Atuagagdliutit - 26.06.1969, Blaðsíða 6

atuartartut
agdlagait
OKinersiuinarata
agdlauserissavta måna niputaulera-
lugtuinarnerane, oKinersiuinardlunilo
avdlångortiterinigssamut nipit amer-
dligalugtuinarneråne isumaga tama-
rugdliortitaussarpoK. sordlo måkunu-
natigut: sok agdlautsivta artomarner-
ssua tåiniutdlugo kinguåvut soKuti-
gingnigsinaunerånik, iliniarusugdlu-
tigdlo ilungersorsinaunerigaluånik pi-
aivfiginiåsavavut? — avdlatigutdlo.
agdlauserput „ar tornart ungmat" mi-
serratigssåungilaK, taimåikunarpordle
perK'igsårdluinartumik oKautsivtinut-
dlo nalerKusagauvdluinartumi'k sulia-
rissausimagame. s, ss-lo unigfigilår-
Kårdlavka. sinerissap Kiterpasigsuar-
miussugut kisingajavta ss-mik atui-
ssugunarpugut, tåssa OKalungnivtine.
tamåna sumiorpalussutsivta ersserne-
ringmago inardlugeriagagssåungilaK.
agdlautsknile erssiutåuput ipaitsoria-
gagssåungitsumik tunississartut. sor-
dlo: mérKisarpOK, åma mérKissårpoK.
tainermikut s-inarmik atuissunut åssi-
gingmik taineKarsinaugaluardlutik i-
sumamikut åssigingitdluinarput.
nalungilara agdlauserput amerdla-
nerpagssussuguvtinit ilikavigdlugo ili-
kameKarsinåungingmat, Kularårale
sujunersutigineKartutut angnertumik
avdlångortitermeKåsagpat agdlauseK
nutågssa« ilikarneKarnerusinauju-
mårtOK. itaerigkavtutdlo avdlångorti-
terineKåsagpat OKautsivta — inuiagtut
OKauserissavta — aserorterneKautigi-
ssugssåusavåt. sordlo: tainemut sivi-
sunut naKinerit mardluk tugdlerigsi-
nardlugit sivitsutitut erssiutinutdlunit
atulisaguvtigit, imåna påsivara ima
agdlagtarKussaussugut: nåvoK = naa-
vok, naivoK = naavoK, nauvoK = naa-
vok. avdlaunaviångilaK agdlauserput
sordlo mitåsigtOK, imalunit igfiaK ta-
ratseriaraluardlugo imermik taratsi-
gaK. taima soKutaujungnaertigalunilo
susungnérutsigissugssauvoK. avdlå-
ngortitigåusagpata piuminamerungå-
sao« Kajagssugtumi'k suliåusagunik,
sordlo sujunersutigineKartutut sivitsu-
tit, sukåssutit sukåssutaussatdlo ator-
dlugit, sordlo Farip apå = Farip åipå,
setKinerssup aput dipa = seKinerssup
aput augpå. pinikaluaKaoK, atugssau-
nerusaordle.
agdlautsivta „artomarpatdlåmera-
nut“ nangmineK pissoKatåunginerpu-
gut, artornameraissut tugpatdlersau-
siutdlugit iliniarusugsinaugaluartut
piumåssusiardlugit, imalunit nangmi-
neK iliniarumånginardlugit. taimåi-
sagpat nutågssaK — nutågssaKåsagpat
— isumavdluarnangasångilaK.
Adam Lynge,
K’ornoK.
på gulve, overalt,
Blitsa, mat eller halvblank
Junckers parketgulve er Blitsa-be-
handlet fra fabrik, og hvad er mere
naturligt end at fortsætte vedlige-
holdelsen med Blitsa? Der er2 typer
Blitsa at vælge imellem: MAT og
HALVBLANK. - MAT står med en
helt fløjlsmat, eksklusiv overflade,
der absorberer de småridser og
ujævnheder, der altid kommer i et
gulv... og HALVBLANK giver en
silkeagtig glans og en behagelig
refleks af enhver form for lys. Begge
typer danner en smuk baggrund for
Deres tæpper og møbler.
