Atuagagdliutit - 26.06.1969, Blaðsíða 29

Axel Bræraer:
angutit augpalugtut kultiutait
OKalugtuaK Apache-indiånerit sorssungnerisa kingugdlit ilanit
nugt. Julius Olsen
(norm. kingugdl. nangitan)
»uvdlune KangarssuaK Kångiutune
Apachet avanerssuaK nunaKaraluar-
Put sikup aputivdlo Kagdlersagåne tå-
ssanlputdio itugtorparujugssuit anga-
laortuartut buffalutut narssarssup
nerssutaiisut. inuiait Dinneht tugtut
tamåko piniaganaiit amilo atissaralu-
Sit, tauvale ukiut nagdliupuit tugtoKå-
ngingajagtuit nagguveKatigitdlo diar-
Pagssue kujåmut autdlarput. ,tåuko a-
Pgutit augpalugtut sujuaissait ukiuti-
Sut untriitiligpagssuartigut kujåmu-
kartuarpuit angutit avdlat augpalug-
tumik amigdlit sorssugfigissardlugit
Punainik pigingnilerérsimassut. ki-
Pgornalo Arizonamut, Texasiimut Ny-
Mexiikomutdlo pivdlutik. 'tåssane uni-
Pgavigssiput, angalasimanerujugssua-
sivisup sapitsungortisimagamigit
sorssutdlarKiigsungortiitdlugitdlo kikut-
Plunit akiorslnåungisait. nagtoraligtut
Pueblot naussorigsaissussut såssupåt
PPnarii'ilo tåssane nålagångordlutiik.
tåssane at ex taigutitåråt Apacher, isu-
fnaKartoK akencat. imiiaKatigingorput
®ngisut pivdluardlutigdlo inuvdlutik.
^ngutitdle Kaicortut nålagauviingnit
PPigasigsunit imåkut tikiuput angutip
augpalugtup kultiutai piariartordlugit.
tåukua hestit nagsatarait. hestit ilaåft
nuj uartån gorput narssarssuame, emi-
Pardlo narssåinarssuaiK hestit tåukua
'Piaråinik ulivkårpoK. tåuko Mustangs-
'inik taissarpavut. Apachet hestemeK
ilikarpat. Dinneh, inuit avånga pissut
nestersartungorput KaKortunut nuna-
H^tngnik tiguaissunut akiutilerdiuitik,
sorssungnikut nungutikulaKaugut pi-
aissarpugut Kavunga Ohiluahuamut
Senoramutdlo Mexikomlturnut agdlåt.
^guititdle »aKortut amerdldartumar-
Put.“
indiånerit nålagatoKåt tåuna nipa-
PgitdlatsiarpoK maungåinaK issigalu-
ne ukiut Kångiuterérsut takordlordlu-
Sit. tusarnårtuisa .Kardlue isslkutuar-
'Pat sordlume itsarssuarnit nipe oma-
lugtoK itusarnåråt. oicalugtuane na-
Pgigpå:
sujugdlermik spandamiunut mexi-
korniunutdlo sorssugtarpugut. ameri-
R,amiut nuniasissut umassorniatdlo ikl-
Pg'U'tigåvut. asingassumig'dle kinagdlit
kavssivta amé pilerigait, amerikami-
atdlo malerssulerpåtigut. uvagut nå-
tagaKarpugut Juan Joseémik atildng-
JPik. tåuna uvanga takuviara inusug-
Patdlarama. tåussuma ikingutigå ame-
PikamioK umassorniaK Johnson, uma-
^prniaK Johnsonip Juan Joseé inug-
tailo nagdliutorsioriartorKuvdlug.it
KaerKuvai sumik .ilisimassaKångitsut.
umassorniap limermik ingniiingmik a-
valauvfigai. angutit augpalugtut aula-
kulermata Johnsonip iikingune aut-
dliaivå, dkiortaisalo KaKortut såkutut
'augpalugt/ut autdlaiorarpåt Kamutilér-
Kanik amerdlasunik aKerdlulingnik.
