Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 26.06.1969, Blaðsíða 6

Atuagagdliutit - 26.06.1969, Blaðsíða 6
atuartartut agdlagait OKinersiuinarata agdlauserissavta måna niputaulera- lugtuinarnerane, oKinersiuinardlunilo avdlångortiterinigssamut nipit amer- dligalugtuinarneråne isumaga tama- rugdliortitaussarpoK. sordlo måkunu- natigut: sok agdlautsivta artomarner- ssua tåiniutdlugo kinguåvut soKuti- gingnigsinaunerånik, iliniarusugdlu- tigdlo ilungersorsinaunerigaluånik pi- aivfiginiåsavavut? — avdlatigutdlo. agdlauserput „ar tornart ungmat" mi- serratigssåungilaK, taimåikunarpordle perK'igsårdluinartumik oKautsivtinut- dlo nalerKusagauvdluinartumi'k sulia- rissausimagame. s, ss-lo unigfigilår- Kårdlavka. sinerissap Kiterpasigsuar- miussugut kisingajavta ss-mik atui- ssugunarpugut, tåssa OKalungnivtine. tamåna sumiorpalussutsivta ersserne- ringmago inardlugeriagagssåungilaK. agdlautsknile erssiutåuput ipaitsoria- gagssåungitsumik tunississartut. sor- dlo: mérKisarpOK, åma mérKissårpoK. tainermikut s-inarmik atuissunut åssi- gingmik taineKarsinaugaluardlutik i- sumamikut åssigingitdluinarput. nalungilara agdlauserput amerdla- nerpagssussuguvtinit ilikavigdlugo ili- kameKarsinåungingmat, Kularårale sujunersutigineKartutut angnertumik avdlångortitermeKåsagpat agdlauseK nutågssa« ilikarneKarnerusinauju- mårtOK. itaerigkavtutdlo avdlångorti- terineKåsagpat OKautsivta — inuiagtut OKauserissavta — aserorterneKautigi- ssugssåusavåt. sordlo: tainemut sivi- sunut naKinerit mardluk tugdlerigsi- nardlugit sivitsutitut erssiutinutdlunit atulisaguvtigit, imåna påsivara ima agdlagtarKussaussugut: nåvoK = naa- vok, naivoK = naavoK, nauvoK = naa- vok. avdlaunaviångilaK agdlauserput sordlo mitåsigtOK, imalunit igfiaK ta- ratseriaraluardlugo imermik taratsi- gaK. taima soKutaujungnaertigalunilo susungnérutsigissugssauvoK. avdlå- ngortitigåusagpata piuminamerungå- sao« Kajagssugtumi'k suliåusagunik, sordlo sujunersutigineKartutut sivitsu- tit, sukåssutit sukåssutaussatdlo ator- dlugit, sordlo Farip apå = Farip åipå, setKinerssup aput dipa = seKinerssup aput augpå. pinikaluaKaoK, atugssau- nerusaordle. agdlautsivta „artomarpatdlåmera- nut“ nangmineK pissoKatåunginerpu- gut, artornameraissut tugpatdlersau- siutdlugit iliniarusugsinaugaluartut piumåssusiardlugit, imalunit nangmi- neK iliniarumånginardlugit. taimåi- sagpat nutågssaK — nutågssaKåsagpat — isumavdluarnangasångilaK. Adam Lynge, K’ornoK. på gulve, overalt, Blitsa, mat eller halvblank Junckers parketgulve er Blitsa-be- handlet fra fabrik, og hvad er mere naturligt end at fortsætte vedlige- holdelsen med Blitsa? Der er2 typer Blitsa at vælge imellem: MAT og HALVBLANK. - MAT står med en helt fløjlsmat, eksklusiv overflade, der absorberer de småridser og ujævnheder, der altid kommer i et gulv... og HALVBLANK giver en silkeagtig glans og en behagelig refleks af enhver form for lys. Begge typer danner en smuk baggrund for Deres tæpper og møbler. Junckerip natigssai fabrikimitdle Blitsa-mik påssuneKarérsimassar- put, taimåitumik Blitsa atordlugo aserfatdlagtailiuinigssaK nangitaria- KarpoK. Blitsa-t åssigTngitsut mar- dluk Kinigagssåuput: MAT (Kivdlit- sok) åma HALVBLANK (kivdlalår- toK). — MAT utinikOssatut KåKarpoK kussanardlulnartumik, taimåinera- talo natip kigartiternere pingitsor- nexarsinåungitsut erssigungnaersi- tarpai... HALVBLANK silikisut Kiv- dlernexarpoK iluarinartumik Kingor- nernik sunigdlunit utersårtitsissar- dlune. tamarmik naterssuarnut pe- Kutinutdlo tungavigssatut kussanar- dlufnarput. KaKUgo ilårsinarungnåisagamik ? taima