Junckerip natigssai fabrikimitdle
Blitsa-mik påssuneKarérsimassar-
put, taimåitumik Blitsa atordlugo
aserfatdlagtailiuinigssaK nangitaria-
KarpoK. Blitsa-t åssigTngitsut mar-
dluk Kinigagssåuput: MAT (Kivdlit-
sok) åma HALVBLANK (kivdlalår-
toK). — MAT utinikOssatut KåKarpoK
kussanardlulnartumik, taimåinera-
talo natip kigartiternere pingitsor-
nexarsinåungitsut erssigungnaersi-
tarpai... HALVBLANK silikisut Kiv-
dlernexarpoK iluarinartumik Kingor-
nernik sunigdlunit utersårtitsissar-
dlune. tamarmik naterssuarnut pe-
Kutinutdlo tungavigssatut kussanar-
dlufnarput.
KaKUgo ilårsinarungnåisagamik ?
taima KuleKutserdlugo Påmiut avisiat „Pujorsiut“ agdlautigi-
ssaKarpoK:
atautsimme« ajomakusortOK. tai-
maingajagtumik landsrådip upernåK
atautsiminera erKorunavigsumik o-
Kautigå. OKatdlinerup aulajangineruv-
dlunit angussagssat angonKajångilai
sordlo landsrådip sujuligtaissuata,
Grønlandsministeriap ædrueligheds-
kommissionivdlunit kigsautigissait ti-
kerKajarnagit, landsrådimutdlo ilau-
ssortat ardlagdlit angerdlarunarput
sumilk nåmagsissaKarsimångitsutut
Kanerdlugdlutik.
ilaussortat ilaisa ersissutigissåt, au-
la jangistnåungerpalungnertik isurna-
Katiglngipatdlårnertigdlo tatigineKa-
rungnaernermik kinguneKaratarslnau-
ssut tupingnångilaK, Jørgen Felbop
Berlingske Tidende-me OKauserissai
ugperisagåine, Kanigtukut soKutigi-
nartune issuagaussut. ilame akerdliu-
niåinartutut pingikaluaidlune påsi-
narsainiaråine agdlagå sordlo danskit
atuartitsissut tikerssorniarpatdlårtar-
nerat KuiagssuautigineKartartotK åssi-
geKingmago: ilivse nangmingneK sa-
peruvse sukasumik aulajangernigssa-
anut, sordlo danskit pissartut, tauva
anånap — Danmarkip navisavåse
nangminerdlo aulajangigagssat aula-
jangerdlugit mérKatut OKigitigaluse!
tamånarpiauvordlume anånarpalår-
•tumik påsingningerpalugtumigdlo
danskit tungånit periausex, landsrådip
sujuligtaissuata Kununigsså, amerdla-
Kissutigut landsråde aulajangersiniar-
taraluaramiulk, landsråde pisinausori-
ssaussoK nangmineK sujulerssugkane.
aitsåtdle felborpalårtumik danskit
landsrådia KunussiariniameKarsimag-
pat aitsåt landsrådip aserutigsså aula-
jangeriarsinauneralo navianartorsiu-
lisåput. taima periautsimut upernåK
landsrådip saperpalungnera ånilåru-
tigssåungilaK nalerKiutisagåine.
taimåikaluartoK soKutiginarsinau-
vok, ånilåmarsinauvdlunilunit, ing-
mimut aperigåine, sumi-k „taima aula-
jangeriarsinåungineK" pissuteKarner-
sok. pissutausinaussut amerdlakulo-
Kaut, tamarmigdlo ilasautaugunarput
landsråde atautsimérKåmernermine
taima aulajangigaKantartigineranut.
imaKa landsrådime nangminerissa-
mingnik isumaKarumassut amerdla-
vatdlårput. imatut påsivdlugo avdlat
isumait påsiumajungnaertarmatigik.