Apachet 400 sivnigdlit, angutit, amat
oaerKatdlo toKuneKarput. méncat a-
Pierdlasut tigussåuput dnugsiångortit-
‘llugitdlo mexikomiunut tunineicar-
dlutik. taimåipoK amerikamiut dndiå-
Pernut iki ngutingnernerat. “
Bsever-Jim Bob-ilo ilimasupilung-
Partuxnik iHiviancigpai. autdlainiardlo
^aKigtermet tauva nangigpoK:
»suliapalåK tåuna akiniutigårput,
Pplagkavta pissarssup Mangas Colo-
radop akiniaivdlune igdloKarfik asi-
Pgassunik kinalingnik inulik tamåt
Piunérupå inuilo nungutdlugit. tåssa
igdloKarfik Santa Rita del Cobro. ig-
PloKarfingme tåssane asingassumik
Pipagdlit tamarmik toKutåuput. sor-
ssungnerdle agdliartuinarpoK ilunger-
suanarsiartuinardlunilo toKorainerta-
KaKissunik, tauva KaKortut piaissut
piniariartarfivtine kultit navssårait.
Mangas Colorado kisimitdlune kulti-
siortut tangmårsimaviånukarpooK o-
KalOKatigiartordlugit. tåukuale Ki-
ssungmut Kilerssupåt unatardlugulo.
taimak amerikamiut indiånerit oxa-
loKatigissuteKarfigissarpait."
kingumut Bæver-Jim Bob-ilo ilima-
supilungnartumik Kiviandgpai.
„ugh,“ tusarnårtue augpalugtut ka-
magsimavdlutik nivdlerput. Nanalo
umitsagdlune nangigpoK:
„pissarssuarmik avdlamik nålaga-
Karsimavugut Conchisemik. tåussuma
kigsautigå KaKortut erKigseKatigiu-
mavdlugit. KaKortutdle isumaKatigi-
ssutertik uniorKutitdlugo akiniutig-
ssatut tiguminiaraluarpåt. taimåitoK
aniguivoK. taimåikaluartoK endgsini-
araluarpoK sujunersuivdlune tigu-
ssaussortatik taortigigkumavdlugit.
tangmårsimavlingmingnutdle tikiung-
mata amerikamiut tigumissatik augpa-
lugtut orpingmut nivingåtiterpait,
tauva Conchisip tigumissane KaKortut
niaKuersipai amerikamiut såkutue i-
ssigititdlugit aniguerKigdlunilo. tai-
matut amerikamiut indiånernut neri-
orssutitik erKortitarpait."
såkututoxaK anerteritsiarix>K.
„nangitdlunga oKalonusaunga?" o-
KarpoK iggingartumik. „OKalugtuari-
savara Mangas Coloradop toxunera?
KanoK pineKånginigssaminik nerior-
ssugauvdlune tikiutoK patdligtailissa-
mut Mc. Leanimut; taimåitordlo to-
KuneKardlune autdlaisit kaputitåinit
kaporneKardlune? OKalugtuarisavåka
apachet enKigsisimassut Camp Grantip
erKånitut sumik pissussuteKéngitsut
såssuneKar.tut nungutaussutdlo? ima-
lunit KanoK pinexartugut uvavtinut
nunagerKussaussune? encaimavisigik
100-t Kårusungme inigssisimassut uv-
dlorpagssuame akiutut pingasoriauti-
mingnit amerdlanerussut KaKortut a-
kiordlugit. kisalo Kårusuk såssukami-
ko nanigait arnåinait 18-it ikiligaoru-
jugssuarsimassut mérKatdlo umassor-
tatuaussut. enKaimaviuk Geronimo-å
nuliat Kitornatitdlo pingasut KanoK pi-
neKartut? apaohet ilikarérpåt angutip
KaKortup ugpernarsautå KanoK itar-
toK. tamåna pivdlugo oKarpunga: to-
Kusigik! tåssa OKalorérpunga."
