Atuagagdliutit - 08.07.1971, Blaðsíða 6

neKaerniarfinguamit
niuvertarfigssuarmut
naeruma niuvertarfiliorniardlu-
nga. taimane neKaerniarfeKångi-
name Kivdlertussat kisimik niu-
vertarfingme pisiagssåuput, ila-
nilo sivisumik kalåliminermik ta-
kuvfiussarane. kalåliminérniar-
fingmut samungnarångavta uitså-
tut, agpånguit nungorérsarait.
ukiut 16 maiuma sujornagut Naja Petersenip Nungme ang-
marpa nunavtine neKaerniarfit sujugdlersat. uvdlumikut niu-
vertarfigssuvoK millionit ardlagdlit ukiumut avKusårtagåt,
cafeteriartalik, sutorniartarfilik, niuvertarfigssuåralik bari-
ligdlo.
Kanigtukut Nungme atorKårtinenarpoK „Najap cafeteria", 1,3 mili.
kr.-nik akilingmik sanarKingneKarsimavdlune. nunavtine cafeteriat
sujugdlersåt 1962-iminganérsoK måna agdlineuarpoK 550 kvadratme-
terinik angissuseualerdlune. tåuna nutåliauvdluinartumik årnigssu-
tauvoK sujugdlermernitdlo ilisarnarungnaingajagdluinardlune. igav-
fik agdlinetcarpoK 40 kvadratmeterinit 100 kvadratmeterinut nutå-
liaunerpånigdlo atortulersugauvdlune. cafeteriap 100 kvadr atmeteri-
nik angissuseuartup 115-inigdlo inoKarsinaussup saniatigut igdlo su-
torniartarfeKarpoK 75-inut inigssalingmik barenardlunilo nunavtine
taimåitut alianåinerssarigunagdnik 50-inut inigssalingmik. åmåtaor-
dle igdlo niuvertarfigssuåraicarpoK kceldererssuaKardlunilo 100 kvad-
ratmeterisut agtigissumik tassanitdlutik maskinaKarfik, errorsissar-
fik, torKorsivik kerititsivigdlo.
agdlineKarneranut ilauvortaoK
neKaerniarfik 45 kvadratmeteri-
sut agtigilersineKartoK. tåssane
umiarssualiviup avKutåne Naja
Petersenip 1955-ime angmarpå
neKaerniarfik Kagdlersutaerniar-
figdlo, nunavtine taimåitut sujug-
dlersåt. Naja Manitsume fiske-
mesterip Kavdlunåp ilisimaneKar-
dluartup Nielsenip panigå, anå-
naminit erKardlerai Kreutz-
mannikut pikorigsut. uvigå sana-
ssut nålagåt Poul Petersen, åipa-
rit sinikajåginardlutik niuvertar-
feKalersimangitdlat, nunavtine
privatimik ingerdlatat angnerpåt
ilånik, ukiumut 7 miil. kr. anguv-
dlugit nalilingnik tunissaKartar-
tumik. niuvertarfiat angnikitsua-
rånguamik autdlartlsimavoK. ta-
månalo Poul Petersenip OKalug-
palårå:
— Najap niuvertarfik autdlar-
nerpå, uvangale igdlutagsså sa-
navara. mikissuarånguvoK, tai-
maingmat tupingnarpoK uvdlumi-
kut taima agtigilersimangmat.
autdlarKåumut sugdlunaKaoK. Ke-
rititsiviup imarisinauvai pulukit
Kupat Kulit, sulissutdlo pingasui-
nåuput, tåssa Naja uvanga Eni-
kilo.
taimane GTO-me sulivunga.
niuvertarfigssarput autdlartikav-
tigo atorfingme inigissavtine na-
jugaKarsinaujungnaerpugut
nangminerdlo igdluliortariaKar-
pugut. uvdlukut suleriardlunga
unukut igdlugssarput sanassarpa-
ra. niuvertarfigssaK suliarilerpar-
put junip autdlartinerane iner-
pordlo decembereKalersoK. niu-
vertarfigdle angmaréraluarmat
GTO-me sulinarpunga kalåtdli-
sut aningaussanardlunga, niuver-
tarfik tapersersulårusugdlugo.
taimanikutdle inusugkavta nuå-
ninarpordlunit uvdloK unuardlo
suligaluardlune, sujumukartorme
takusinaugavtigo.
— kiauna isumagssarsiarerKårå
neKaerniarfeKalernigssaK?
— Najamuna isumagssarsiå pi-
viussungortitålo, måssa ardla-
lingnit KuiagssuautigineKartara-
luardlune. nangmineK OKalugtua-
risinauneruvå KanoK autdlartitoK.