KuleKutserdlugo Påmiut avisiat „Pujorsiut“ agdlautigi- ssaKarpoK: atautsimme« ajomakusortOK. tai- maingajagtumik landsrådip upernåK atautsiminera erKorunavigsumik o- Kautigå. OKatdlinerup aulajangineruv- dlunit angussagssat angonKajångilai sordlo landsrådip sujuligtaissuata, Grønlandsministeriap ædrueligheds- kommissionivdlunit kigsautigissait ti- kerKajarnagit, landsrådimutdlo ilau- ssortat ardlagdlit angerdlarunarput sumilk nåmagsissaKarsimångitsutut Kanerdlugdlutik. ilaussortat ilaisa ersissutigissåt, au- la jangistnåungerpalungnertik isurna- Katiglngipatdlårnertigdlo tatigineKa- rungnaernermik kinguneKaratarslnau- ssut tupingnångilaK, Jørgen Felbop Berlingske Tidende-me OKauserissai ugperisagåine, Kanigtukut soKutigi- nartune issuagaussut. ilame akerdliu- niåinartutut pingikaluaidlune påsi- narsainiaråine agdlagå sordlo danskit atuartitsissut tikerssorniarpatdlårtar- nerat KuiagssuautigineKartartotK åssi- geKingmago: ilivse nangmingneK sa- peruvse sukasumik aulajangernigssa- anut, sordlo danskit pissartut, tauva anånap — Danmarkip navisavåse nangminerdlo aulajangigagssat aula- jangerdlugit mérKatut OKigitigaluse! tamånarpiauvordlume anånarpalår- •tumik påsingningerpalugtumigdlo danskit tungånit periausex, landsrådip sujuligtaissuata Kununigsså, amerdla- Kissutigut landsråde aulajangersiniar- taraluaramiulk, landsråde pisinausori- ssaussoK nangmineK sujulerssugkane. aitsåtdle felborpalårtumik danskit landsrådia KunussiariniameKarsimag- pat aitsåt landsrådip aserutigsså aula- jangeriarsinauneralo navianartorsiu- lisåput. taima periautsimut upernåK landsrådip saperpalungnera ånilåru- tigssåungilaK nalerKiutisagåine. taimåikaluartoK soKutiginarsinau- vok, ånilåmarsinauvdlunilunit, ing- mimut aperigåine, sumi-k „taima aula- jangeriarsinåungineK" pissuteKarner- sok. pissutausinaussut amerdlakulo- Kaut, tamarmigdlo ilasautaugunarput landsråde atautsimérKåmernermine taima aulajangigaKantartigineranut. imaKa landsrådime nangminerissa- mingnik isumaKarumassut amerdla- vatdlårput. imatut påsivdlugo avdlat isumait påsiumajungnaertarmatigik. — ilaussortåme kinåussusersiorneK najoiiKutaralugo iKinigåuput pi'korig- sorssusorineKarnertik najorKutaralu- go ... åma (ilaKutarKortunertik) ilisa- risimassarKortunertigdlo najorKutara- lugit. taimatutdlume ingmimgnumar- siulernigssåt ungåinaidlo issigilernig- ssåt navianarsinauvdlune. tamåna navianaitdlisarneKarsinau- vok partéKalersitsinikut angnertune- russumik ingerdlatsinikut. partit i- nungnit atausiåkånit piumassårssu- nginerussugssåuput politikikut major- Kutarissami’kut. tamatuma saniatigut partit Kinersissutik sanaimissumik i- sumamingnik navsuiauteKarfigineru- lisagaluarpait uvdlumernit pclitikeri- ussunit avdlauneroKissumik. imaKa ama „aulajangeriarsinåungi- neK“ pissuteKarpoK, Jørgen Olsenip ajussårutigissånik, ilaussortat o«alu- serissagssanut tuingaviussut ilaussor- tanut nagsiuneKartångineråndk pivfig- ssaugatdlartitdlugo, taimailivdlune ta- måna åma kinguneKartarmat ilaussor- tat sujunersutinik nagsiussiårsinåungi- nerånut, imalunit sujunersutit tunga- vigssarsiordluameKartarsimanerånut. sujunersutit tamåko pivfigssaugat- dlartitdlugo tuniuneiKartånginerånut pivfigssarititaussup sukanganerussu- ngortinigsså, imalunit agdlagfeKarfiup agdlisarneKarnigsså pissariaKarsimag- pat, taimåitoK ersserKivigpoK pissaria- KavigsoK iluamik kalåtdlisortunik ili- simatitserértarnigssaK, tamåname pi- ssariaKardluinarmat iluamik lands- rådip, oKatdliseringnigdlunilo aulaja- nginigssånut. Ikisiåne imaKa åma „aulajangériar- sinåungineK" naggatågut pissutexar- tineKåinarsinauvoK