Nana nipangerpoK. nålarulungneK
kamagsimanerdlo tovKup iluane Ka-
lagtutut ilerput. angutit augpalugtut
kinait nujuartarpalulerdlutik eKussar-
put. nakorsausiortoK kisime ilerKU-
misut erKigsisimånguatsiartOK nipine
nipigtordlugo oKalulerpoK:
„Nanap OKautsit såkortut oxausere-
rérpai," Kunusuitdlune OKalulerpoK,
„nålagaK tåuna atarKinartoK tusarnå-
ruminaKaoK OKalugtitdlugo. kisiåne
asingassumik kinagdlit mardluk uko
ingmikut iturnik pissuseKarput. tåu-
•kua ajoKUsingilåtigut. akerdlianigdle
uvagut KujåssutigssaKarfigissagssarå-
vut. tåuko asingassumik kinagdlit i-
lamigsut ingitdlat. umatait angutinut
augpalugtunut tigdlerput. nakingni-
ssusertik takuterérpåt taimåitumigdlo
taimatut akiniarneKarnigssartik piu-
massarisinauvdlugo. pamiortorniap
erneratalo OKautsitik emortisavait."
indiånerit nålagait narrugingnigpa-
lugdlutik anerteriput. tigussat mar-
dluk pineKarnigssåt aulajangerneKar-
tutut ipoK. Omagoga-Wanah-le taxi-
atdlagane nangigpoK:
„sulile nålagkat angisut ilisimångi-
saKarput. pamiortunik tOKoraissoK pa-
ninguaKarpoK, ukiorpagssuit Kångiu-
put Navajoenit tigdlingneKarsimassu-
mik. méraK tåuna manåkorpiaK na-
nerxigpå måne uvavtine Apachene.
tåssauvoK Olitipa, panigsiara. méraK
avKutigalugo acilerutinik Kajangnait-
sunik pamiortunik tOKoraissoK naggu-
veKatigitdlo apachet katingalersitåu-
put. nålagaussut tamåna erKarsauti-
gissariaKarpataoK. nålagaussutaoK er-
xarsautigissariaKarpåt asingassumik
kinagdlit tåuko nagguveKativtinut i-
kiuinere. apachet isumagigsugamik
KaKortut tåuko mardluk tOKUsinåu-
ngilait.“
„ugh,“ Chatto suaorpoK, „nakorsau-
siortoK iilumortumik OKarpoK. Chattop
tigussat toKuneKarnigssåt kigsautigi-
ngilå. tåuko angutåuput ajungitsut.“
nålagaunerssait nipikitsumik OKalo-
Katigitsiarput. Bæver-Jim Bob-ilo a-
singavdlutik nålarulugdlutik igsiåput.
taimaitdlune Geronimo OKalulerpoK:
„angutit KaKortut,“ nipitumik oKar-
poK. „apachet Kujasuitsungitdlat. a-
kerKavut ikiorsimagaluarpase, uva-
gutdle ikiorneruvavtigut, isumaKaru-
mavugut ikingutigigivse. pamiortunik
tOKoraissup pania nagguveKatiging-
nut ilaussungorsimavoK. ilivsitaoK tai-
mailisinauvuse. såkutuvut ilånguvfi-
giumavisigik sorssoKatigalutalo? tai-
mailivdluse iperagåusause, apachevig-
tut issigineKardlusilo pineKåsavdluse
piumångikuvse åniartineKarase toicu-
neKåsause. åniartitsivingmut Kiler-
ssorumångilavse, Kularnaitdlisikuma-
varputdle kulteKarfiup sumlssusia i-
ssertugaujuåsassoK. neriorssutit ug-
pernarsautitdlo ugperingilavut. tåssa
oKalorérpunga."
autdlainiax erneralo ingmingnut i-
ssikuput.
„tamåna KanoK isumaKarfigaiuk
Bob?“ Bæver-Jim nalornivdlune ape-
rivoK.
„sujunersut akuerissariaKarparput,"
Bob isuvssugpoK, „kingorna imaxa
KanoK iliornigssarput navssårisinåu-
savarput.“
angutå nikui{X)K Geronimo issaisi-
gut issigalugo.
„aKagumut isumaliorfigssaKartiti-
gut,“ OKarpoK, „tamåna pingårtorssuaK
isumaliutigivdluartariaKarmat.“
„asingassumik kinaiik ilumorpoK."
nålagarssuat akivoK.
„KaKortut mardluk tigussat ilerxu-
migtut sinigsinåuput. aKagule nåla-
gaussut akineKaruméput."
ussersutsiarnermigut påsisipai Ka-
Kortut tupeK Kimåsinaugåt. Chattop
silamut ilagai aneKatigigamiuk aut-
dlainiap såkutoK nujuartaK agssågut
eKi'på.