— uvanga maunga perKårpunga
sulivfigssarsiordlunga, Naja o-
KarpoK. tauva månåkut hoteliu-
uvdlut ardlåne ituvtinut OKa-
lerpunga: Kanormitauva isava
nangmineK neKaerniarfigtårdlune
Kagdlersutaerniarfilingmik. ituvta
misiligkaluarKuvå. taimale OKa-
lugtalerama ardlagdlit Kavdlunåt-
dlo tusarsimavdlugo igdlaruauti-
gissalerpånga. åma taimane Nup
avisiane „Kamikken“ime tivsi-
nartuliaralugo agdlagsimavoK,
Kalåtdlit-nunånigoK neKaerniar-
filiortoKarniartoK. — pilerssåru-
tigale aulajangiupara kioskingua-
milo suliara nanglnardlugo.
kioskiaraK pårissara ingerdlav-
dluarpoK. åmauna misilingniar-
dlugo sikuliorfingmik tikisitsi-
gavta, uilussat sikumik imerdlu-
git niorKutigisavdlugit. nungmiu-
nåsit tusarérsimavåt sikugoK ang-
måsassoK. taimane KåtåraK ikior-
tigalugo ulapikavta åsseKéngilaK
måne sikuerniartoKarKårmat. pa-
katsingilagut tunissivdluaKigav-
ta, pisiniatdle ilait pakatsikujug-
tarunarput. angmareårmat pisi-
niat ilait OKarpatdlagtaraut: tå-
ssa siko? — KanoK takordlorsi-
maneramiko. matugaluartoK unu-
kut Kiardlorujugssuarpugut, ag-
Direktør Villy Jensen er begyndt at importere danske folkesangere til
at underholde gæsterne i „Hestestalden". På billedet ser man Per Dich,
spillemanden Evald Thomsen og Cæsar optræde for gæsterne på ind-
vielsesdagen.
direktør Villy Jensen danskinik erinarssortartunik tikisitsissalerpoK
„Hestestalden“ime alTkusersuissugssanik. åssilissame takugssåuput Per
Dich, Thomsen åma Cæsar atorKårtitsinerme nipilerssordlutigdlo erinar-
ssortut.
A/S
Dansk Ilt- og Brint-
fabrik
København
ilt- åma brintiliorfigssuaK
danskit peKatigit piat
København
ssup kioskerssuvdlo akornåne
itoK kioskiarånguaK, telegrafistip
pia, silatåningånit niuvertarfik,
påralugo autdlartipunga 3,50 kr.
nal. akunermusiaralugo. uvdlå-
kut aggertarpunga kissarssutimi-
nerssua ikikiartordlugo, aumar-
ssuarssuit Kerissut. pigingnigtut
feriardlutik autdlarmata kioskia-
raK ituvta agdlivå akeKångitsu-
mik.
tåssane autdlartitdlunga suna
tamåt katerssulerpara, erKarsau-
tigigavko nangmineK saperung-
ssavut avdlåungitdlat Kerissut
misigissalikårdlutik. kisiåne tai-
mane uvdloK nuåneKaoK igdlar-
tardlutalo pigavta. åmame kios-
kiaraK OKorsagåungivigkame uv-
dloK tamåt najordlugo Kianarta-
KaoK. nigdlerpatdlåtdlarångat ka-
mingma Kåvisigut ivigarssuarnik
isigangmålerdlunga isigaersinavi-
kutigissarpara.
åma kioskiarKame tåssane aut-
dlarterKårpoK Kavdlunåt avisinik
niorKuteKarneK. umiarssuit liki-
kångata unuarssuarmut ulåpu-
Ægteparret Naja og Poul Petersen med deres næstyngste i midten. Naja
håber, at drengen til sin tid vil overtage forretningen. Ægteparrets to
voksne sønner er ikke interesseret i at føre forretningen videre. De har
set, hvordan forældrene måtte pukle for at få forretningen på benene.
Ægteparret opholder sig for tiden i Danmark af helbredsgrunde, men er
fast besluttet på at komme tilbage til Grønland.
åiparit Naja åma Poul Petersen nukardleKumik tugdlia akunermigdlugo.
Naja neriugpoK ernermik tåussuma niuvertarfigtik tigusinaujumårå. åi-
parit ernere inersimassut mardluk niuvertarfingmik tiguserusungivigput
takorréramfklngoK angajorKåtik KanoK erdloKisimatigissut. Najåkut månå-
kut DanmarkimTput perKingnigssaK isumagalugo, aulajangerdluinarsimé-
putdle nunavtinut uterKingniardlutik.
tarpugut avisisiniutut ingassag-
dluinartaramik, kioskip silatåne
utandneK sapilerdlutik.
uvdlup agfå kioskimériardlu-
nga uvdlup agfå Olesenime suli-
ssarpunga, sipårdluta, sipårdluta.
