Atuagagdliutit - 06.06.1968, Blaðsíða 31

Fællesmarkedip
isumaKatiginigsså
neriunangångitsoic
isumaKatiglssutcKarnigssaK ilaussortat amerdlanerpait soKuti-
gingångikåt, EFTA-mutdlo ilaussortat niuveKateKamermik isu-
maKatigissuteKarnigssap suniuteKarsmaunera assigingitsumik
isumaKarfigigåt
RB-p tusagagssiortuanit Mogens Brydemit
Bruxelles (RB-special)
Europame nunat tamarmik atausiussutut niuveKatigilersinaunerat aitsåt tai-
mak ilimanarungnaertigaoK. sapåtit akunerine kingugdlerne Fællesmarkedimut
Erihandelsområdemutdlo (EFTA-mut) ilaussortat akornåne OKaloicatigigtarner-
tigut ersserpoK anguniagkat angussaKarniarnermilo atortut sunigssait isuma-
KatigingissutigineKartut. taimaingmat ilimanarneruvoK OKalOKatigigtarnerit si-
visumik — imaKa ukiune ardlalingne •— uningatineuaratdlåsassut. tamåna ima
EinguneKarunångilaK Europame niuveKatigit mardluviussut tåuko ingmingnut
avi9sårnerusassut, suleKatigingnerunigssardle atautsimutdlunit katinigssaK,
lsUrna-KatigissutigineKaratdlarnaviångitdlat.
franskit ingerdlatsinerat præsident
de Gaullemit åncigssuneKartoK aju-
gausimånguatsiarpoK, taimame pigat-
larpoK. de Gaullep aulajaitdlulnar-
alune 'kigsautigiuarsimavå Fælles-
Markedimut ilaussortat atautsimor-
luinåsassut, aningaussarsiornlkut
■aalagkersuinikutdlo ima patajaitsigi-
erserdlutik tuluit nunatdlo avangnar-
“llt ilaussortångoraluarpata tåuko
ranskit soKutigissåinut akerdliussu-
suniuteKarsinaujungnaersimasav-
dlutik.
niu Verner nik åridgssussinerit
sulile ilimanauteKarsinauvoK Fæl-
lesmarkedimut EFTA-mutdlo ilau-
ssortat akunermingne niuvernlkut år-
Klgssussinigssamik isumaKatigissute-
Kartåsassut — taimailiornigssamik so-
Kufigingnigtut — åmale taimatut år-
KissoKaratdlarnigsså ilimanarpatdlå-
ngilax.
autdlarKåumut general de Gaulle
avisiliortunik katerssorsimassunik o-
KaloKateKartitdlune isumamik taisit-
SiarpoK, isuma tyskit kitdlit nåla-
SauvfeKatigivine kansler Kurt-Georg
E-iesingerimit „akorneKarpoK", ukior-
1° måna autdlartilårmat Parisime
atautsimérssuarnerme Frankrigip
ysklandivdlo kitdliup sujunersutigåt
aningaussarsiornermut tungassunik
arxigssussissoKasassoK taimailiornl-
ut niuveKatigit mardluviussut niu-
yesatigingnerat ajornånginerussumik
ingerdlåneKalerniåsangmat. Tysk-
andip kitdliup suliagssax nuanerpat-
dlangitsoK isumagissagssarilerpå er-
sserKivigsunik sujunersusiortugsså-
ngorame — tamåna kigdligalugo ajor-
nartorsiornerit autdlartiput. påsine-
KarpoK Tyskland kitdleK Frankrigip
akuerisinaussainit angnertunerujug-
ssuarnik sujunersuteKarniartoK — tå-
ssa akornuteKångitsumik niuverner-
mut erKainartumik ilaussortångorniat
neKerortigerKåriardlugit akuerssig-
Pata taimatut ingerdlatsinerup ki-
ngorna ilaussortavingordlutik ilau-
ssortångortåsassut. tyskit kitdlit nå-
agkersuissuisa sujunersutitik kingu-
singnerussukut avdlångortiterpait
rankrigimit akuerineKarsinauneru-
ersitdlugit. taimåikaluartoK angneru-
ssumik iliortoKartariaKarpoK Fran-
^rigip kigsautigingmago nioncutigssat
Punanit avdlanit (niuveKatigingnut i-
laussortåungitsunit) pisiat encuneKar-
Perine akitsutait angnertungitsuinar-
Paik migdleriåsassut, niuveKatigitdlo
Mardluviussut akornåne niuveKati-
Smgnerup nutåmik årKigssussivigine-
Karnerata kingusingnerussukut ilau-
ssortavingornermik ilaKartineKarnig-
sså Frankrigip akerdlerå. franskit i-
sumåt maligdlugo tamåna tåssauvoK
suliagssaK avdlauvdluinartoK Tuluit-
nunåt ilaussortavingornigssaminut „i-
Perigpat" aitsåt OKatdlisigineKarsinau-
ssok.