avdlarujugssuar- mik, pingåmerujugssuarmigdle. „pingårnerujugssuaK“ tåuna nav- suiameKarsinauvoK landsråde agtu- ngivigkaluardlugo! Nungme tuping- nåinartumik Kanigtukut pissoKarpøK, kommunalbestyrelsip ilisimassaligssuit sujunersutåt narrugingmago igdloKar- fingme pilerssårusiagssat angnertut ilåtigut, isumaKaramik Kalåtdlit-nu- nåne pissutsinut nalerKutingitsut tai- matutdlo inuit Kinigaussut ilisi- massalingnut ingmikut akerdlilériar- sinaunerat inugtarissamingnut ilisi- mangningnertik najorKutaralugo nuå- nårutigssauvoK Sermitsiardlo isuma- Katigingitsorsinåungilarput amaK isu- mamik samumiussissoK nersualårma- go. imåinginerdlune nangmineK sapiu- nångissusermik ilitsorilemeK danskit ingmikut ilisimassaligtainut akerdlio- riarusulemøK landsrådip emarsautigi- lerå? ingminut tatigineK issomartor- siuisinångomertalik sapissuseKalisa- gune pivfigssaKartitaussariaKarpoK — sujunersutigssaliorfigssamutdlo i>eri- figssaKartariaKardlune, perKussutau- ssut avdlångortikususagåine. nåmå- ngilarme kukunersiuineK någgåmer- dlo; måssa taima periauseKarneK dan- skinut artorssarnermit ilerKuliuneKar- sinaugaluartoK, måssa danskit aju- ngitsuliorsorigaluartut, taimåitordle kalåtdlit inunerånut nåmagtumik på- siniainatik. sordluna åma landsrådime issoring- nigsinauneK pilersøK ingminut tatigi- nermit pissuteKartOK. tamånalo måna aulajangigaKarumånginermut pissu- tausimagune KujanåinåsaoK. ilåtigut landsrådip iliniartitsissunik iliniartit- sinøK pivdlugo isumaisigut ersserpoK taima isumaKarKajålerneK. tamåna OKatdlisiginøKarmat nikat- dlornartaKardlunilo inuånersoKarpoK. nuånersøKarpoK landsrådimut ilau- ssortat ilåt ilungersormat iliniagar- KortuneK pinerunago kalåtdlisut OKau- silingnik iliniartitsissugssaKamigssaK pinerungmago. kalåtdlisut OKalugdlu- tik iliniartitsisinaussut pigineKalerpa- ta inoKatigit kigdligfiånit iliniartitsi- sinaussoKalisaoK tauvalo erKarsauti- gineKalersinauvdlune angnerussumik angussaKarnialersinaunigssaK. nikat- dlomartOKarpoK kingumut påsivdlugo ilaussortat ilait sule kalåtdlit wavdlu- nåtordluinaK iliniartitaorKungmatigik. KaKugulume taima issuainiamerinaK nangminerissaKarpalungitsoK Kimåsa- gamiko? Kaicugo ingmingnut aperili- sagamik Kavdlimåt-nunåne pissutsit kalåtdlinut nalemcunerdlutik? Kavdlunåt iliniartitsissut taima nu- ånårtoritiginguatsiarmatigik pissaria- KarpoK ilisimatisavdlugo KavdlunåK iliniartitsissoK KanoK Kalåtdlit-nuna- ne iliniartitsisisunigssamut pisinautigi- nersoK, måssa Kavdlunåtut angussa- KarniarneK erKortutineKaraluartitdlu- gulunit. naluneKångilaK Kavdlunåt iliniartit- sissut oKautsitigut iliniartitamingnut KanoK atåssuteKariarligisinaussait kigdleKartigissut, iliniartitamik tarni- mikut periausiånik, ileiKorigsåmig- ssamik emarsartausiånut, takordlue- riausianut, erKortumik maligtarissag- ssaKarsorissamik erKarsarcausiånut, ilioriausiånut — ilame kulturikut tu- nulerissånut ilisimassaKarKaKaut. ili' niartitsissut iliniartitaisaio tamåna Kanoriliorfigeriarsinåungilåt. taimåi- kaluartoK tamavikasiat iliniartitsivu- gut. Kanoidle pissoKarpaV méncat ili" niartitsissumik piumassait europa- miut kulturiånik tiingavigdlit mérKat iliniartariaKarpait, ilisimassagssarpag- ssuit, angnikitsuararssuarmik, imalu- nit mérKat misigivigsinaussåinik tu- ngavigilersugåungivigsumik årKigssu- tat, atordlugit imiussugaussut — må- ssa mérKat misigivigsinaussait iliniar- titsinermut tamarmut sumutdlunit tu- ngaviussugssaugaluartOK! sunalo inemerå? iliniardluarsima- ssuamat tarrarssumut savssartitatut itut iliniarsimassamingnigdle iluamik påsingnigsimångitsut