saperungnaeriaravta ituvta niu-
vertarfigssarput sanavå mikissu-
ngugaluartOK. iningajalermat u-
vanga avalagpunga ituvta suliv-
fingmine akeKångitsumik avalau-
tigssaralua uvavnut pisitdlugo,
iliniariartordlunga. tauva Dan-
markime neKaerniarfingme suli-
vunga akeKångitsumik, iliniar-
dlunga. sulissut issigalugit påsi-
niarpåka neKit KanoK avgorait
Kanordlo iliorait. åmame asuli-
naK autdlartineK ajornaKigame,
påserKårtariaKarame KanoK ilior-
nigssaK, uterdlungalo tikipunga
ituvta niuvertarfigssarput inili-
vigkå.
puigorneK ajorpara uvdloK tåu-
na angmåisagavta. sajungåravta,
ånilångangåravta Kulingiluanut
angmaissugssauvdluta kisa Kuli-
ngulerpoK sule angmarnago. uv-
dloK tåuna sajungårama pulukip
Kugtorarssua nuisikavko akiki-
nårsimavara agfåinarmik akiler-
sitdlugo. taimaniuna handelsin-
spektøriussup Malmquistip tåuna
pisiarigå. aitsåt anerérsoK erKar-
sardlunga påsilerpara agfåinar-
mik akilersisimavdlugo.
taimane neKinik amerdlasor-
ssuarnik tikisitsineK saperavta
aningaussat amigaramik pisanga-
nartarpoK unuame nautsorssuile-
rångavta. KanormigoK, tugdligsså-
nik tikisitsinigssavtinut akigssa-
Kåsanerpugut? autdlartipugut
nangmineK tinguaraliortardluta
unuamilo Kagdlersusiortardluta.
kisiåne taimane inusugkavta nuå-
neKaoK ulapikaluardlune. aut-
dlarKåumut pingasuinauvugut,
kingornale mardlungnik åma iki-
orteKalerpunga, nårtulerdlunga
suliagssat sapileravkit.
niuvertarfik ingerdlalertoKaoK,
nalunånginame amigautigissoru-
jugssugigput, Kujassutdlume a-
merdlaKaut pingårtumik ukior-
dlugtitdlugo akungnagsivfianc ne-
Kinik pisinångoramik. atausiåina-
vigdluta nungutsivigdluta nior-
Kutigssautivtinik matuvugut, u-
miarssuit tikitugssat utandvdlu-
git. taimane uvalikut niuvertar-
fik matugavko Kuvdlilingajagpu-
ngalunit.
niuvertarfik ingerdlavdlualer-
mat åma tapertariniardlugit ti-
kisitalerpavut bananat, tomatit
vindruitdlo. alutorineKaKaut.
umiarssuit tikikångata uvdlut su-
jugdlit neKinik tunissaKangårtå-
ngilagut, paornat takujuisatik uit-
såtaramikik. soruname igitat
amerdlassaraluaKaut, kisiåne åma
påsivarput tamåko Kalåtdlit-nu-
nånut tikisineKarsinaussut, uva-
gutdlo tikisitaleravtigik åma av-
dlat ilaorKuput.
„neKaerniarfiminiararssuaK" u-
kiut 16 ingerdlaneråne agdlisima-
KaoK niuvertarfingordlune nutå-
liaussoK mardlungnik sutorniar-
tarfilik barertaligdlo 600 kvad-
ratmeterinik angissusilik. sulissue
måna 50-iuput, tåukunånga 35
kalåtdlit. sujorna niuvertarfik pi-
gingneKatigigfingortineKarpoK,
ilaKutariginaitdle pigingnigtuv-
dlutik. pigingneKatigit direktøre-
råt atautsimutdlo ingerdlataming-
nik sujulerssuissoråt Villy Jen-
sen. tåuna OKarpoK.
— sulissut pårdlåutardlutik su-
lissarput. cafeteria sutorniartar-
figdlo ulivkårtuåinarput. ani-
ngaussat niuvertarfikorsimassut
sujorna 1,1 mili. kr.-nik amerdle-
riarput, ukioK månalo nautsor-
ssutigårput 1,5 mili. kr.-nik su-
juaiiarneKåsassoK. niuvertarfik
ingerdlåniarparput periautsit nu-
tåliaunerpåt atordlugit. sisama-
nik igassoKarpugut uvdlutdlo ta-
maisa inuit 150 cafeteriame uv-
dlup KerKasiortarput. Nungme
sutorniartarfit måna sisamåuput,
tåukulo igdloKarfiup angissusia-
nut nalerKuput. KångerniuneK
angnertungilaK. Danmarkime ig-
dloKarfit Nugtut agtigissul amer-
dlanerussunik sutorniartarfeKar-
tarput.
Jul ut.
6