svenskit sonutigissait
Halia, Belgia, Holland Luxembourg-
do franskit isumånut akerdliuput a-
ngussaKaratigdle.
niuv eKatigingnigssamik årxigssu-
ssmigssap neKerorutigineKamerata
KanoK agtigissumik suniuteKarumår-
Pigsså EFTA-mut ilaussortat åma i-
aumaKatigingissutigåt. ministerit u-
Pgasingitsukut Londonime atautsimi-
neråne påsineKarpox Tuluit-nunåt,
Norge Danmarkilo (tamarmik Fælles-
Markedimut ilaussortavingorumav-
olutik KinuteKarsimassut) niuveKati-
Sjngnikut årKigssussinigssamut aitsåt
akuerssiumassut taimailiornigssaK ki-
ngusingnerussukut ilaussortavingor-
Permik kinguneKarsinaugpat, tåssa
aima pissoKarnigsså isumaminértu-
Paik pisagpat aitsåt. Sverigip Schweiz-
lvdl° silatusåmerusangatipåt franskit
PeKerorutåt maligkåine sutdlo måna
isumaKatigissutigineKarsinaunersut
perKigsårtumik misigssoråine. tama-
tumunga pissutauvoK svenskit
sehweizimiutdlo niorKutigssiamingnut
nunanut avdlanut tunissaKartarner-
mingne Kularnångitsumik angnerto-
Kissumik iluaKuserneKarnigssåt nior-
Kutigssat erKuneKarnermingne akitsu-
tait, nunane niuveKatigingne arfini-
lingne niorKutigineKarnerussut akit-
sutait, migdleriaririsagaluarpata.
nunat ilaussortångorumavdlutik Ki-
nuteKarsimassut avdlat pingasut er-
sissutigåt niuvernikut åncigssussine-
Kåsagaluarpat kingusingnerussukut i-
laussortavingornigssamik ilaKartine-
Kångitsunik taimailiornerup Europa-
me nunat tamarmiuvdlutik atautsi-
mut niuveKatigilernigssåta angune-
Karnigsså ungasigdleriåinåsagå.
Beneluxip pilerssårutå
nioncutigssat nunanit avdlanit pi-
ssut erKuneKarnerine akitsutaussartut
migdleriarnigssånik isumaKatigingni-
arnerit angnertunik angussaKautau-
nigssåt KularnarunarpoK. erKaimassa-
riaicarpoK Kennedyp sujunersutå ma-
ligdlugo akitsutit tainexartut migdli-
sikiartuårneKarnigssaisa pilerssåruti-
gissanit sukanerussumik pinigssåt u-
ngasingitsukut isumaKatigissutigini-
arneKarmat Frankrig nangåssorujug-
ssungmat. månamut akuerssissutigi-
nexartut franskit maskinat atordlu-
git niorKutigssiortut encasutigissoru-
jugssuångorérpait, akitsutitdlo mig-
dleriarxingnigssåt pingårutenartunik
åssigingitsunik niorKutigssiortut a-
kerdlilersimavåt.