— ilaussortåme kinåussusersiorneK
najoiiKutaralugo iKinigåuput pi'korig-
sorssusorineKarnertik najorKutaralu-
go ... åma (ilaKutarKortunertik) ilisa-
risimassarKortunertigdlo najorKutara-
lugit. taimatutdlume ingmimgnumar-
siulernigssåt ungåinaidlo issigilernig-
ssåt navianarsinauvdlune.
tamåna navianaitdlisarneKarsinau-
vok partéKalersitsinikut angnertune-
russumik ingerdlatsinikut. partit i-
nungnit atausiåkånit piumassårssu-
nginerussugssåuput politikikut major-
Kutarissami’kut. tamatuma saniatigut
partit Kinersissutik sanaimissumik i-
sumamingnik navsuiauteKarfigineru-
lisagaluarpait uvdlumernit pclitikeri-
ussunit avdlauneroKissumik.
imaKa ama „aulajangeriarsinåungi-
neK“ pissuteKarpoK, Jørgen Olsenip
ajussårutigissånik, ilaussortat o«alu-
serissagssanut tuingaviussut ilaussor-
tanut nagsiuneKartångineråndk pivfig-
ssaugatdlartitdlugo, taimailivdlune ta-
måna åma kinguneKartarmat ilaussor-
tat sujunersutinik nagsiussiårsinåungi-
nerånut, imalunit sujunersutit tunga-
vigssarsiordluameKartarsimanerånut.
sujunersutit tamåko pivfigssaugat-
dlartitdlugo tuniuneiKartånginerånut
pivfigssarititaussup sukanganerussu-
ngortinigsså, imalunit agdlagfeKarfiup
agdlisarneKarnigsså pissariaKarsimag-
pat, taimåitoK ersserKivigpoK pissaria-
KavigsoK iluamik kalåtdlisortunik ili-
simatitserértarnigssaK, tamåname pi-
ssariaKardluinarmat iluamik lands-
rådip, oKatdliseringnigdlunilo aulaja-
nginigssånut.
Ikisiåne imaKa åma „aulajangériar-
sinåungineK" naggatågut pissutexar-
tineKåinarsinauvoK avdlarujugssuar-
mik, pingåmerujugssuarmigdle.
„pingårnerujugssuaK“ tåuna nav-
suiameKarsinauvoK landsråde agtu-
ngivigkaluardlugo! Nungme tuping-
nåinartumik Kanigtukut pissoKarpøK,
kommunalbestyrelsip ilisimassaligssuit
sujunersutåt narrugingmago igdloKar-
fingme pilerssårusiagssat angnertut
ilåtigut, isumaKaramik Kalåtdlit-nu-
nåne pissutsinut nalerKutingitsut tai-
matutdlo inuit Kinigaussut ilisi-
massalingnut ingmikut akerdlilériar-
sinaunerat inugtarissamingnut ilisi-
mangningnertik najorKutaralugo nuå-
nårutigssauvoK Sermitsiardlo isuma-
Katigingitsorsinåungilarput amaK isu-
mamik samumiussissoK nersualårma-
go.
imåinginerdlune nangmineK sapiu-
nångissusermik ilitsorilemeK danskit
ingmikut ilisimassaligtainut akerdlio-
riarusulemøK landsrådip emarsautigi-
lerå? ingminut tatigineK issomartor-
siuisinångomertalik sapissuseKalisa-
gune pivfigssaKartitaussariaKarpoK —
sujunersutigssaliorfigssamutdlo i>eri-
figssaKartariaKardlune, perKussutau-
ssut avdlångortikususagåine. nåmå-
ngilarme kukunersiuineK någgåmer-
dlo; måssa taima periauseKarneK dan-
skinut artorssarnermit ilerKuliuneKar-
sinaugaluartoK, måssa danskit aju-
ngitsuliorsorigaluartut, taimåitordle
kalåtdlit inunerånut nåmagtumik på-
siniainatik.
sordluna åma landsrådime issoring-
nigsinauneK pilersøK ingminut tatigi-
nermit pissuteKartOK. tamånalo måna
aulajangigaKarumånginermut pissu-
tausimagune KujanåinåsaoK. ilåtigut
landsrådip iliniartitsissunik iliniartit-
sinøK pivdlugo isumaisigut ersserpoK
taima isumaKarKajålerneK.