„uvavtinut ikingutåussutsit takuti-
pat, Chatto," Kamånga pissumik OKar-
figå, „nakorsausiortumut tugdleritit-
dlugit akiligagssaKarfigåvtigit, måna
tikitdlugo pisimassut pivdlugit."
nålagåraK KanoK avdlånguatdlaute-
KångilaK.
„Chattop pamiortunik tOKoraissoK
erneralo ilikarénpai atarKinartussut.“
oxarpoK, „psimiortunik tOKoraissup o-
Kautsit ajungitsut Chattomut OKause-
rai, Chattovdlo ikingutitor»anisaoK
Omagoga-Wanah akerdlilersorumå-
ngilå. aKagule tikitdlugo tigussauvu-
se.“
„aKagulo tauva KanoK?" autdlainiaK
aperivoK.
„aKago apachengorsimåsause, toKU-
savdlusilunit," akivoK Chatto avdlå-
nguatdlagane.
ingerdlåpai tupermut Geronimop
tovKanit ungasingitsumut. tåssane Ki-
måpai. arnap majsinit igfiugkamik, i-
mermik neKimigdlo panertumik ag-
giussivigai. Kimangmatik tovKup ang-
marngagut Bæver-Jim itsuarpoK. så-
kutut Apachet mardluk silatåne pår-
ssissuiput. autdlainiaK iserKigpoK.
„tåssa måna tigussauvugut, Bob,"
OKarpoK, „sujunersut akuerissariaKar-
parput Kinigagssaerupugut, nagguve-
Katigingnut ilångukuvta Maggi ilagi-
nåsavarput. tamåna tugpatdlersautau-
vok. kisiåne nagguveKatigissavut sor-
ssugfigissariaKalisavdlugit. tamåna
ajornarpatdlåKaoK."
„sule kavssivut amérneKångitdlat,
atåta," Bob akivoK, „ajomerusinauga-
luarpoK. nerinarniarta sinigdlutalo
uvdlågssamut sivisoKaoK."
„taimåiporme, nukagpiarautiga,"
autdlainiaK KatimalugpoK, „sule pi-
ssoKarsinauvoK."
(norm. tugdl. nangisaok)
Bil — Speedbåd
1 stk. bil Toyota Crown 2300 sælges billigt ved hurtig handel kun kørt
5.000 km stående i (Danmark.
1 stk. Coronet 24 Weekender, meget fin stand, sælges.
Arne Rasmussen, Jakobshavn.
Det
er kunst
at bygge...
Som ved andre kunstarter lægger
man inden for arkitekturen naturlig-
vis stor vægt på det æstetiske —
Men lige så naturligt må arkitekten
tage hensyn til de funktionelle og
praktiske kvaliteter. Og selv om det
færdige byggeri betragtes og kriti-
seres som en helhed, må materialer
og byggemetoder altid udvælges med
største omhu. — Blandt andet der-
for vinder PHØNIX TAGDÆK-
NINGER stadig større indpas i det
moderne byggeri. Såvel på tegne-
stuer som på byggepladser har man
indset, at der — alt taget i betragt-
ning — er mange arkitektonisk rig-
tige muligheder med PHØNIX TAG-
DÆKNINGER.
Det afbildede byggeri er
LOUISIANA
i Humlebæk.
iprHicmRjnss
12IVI - 12 M STATIONCAR - 12M VAN - 17M - 17 M STATIONCAR - 20 M - TRANSIT KASSEVOGN - TRANSIT LADVOGN - TRANSIT BUS
FORD
- så )C AKl I ADAM
De får den bedste betjening
og De får det største udvalg
i person- vare- og lastvogne
når De handler Ford med
Scaniadam.
Skriv efter brochuremateri-
ale og priser, og De vil få
omgående svar. Referer ven-
ligst til vor repræsentant
Kurt Molge.
Vi sælger gerne med 50% i
udbetaling og restsum over
18 måneder.
Ab I ADAM
H. C. Andersens Boulevard 18
1553 København V.
Telegramadresse: Scaniadam
ESCORT - ESCORT STATIONCAR - ESCORT VAN - CORTINA - CORTINA STATIONCAR - SAMT FORDS STORE LASTVOGNSPROGRAM
29