Atuagagdliutit - 16.02.1972, Blaðsíða 13

inuit atausiåkåt akornå-
ne suleKatigingneK
agdlagkame taimatut KuleKuta-
lingme taineKarsimavoK savautig-
dlit pigingneKatigigdlutik K’aKor-
tume Kerititsivingmik pilersitsi-
niarssarigaluarnerat iluagtingit-
sorsimassoK. påsissaK tamåna tua-
viussauvatdlåluatsiånginerdlune?
sujugdlermik savautigdlit tamar-
miungitdlat, kisiåne savautigdlit
ilait misigssuinernik autdlarnisi-
måput påsiniardlugo savårKat na-
jugkame toKoragkat KeritineKar-
nigssånut pigingneKatigigdlune
KerititsiviliomigssaK ingminut a-
kilersorsinaunersoK. pigingneKati-
gingnerme sujunersorte penatiga-
lugo sujunersutit pigssarsiarine-
Karsimåput, aningaussat atugag-
ssat migssingersusiorneKarsimav-
dlutik, åmalo ilerKorentussagssa-
mut sujunersutit suliarineKarsi-
mavdlutik. udvalgime atåtigut at-
siortup agdlagtuvfigissåne mar-
dloriardlune atautsimineKarsima-
vok.
påsinarsisimavoK sanågssame
aningaussalissutigssat — tamatu-
munalo ama ingerdlatsinerme ani-
ngaussartutigssat — sujumut
nautsorssutigissanit amerdlaneru-
ssut, taimåitordle ima amerdlati-
gingitdlat sujunertarissaK taimai-
tineKarsimavdlune.
kisiåne tamatuma nalåne nalu-
naerutigineKarpoK nålagauvfiup
ingerdlatå nunalerivfik taimaiti-
neKåsassoK, tamatumunalo nuna-
lerivfiup savautilingnit ingerdla-
tarineKalersinauneranik aperKut
sarKumersimavoK. taimaisivdlune
KerititsivigssaK tunugdliuneKa-
ratdlarpoK. sujugdlermik nåmag-
siniagagssaK tåssaulersimavoK sa-
vautigdlit tamarmik peKatauvfi-
gisinaussåt, åipagssånigdlo pissu-
tigalugo nåmagsiniagagssaK tåuna
Kerititsivingmit pingårnerungmat,
kisiåne ama imåisinaungmat sa-
vautigdlit nunalerivfik ingerdla-
tarilerpåssuk nåmagsiniagagssat
tåuko mardluk ataicatigigsmeKar-
sinaungmata, taimalo nunaleriv-
fiup ingerdlatarilernerata kingor-
natigut iluaKUsersutit nunaleriv-
fingmltut igdlunut sulissorineKar-
tunutdlo tungassut iluaKutigine-
Karsinåusavdlutik, taimalo Keri-
titsivik Upernaviarssungme inig-
ssineKarsinåusavdlune.
tamåna KanoK kinguneitaru-
måmersoK sujuligtuivfigisavdlugo
ajornarpoK, kisiåne Kerititsivi-
liagssaK sujunertarineKartutut pi-
ssusilik malungnarsisagaluarpat
ingminut akilersinåungitsoK tai-
måitumigdlo atortineKarsinauna-
ne, tamåna OKautigissariaKarunå-
ngilaK pigingneKatigigtut sulena-
tigingniaraluarnerup iluagtingit-
sorneratut. sujunertarineKarna-
viångilarme pigingneKatigingnig-
ssamik erKarsaut pissutiginardlu-
go autdlarnerneKåsassoK piging-
neKatigigfik iluangajagtumik ani-
ngaussarsiornigssamut periarfig-
ssaKångitsoK.