tamåna OKatdlisiginøKarmat nikat-
dlornartaKardlunilo inuånersoKarpoK.
nuånersøKarpoK landsrådimut ilau-
ssortat ilåt ilungersormat iliniagar-
KortuneK pinerunago kalåtdlisut OKau-
silingnik iliniartitsissugssaKamigssaK
pinerungmago. kalåtdlisut OKalugdlu-
tik iliniartitsisinaussut pigineKalerpa-
ta inoKatigit kigdligfiånit iliniartitsi-
sinaussoKalisaoK tauvalo erKarsauti-
gineKalersinauvdlune angnerussumik
angussaKarnialersinaunigssaK. nikat-
dlomartOKarpoK kingumut påsivdlugo
ilaussortat ilait sule kalåtdlit wavdlu-
nåtordluinaK iliniartitaorKungmatigik.
KaKugulume taima issuainiamerinaK
nangminerissaKarpalungitsoK Kimåsa-
gamiko? Kaicugo ingmingnut aperili-
sagamik Kavdlimåt-nunåne pissutsit
kalåtdlinut nalemcunerdlutik?
Kavdlunåt iliniartitsissut taima nu-
ånårtoritiginguatsiarmatigik pissaria-
KarpoK ilisimatisavdlugo KavdlunåK
iliniartitsissoK KanoK Kalåtdlit-nuna-
ne iliniartitsisisunigssamut pisinautigi-
nersoK, måssa Kavdlunåtut angussa-
KarniarneK erKortutineKaraluartitdlu-
gulunit.
naluneKångilaK Kavdlunåt iliniartit-
sissut oKautsitigut iliniartitamingnut
KanoK atåssuteKariarligisinaussait
kigdleKartigissut, iliniartitamik tarni-
mikut periausiånik, ileiKorigsåmig-
ssamik emarsartausiånut, takordlue-
riausianut, erKortumik maligtarissag-
ssaKarsorissamik erKarsarcausiånut,
ilioriausiånut — ilame kulturikut tu-
nulerissånut ilisimassaKarKaKaut. ili'
niartitsissut iliniartitaisaio tamåna
Kanoriliorfigeriarsinåungilåt. taimåi-
kaluartoK tamavikasiat iliniartitsivu-
gut. Kanoidle pissoKarpaV méncat ili"
niartitsissumik piumassait europa-
miut kulturiånik tiingavigdlit mérKat
iliniartariaKarpait, ilisimassagssarpag-
ssuit, angnikitsuararssuarmik, imalu-
nit mérKat misigivigsinaussåinik tu-
ngavigilersugåungivigsumik årKigssu-
tat, atordlugit imiussugaussut — må-
ssa mérKat misigivigsinaussait iliniar-
titsinermut tamarmut sumutdlunit tu-
ngaviussugssaugaluartOK!
sunalo inemerå? iliniardluarsima-
ssuamat tarrarssumut savssartitatut
itut iliniarsimassamingnigdle iluamik
påsingnigsimångitsut issuaiginartut-
dle. imatut påsivdlugo iliniagkatik er-
Karsartautsimingne iluaKutigssatut ti-
gusimångikait. (inugpalårpatdlårnera-
riånguaruk kivdligtiavatdlårtutut tar-
nilerituneK, Grundtvigivdle nunavia-
nérsunut ajorssarnerujugssuaK!). Kav-
dlunåt iliniartitsissoralugit anersåkut
umassumik ilisimassat emarsartauser-
dlo mérKanut pigiliutitineKångilaK,
ilisimassat påsissatdlo ataKatigilersi-
naunatik. taimalo pissoKarångat inuk
mardluvingortarpoK nåmagigtaitdliu-
lerdlunilo, kingomalo inerångame av-
dlanut ajoKutaulerdlune inoKatiging-
nilo ajornartorsiortitsilerdlune — pi"
ngårtumik inoKatigit inuvfigissat Ka-
noK pilersitausimanerat peKatauvfigi"
nagulunit påsisinaujungnaersimagu-
niko.
