneKartut ukiume tåssane ing-
nåtdlagialiorfit piniarneKartut ta-
marmiussut agfait. EuropamisaoK
ingnåtdlagialiorfit atomip nukinga-
nik ingerdlateKartugssat piniarneKar-
tarput ilimagineKarångat oliamik,
aumarssuarnik gasimigdlunit nunap
iluanérsumik atortoKardlune inger-
dlatsinermit akikinerussunik ingnåt-
dlagialiutausinaussut. ukiune agger-
sune pissugssat neriugdluarnarput,
ånilårnartusavdlutigdle atomip nuki-
ngata såkutujungitsunit taimågdlåt
atorneKarnigssånik ugpernarsautausi-
naussut angnertusilingikuvtigik.
EVINRUDE
TILBEHØR
Velassorteret lager af:
propellere — fjernkontrolboxe- og kabler, styrebeslag, brændstoftanke-
og slanger, batteriboe, smøremidler m. v. — omgående levering
TRANS-ARCTIC MARINE
aut. EVINRUDE forh., K’utdligssat. Telegradr.: transarco.
Jern- og metalaffald
er penge værd...
Vi er køber til alle arter jern- og metalaffald til
højeste dagspriser.
NORDISK JERN & METAL
Hvissingvej 116, Glostrup, Danmark.
Skruekompressorer
silåinarmik nauitsissutit
Kivnigdlit
Stempelkompressorer
silålnarmik naidtsissutit
stempeligdlit
såkut siléinarmik naKitamik
atugagssait tamåkivigdlugit.
entreprenorit nunane Kåica-
llngne sulinerine silåinaK na-
Kitsinllik ikiortigssatut pingit-
sfirneKarsinåungilaK.
Atlas Copco-p nSmavigsunik
pigssaicartlp&tit:
silålnarmik naidtsissutit angat-
dlåtarissat — mindtimut 2,1 m:i-
nit 34 m;)-nut såkortussusigdlit.
Kånane Kivdlcrutit —
ssorissanlt mikissunit angisd-
nut agssakåssulingnut.
entreprenorit såkue — ujarica-
nut Kivdlerutit, kåutat betoni-
mik tuggautit, pumpit, kåutat
simigsatit, sipilit, maskinat
sitdlisit il. il.
motore Kivdlerut COBRA —
ujarK.anui, Kivdlerut betoni-
Boreaggregater
COBRA motorboremaskine
motore Kivdlerut COBRA
ingerdlatigdlit entreprenorit KOMPLET TRYKLUFTPROGRAM TIL ENTREPRENØRER
mutdlo kautaK benzinatortoK
silarssuarme OKinerpåK. 25 ki-
luinarnik OKimålssuseKarpoK,
taimåitumigdlo sumilQnit av-
Kutigssalungnartune avdlatut-
dldnit angatdlåssivflgiuminait-
sune angatdlåneKarsinauvdlu-
ne. 29 mm-mik sagfiugagssa-
mik mångertumik Kivdlerute-
Kardlune granitime mångertu-
me minutimut 230 mm-nik idv-
dlerisinauvok.
Sandvik Coromant — Kivdle-
rut sagfiugagssaK mångertoK.
prospektit akitdlo — pinenar-
sinåuput Qminga sågfiglng-
ningnerme:
Atlas Copro, Valhøjs Alle 100,
2610 Rødovre, København.
Trykluft er en uundværlig
hjælp, når det drejer sig om
entreprenørvirksomhed i
bjergrigt terræn. Atlas Copco
kan tilbyde et komplet pro-
gram:
Transportable stempel- og
skruekompressorcr — med ka-
paciteter fra 2,1 til34 m3/min.
Bjergboreudstyr — fra små
håndholdne bjergboremaskiner
til større boreaggregater på
larvefødder.
Entreprenørværktøj — sten-
boremaskiner, betonhugge-
hamre, pumper, spunshamre,
spil, slibemaskiner m. fl.
Cobra motorboremaskine —
verdens letteste benzindrevne
stenboremaskine og betonham-
mer. Den vejer kun 25 kg og
således nem at føre frem over-
alt 1 uvejsomt terræn eller
under forhold, hvor trykluft-
materiel slet ikke kan trans-
porteres. Med et 29 mm hård-
metalbor borer den f. eks. med
en hastighed på 230 mm pr.
minut i hård granit.
Sandvik Coromant hårdmetal-
bor.
Prospekter og priser fås ved
henvendelse til:
Atlas Copro A/S, Valhøjs alle
160, 2610 Rødovre København
JhlasCopcc
29