avdlame agdlagsimavoK suliag-
ssaK peKatigissutigissagssaK piv-
dlugo savautigdlit isumaKatiging-
nigssaK ajornakusortikåt, pissu-
tauvordlo tamatuma kingunera-
nik tamarmik iluaKuteKarumaga-
luarmata. tåssame taimåipoK. tå-
ssame måne imalunit silarssup
ilaine avdlane pigingneKatigig-
dlune suleKatigingnigssamut ima-
lunit suleKatigingnermut avdla-
mut peKatauniartoKarneK ajorpoK
aningaussarsiornikut avdlatutdlu-
nit iluaKuteKarnigssamingnik ku-
lamteKartitdlune. åssersutigalugo
brugsforeninge, tåssane inuit ikig-
tuinait piarérsautaussumik suli-
ssarput, ilaussortarpagssuitdlo
aitsåt tikiussulersarput tamarme
autdlarnerneKarérångat, åmalo
aningaussatigut iluaKuteKarnig-
ssartik takusinångorångamiko,
taimaisivdlutigdlo pigingneKatigit
tamarmik silarssuaK tamåkerdlu-
go autdlarnersimåput.
savautigdlit akornåne suleKati-
gingneK pivdlugo ajornartorsiute-
Karsimagpat Kalåtdlit-nunåne nu-
nane avdlaningarnit angnerussu-
mik, tamatumunga pissutaugu-
narpoK savautigdlit avdlatut ajor-
nartumik suleKatigigtariaKaramik
angnertorssuarmigdlo suleKatigig-
dlutik, ilåtigut najugkane peKati-
gigfingne savanik katerssuinerne,
menuiiainerne, ungalussaliorner-
me il. il., ilåtigutdlo savautigdlit
peKatigigfé suleKatigigsut avKuti-
galugit, suliagssarpagssuar'mik av-
dlat saniatigut ilaussortat soKuti-
gissait isumagissaringmatigigtaoK
KGH pivdlugo, tamåname suliag-
ssausorinarmat pingårtoK tamatu-
mungalo peKatigititdlugo sungiu-
sautauvdluardlunisaoK tunissag-
ssiorfit pigingneKatigingneK tu-
ngavigalugo sujunigssame inger-
dlatariniarneKalisagaluarpata.
savautigdlit tåssåungitdlat atau-
siåkårdlutik suliniarssarissut, ta-
månalo OKautigåra ajoringning-
nermik isumaKartinago, kisiåne
tåssåuput inuit isumertartut tai-
måitumigdlo isumaKatigigtuåina-
ratik, kisiåne ukiut kingugdlit tat-
dlimat ingerdlanerine atautsimi-
nernut kisigssåungitsunut ilau-
ssarnivne oKarsinauvunga, atau-
siardlungalunit nåpitsisimångina-
ma OKaloKatigigdlune angussaKå-
ngitsornermik, angussarissaK Ka-
nordlunit tåisagaluaråine. tamåna
demokratiuvoK perKingnartoK pe-
riarfigssairalersitsivdlunilo pivfig-
ssaK nagdlerpat pigingneKatigig-
dlune suleKatigingnigssamut nå-
magsiniagagssamik iluaKUtigssar-
sivfiusinaussumik navssåråine.
måna ilimanarsivoK Kalåtdlit-
nunåne pigingneKatigingniarneK
nålagauvfiup tungånit taperser-
sorumaneKartoK, kisiåne KanoK
iliordlune pigingneKatigingnik pi-
lersitsinigssamut inuit tungavig-
ssarsisineKåsåpat?
måna tikitdlugo pilersineKarsi-
massut Kimerdloråine påsisinau-
ssara nåpertordlugo tungavigissat
åssigingitsuput. brugsforeninge-
Karnermut tungaviussoK tåssau-
gunångilaK KGH pivdlugo nåma-
gigtaitdliorneK, unaunerugunar-
dlunile takusimagamiko niuver-
tut nangminerssortut aningau-
ssarpagssuarnik iluanåruteKartar-
tut, tauvalo ingmingnut oKarfigi-
ssarsimåput: aningaussat tamåko
uvagut iluanårutigissariaKaralu-
arpavut bi'ugsforeningimik piler-
sitsiguvta.