ukiut sisamat dansikisut OKalugdlu-
ne iliniartitserérsimanikut oKåinarsi-
nauvugut sapingisamik piårnerpåmik,
sapingisamigdlo tamatigortumik ka-
låtdlit iliniartitsissugssat amerdlisar-
neKanKuvdlugit, Kavdlunåtut angu-
ssaKamigssåt piumassaringivigdlugo.
neriutigisinaunerparput landsrådip
nangåssoriartornera ingminut tatigiar-
tordlune takornartanik ugperissaeru-
kiartornermik? erssendvigix>rdle dan-
skine pissugssaussut kalåtdlinut na-
lerKutungorsarKårtariaKartut kalåtdli-
nit nangminernit, OKarsinaussunit er-
sioratik ingmingnut tatigissunit; tai-
ma „perrortut" danskit tungånit ku"
jarutinariaKarput atarKinarnagit, ka-
låtdlit nunamingne pikorigsutut inu-
nigssånut autdlarKautaussugssaung-
mata. — kikugaluarunigdlunit Kav-
dlunåt politikeré kalåtdlitdlunit „ino-
Katigitdlunit" påsissariaKarpåt inug-
tut aningaussatigutdlo navianarmat
inuiaKatigit kinåussusiarnigssåt.
-st.-
akisuvatdlaKaoK
nalivtine angalaniarneK Kangaune-
russumut naleriKiutdlugo pitsauneru-
jugssuångortoK malungnarpoK. påsi-
lerparput måna angalaniarneK KanoK
isumangnångitsigalunilo pitsauneruti-
gilersoK, tamånalo nåmaginartumik
ingerdlåneKåinåsagpat sujunigssame
soruname isumavdluamartoKarpoK.
sulilume ajunginerusagaluarpoK år-
KigssussivigineKarnera pitsaunerule-
raluarpat.
taima OKarama påserKungilanga si-
nerssortautinut ilaussameK pitsåu-
ngitsuinartut issigigiga. nalungilar-
putdle uvagut ikalålikulunguit pingår-
tumik sumik angnerussumik aningau-
ssarsiorfeKéngitsugut puiguinartaria-
Kånginavta. nalungilarput uvdluvtine
angalaneK ineriartupiloKingmat tamå-
kulo ilagingmåssuk ilaussartautinut
ilaussairnerup akitsoriartuinarnera.
uvagut inusungnerussugut tamåna
OKinerussumik atorsinauvarput, utor-
Kaunerussunubdle imaKa avingarusi-
massume ilaKutamingnik takorusugtu-
nut sinerssortautinut ilauneK imåinåu-
ngeKaoK. sordlo åssersutigalugo „Tå-
teråK“ ilauviginiaråine imatorujug-
ssuaiK nalilik, sunalunit pisagåine ani-
ngaussamik nalilik imermut agdlåt
akeKardlune.
taima såkortutigissumik pineKarneK
isumaKarpunga nåmaginångitsoK. na-
lungilarame takussardlugitdlo utomait
ilamingnut kipisangårtut oriutingua-
tik tamardluinaisa akiliutigissarait.
isumaKarpunga kuikuneK tamåna nå-
lagkersuissunit iluarsissariaKartoK.
aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit 1/10-mut angmass<irpoK perKumau-
tigssatdlo aulisarnermutdlo atortugssat tamaisa nioj Kutigissardlugit.
taratsut angmagssagssuitdlo nekitagssat. iluarsagagssat tamarmik
iluarsarneKarsIn&uput. (map itissusianut Qgtortautit radaritdlo ilå-
ngutdlugit.
Fiskeristationen er åben 1. maj til 1. oktober og leverer alt i proviant
og fiskeriudstyr, salt og agnsild.
Stationen påtager sig alle arter reparationer også for ekko- og radar-
anlæg.
TELEGRAMADRESSE:
RAFADRON . FÆRINGEHAVN
6
Anders Esrassen,
Angmagssivik.