europamiutdle suleKatigingnerisa
angnertuseriarnigssåne periarfigssat
sut måna isumavdlutigssåupat? Ka-
ngale nunat Beneluxit (Hollandip,
Belgiap Luxembourgivdlo) Fælles-
markedip årKigssussinerata avatågut
suleicatigingnigssaK ersserKivigsumik
pilerssårusiorsimavåt, sordlo tekniki-
mut, såkutut atortugssåinut, nunanut
kinguarsimassunut nunanutdlo avdla-
nut tungassutigut ingerdlatsinermut
tungassutigut, ilimanarsinauvordlo
sujunersutigineKarsimassut tåuko u-
ngasingitsukut OKatdlisigineKarKing-
nigssåt. nunat Beneluxit pilerssåru-
tigissait tuluit nålagkersuissuisa nu-
nane avangnardlerne nålagkersuissut
peKatigalugit ilalerpait, sujunersuti-
ginexartutdlo ilalerumagaluardlugit.
ilimanarpordle tuluit nålagkersuissui-
sa ajornartorsiornerat pissutigalugo
nunanut avdlanut tungassutigut i-
ngerdlatsinerme OKåtårissarnigssaK
mianerssutigineKarumårtoK. Europa-
rådip sujunersuissartuisa ungasingit-
sukut StraSbourgime katerssusima-
nermingne isumaKatigissutigåt (de
Gaullemut isumaKataussut akerdliuv-
dlutik) kajumigsårutigineKåsassoK
nunanut avdlanut tungassutigut mi-
nisterit atautsimigiarKuneKåsassut
Europame nålagauvfit atautsimordlu-
tik ingerdlatsilernigssåt oKatdlisigi-
neKarniåsangmat. taimale iliorniar-
neK åma angussaicarfiunaviarunångi-
laK.
suliagssat atausiåkårdlugit
Fællesmarkedimut ilaussortångorsi-
naunigssaK ukiune ardlalingne pisi-
nau j ungnaerunarpoK, utarKinermilo
avdlatut iliorneK ajomarunaKaoK ki-
siåne suliagssat atausiåkårdlugit nå-
magsiniartardlugit, periarfigssat ta-
mardluinaisa dluaKutigiortordlugit
niuveKatigit mardluviussut avigsåru-
tait migdlilerniardlugit.
nunat avangnardlit misigssulerpåt
niuveKatigingnerup angnertusarne-
Karnigssåne periarfiusinaussut såner-
sut — åmalo Europame nunat tamar-
mik atautsimordlutik niuveKatigiler-
nigssånut piarérsautausinaussut su-
nersut. taimailiorniarneK Fælles-
markedimut ilaussortat igdlOKarfisa
pingårnerssåne Bruxellesime aker-
dlerineKångilaK. isuma Europamut
tamarmut tungåssuteKartutut tåssane
issigineKarpoK.
sutdie tamaisa atautsimut issigalu-
git unigtulerneK Fællesmarkedimut i-
laussortat suleKatigingnerånutaoK su-
niuteKalerpoK. tuluit ilaussortångor-
niaraluarmata sujugdlermérdlune
Frankrigip kisime någgårnerata 1963-
ime pissup kingoma suleKatigingneK
ajortungoriaraluarpoK, franskitdle ki-
simitdlutik åipagssånik någgårnerisa
kingorna pissutsit sule ajorneruler-
put. ajomartorsiorneK malungnarsiar-
tuinarpoK, Kåumatit ingerdlanerine
sujumukarnermik takussagssaKarti-
nago, Europakommissionimilo — Fæl-
lesmarkedip motoriatut issigineKara-
jugtume — piumassarissat migdliler-
dlugit tungavigineKarsinaussut angu-
niarneKartaraluarnere iluagtingitsor-
tartitdlugit. kommissionip præsiden-
tia, belgiamio Jean Rey, uvdlune ki-
ngusingnerussune OKartåinarsimavoK
aussap ingerdlanerane pissariaKaleru-
mårtoK Fællesmarkedimut ilaussortat
sulineråne piumassarissat migdlilera-
luardlugit angnertoKissunik akuerssi-
ssutexarnigssaK — åmåtaoK nutånik
ilaussortångortoKarnigsså erKarsauti-
galugo — OKausile piviussungorumår-
nersut sule malugineK ajornaKaoK.