issuaiginartut- dle. imatut påsivdlugo iliniagkatik er- Karsartautsimingne iluaKutigssatut ti- gusimångikait. (inugpalårpatdlårnera- riånguaruk kivdligtiavatdlårtutut tar- nilerituneK, Grundtvigivdle nunavia- nérsunut ajorssarnerujugssuaK!). Kav- dlunåt iliniartitsissoralugit anersåkut umassumik ilisimassat emarsartauser- dlo mérKanut pigiliutitineKångilaK, ilisimassat påsissatdlo ataKatigilersi- naunatik. taimalo pissoKarångat inuk mardluvingortarpoK nåmagigtaitdliu- lerdlunilo, kingomalo inerångame av- dlanut ajoKutaulerdlune inoKatiging- nilo ajornartorsiortitsilerdlune — pi" ngårtumik inoKatigit inuvfigissat Ka- noK pilersitausimanerat peKatauvfigi" nagulunit påsisinaujungnaersimagu- niko. ukiut sisamat dansikisut OKalugdlu- ne iliniartitserérsimanikut oKåinarsi- nauvugut sapingisamik piårnerpåmik, sapingisamigdlo tamatigortumik ka- låtdlit iliniartitsissugssat amerdlisar- neKanKuvdlugit, Kavdlunåtut angu- ssaKamigssåt piumassaringivigdlugo. neriutigisinaunerparput landsrådip nangåssoriartornera ingminut tatigiar- tordlune takornartanik ugperissaeru- kiartornermik? erssendvigix>rdle dan- skine pissugssaussut kalåtdlinut na- lerKutungorsarKårtariaKartut kalåtdli- nit nangminernit, OKarsinaussunit er- sioratik ingmingnut tatigissunit; tai- ma „perrortut" danskit tungånit ku" jarutinariaKarput atarKinarnagit, ka- låtdlit nunamingne pikorigsutut inu- nigssånut autdlarKautaussugssaung- mata. — kikugaluarunigdlunit Kav- dlunåt politikeré kalåtdlitdlunit „ino- Katigitdlunit" påsissariaKarpåt inug- tut aningaussatigutdlo navianarmat inuiaKatigit kinåussusiarnigssåt. -st.- akisuvatdlaKaoK nalivtine angalaniarneK Kangaune- russumut naleriKiutdlugo pitsauneru- jugssuångortoK malungnarpoK. påsi- lerparput måna angalaniarneK KanoK isumangnångitsigalunilo pitsauneruti- gilersoK, tamånalo nåmaginartumik ingerdlåneKåinåsagpat sujunigssame soruname isumavdluamartoKarpoK. sulilume ajunginerusagaluarpoK år- KigssussivigineKarnera pitsaunerule- raluarpat. taima OKarama påserKungilanga si- nerssortautinut ilaussameK pitsåu- ngitsuinartut issigigiga. nalungilar- putdle uvagut ikalålikulunguit pingår- tumik sumik angnerussumik aningau- ssarsiorfeKéngitsugut puiguinartaria- Kånginavta. nalungilarput uvdluvtine angalaneK ineriartupiloKingmat tamå- kulo ilagingmåssuk ilaussartautinut ilaussairnerup akitsoriartuinarnera. uvagut inusungnerussugut tamåna OKinerussumik atorsinauvarput, utor- Kaunerussunubdle imaKa avingarusi- massume ilaKutamingnik takorusugtu- nut sinerssortautinut ilauneK imåinåu- ngeKaoK. sordlo åssersutigalugo „Tå- teråK“ ilauviginiaråine imatorujug- ssuaiK nalilik, sunalunit pisagåine ani- ngaussamik nalilik imermut agdlåt akeKardlune. taima såkortutigissumik pineKarneK isumaKarpunga nåmaginångitsoK. na- lungilarame takussardlugitdlo utomait ilamingnut kipisangårtut oriutingua- tik tamardluinaisa akiliutigissarait. isumaKarpunga kuikuneK tamåna nå- lagkersuissunit iluarsissariaKartoK. aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit 1/10-mut angmass<irpoK perKumau- tigssatdlo aulisarnermutdlo atortugssat tamaisa nioj Kutigissardlugit. taratsut angmagssagssuitdlo nekitagssat. iluarsagagssat tamarmik iluarsarneKarsIn&uput. (map itissusianut Qgtortautit radaritdlo ilå- ngutdlugit. Fiskeristationen er åben 1. maj til 1. oktober og leverer alt i proviant og fiskeriudstyr, salt og agnsild. Stationen påtager sig alle arter reparationer også for ekko- og radar- anlæg. TELEGRAMADRESSE: RAFADRON . FÆRINGEHAVN 6 Anders Esrassen, Angmagssivik.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.