nunautexamikut pigssarsiat isuma-
Katigissutiginiarnere kinguartorfio-
rujugssuarput, angatdlåssinerme
nukingmigdlo atortoKarnerme niuve-
Katigit atautsimut ingerdlatsinigssåt
anguniardlugo sulineK unigtorniku-
vok, nunatdlo avdlat pivdlugit Fæl-
lesmarkedimut ilaussortat OKaloKati-
gingnerat unigtornikuvortaoK — sor-
dlo Østrigip, Spaniap, Israelip nunat-
dlo Afrikamitut KanoK pineKarnigssåt
pivdlugo OKatdlineK. nunat Afrikami-
tut 18 ilaussortaviungikaluardlutik i-
ngerdlatseKataunigssånik isumaKati-
gissut ungasingitsukut nutångortitag-
ssauvoK — åma tamatumane ajornar-
torsiortoKamigsså ilimagineKarpoK. a-
jornartorsiutit angnerssåt åipågo piu-
mårpoK nunalerinikut pigssarsiat a-
tautsimut aningaussalerneKartamere
pivdlugit nutåmik årKigssussinigssap
KanoK aningaussatigut ingerdlåne-
Karnigsså isumaKatigissutiginiarneKå-
sagpat. ajornartorsiutit amerdliartui-
narput, Fællesmarkedimutdlo ilau-
ssortat amerdlineKarnigssåt isumaKa-
tigissutigineKartinago tamåkerdlutik
årKingneKarnaviarunångitdlat.
Nu kan De få det samme Omega Speedmaster som
alle amerikanske astronauter bærer i rummet!
Nr. 145.012 Speedmaster Kronograf, her vist med tachymeter - stålkasse og stållænke . . . kr.943
Med specielt udstyr for sportsmænd, teknikere og læger
Omega Speedmaster fortjener Deres op-
mærksomhed - ikke alene fordi det bærer
det berømte Omega navn, men også fordi
det er mere end et ur... det er et kro-
nometer!
Den usvigelige præcision og den klare
opdeling af den overskuelige urskive til-
lader aflæsninger med 1/5 sekunds nøj-
agtighed.
Sportsmænd vælger Omega Speedmaster
med tachymeterskive, der kan beregne
hastigheder og de brøkdele af sekunder,
der adskiller vinder fra taber. Ingeniører
og teknikere foretrækker Speedmaster
med decimal-skive - og læger forlanger
Speedmaster udstyret med puls-skala.
Derfor er Speedmaster værd at lægge
mærke til - ligesom de øvrige ure i den
ny Omega-kollektion, der omfatter herre-
ure fra kr. 294og Omega dameure i doublé
fra kr. 375.
Ved Deres køb udsteder den autorise-
rede Omega-forhandler originalt garanti-
bevis, som gælder over hele verden, og
police på gratis forsikring mod tyveri,
bortkomst og totalskade.
Nr. 168.017
Constellation kronometer
automatic, dato, med læderrem
stål..................kr. 870
guldkappe.............kr. 1.062
18 kar. guld..........kr. 2.985
Grand Luxe med
guldlænke.............kr. 5.587
Nr. 136.011
Seamaster 600,
dato, med læderrem
doublé, 40 micron...... kr. 411
stål..................kr. 360
samme ur uden dato fra kr. 309
Nr. 166.020
Seamaster de Ville,
automatic, dato, med læderrem
stål...................kr. 663
g uld kappe............kr. 800
14 kar. guld...........kr. 1.365
O

Mexico 1968 - Omega er officiel
\X/ tidtager også ved denne olympiade!
Få det store farvekatalog over den nye
Omega-kollektion hos Deres Omega-for-
handler- eller ved indsendelse af neden-
stående kupon.
\--------------------------------------------
I JA! Send mig GRATIS det nye Omega katalog.
! Navn:
IMUiesatJ.
6-6-6É
1 _____________________________________________________________
1 Indsendes til J. C. Filtenborg A/S, 8000 Århus C eller
I J. C. Filtenborg A/S, Kronprinsensgade 8, 1114 Kbhvn. K
31