K’aKortume KerititsiveKalernig-
ssamut tungaviussoK tåssauvoK
neKit KeritineKarsimångitsut sine-
rissamut nagsiutagssat KGH-ip
tigujumångingmagit. SipineK-mut
tungatitdlugo pissariaKartuvoK
piniartut niorKutigssiaisa tunini-
arneKarnigssåt. tåssa aningau-
ssarsiornikut nalinginaussumik
pissariaKartitsineKarsimavoK pi-
gingneKatigigfingnik pilersitsinig-
ssamut. taimaisiorneK pissaria-
KarsimavoK suliagssaK nåmagsiu-
mavdlugo. KGH-ip nunaKarfing-
ne niuvertarférKane pigingneKa-
tigingniat ingerdlataritilerniaru-
nigit Kularnångitsumik tamåna
ima pisaoK, nunaKarfingmiut na-
lunaerfigineKåsavdlutik ukiut pi-
ngasut Kångiugpata niuvertarfik
atcrungnaersineKåsassoK. — niu-
vertarfeKarniaruvse nangmineK
ingerdlatarissariaKarparse.
pigingneKatigingnik pilersitsi-
neKartarpoK aitsåt sumigdlunit
pissariaKartitsineKarångat amer-
dlanertigutdlo aningaussanik ilu-
anårutigssartaKarångat.
pigingneKatigigtut suleKatiging-
nerup inungmut, nålagkersuiner-
mut kulturimutdlo tungassutigut
iluatingnartut nagsatarisinaung-
magit tamåna avdlauvoK, kisiåne
isumaKarpunga mianerssortaria-
KartOK pigingneKatigigdlune sule-
KatigingneK ugperissarsiorningor-
tisavdlugo inuit akornåne anerså-
mik ingmikut itumik pissariaKar-
titsissoK.
inugsiarnersumik
inuvdluarKUSsivdlunga,
Holger S. Bjerre.
nunalerinermut
sujunersorte.
Holger Bjerre.
KujanaK ilångutagssiningnut.
inuit atausiåkåt akornåne sule-
KatigingneK pivdlugo agdlauseri-
ssame taineKartume savårKanut
najugkame tOKoragkanut piging-
angatdlatine nålagaussut taine-
Kartut Atuagagdliutine sulena-
taussut ilånut ima OKarput: — au-
lisariutit 100 tonsigdlit rejemiu-
tigalugit amigartorutaussarput.
kilisautit KGH-p pigissai sårug-
dligtamingnik uvavtinit sujug-
dliuvdlutik tunissaKartarput. tai-
maingmat sårugdleKardluartitdlu-
go uvagut iluamik iluanårneK sa-
pilerpugut. ilisimaneKartutdlo så-
rugdligtarineKartartut ukiune ki-
ngugdlerne ikiliartuinarput. så-
rugdligit iluamik iluanårutåu-
saermata Arne Jensen ukiup åi-
pagsså avigdlugo matuma sujor-
nagut angatdlåminik avdlångor-
terisitsivoK 400.000 kr. migssilior-
dlugit akilivdlune. Kerititsivik
suliarineKartut ilagåt kapisiling-
nut avasinarme pissarineKartunut
KerititsiviussartoK. Arne Jensen
OKarpoK aningaussat ilait Kag-
ssutisiutigalugit.
kigdlilersuinerit
aulisartut ima oKalugtuarput: —
aulisartut Kalåtdlit-nunåne na-
jugaKavigsut 105-it sujorna kig-
dleKarfiup sømilinik pingasunik
avasissusigdlip avatåne kapisi-
lingniarnigssamingnut akuerine-
Karput. nunap iluanit kigdleKar-
fik sømilinik pingasunik avasi-
ssusilik tikitdlugo kapisigdlit su-
jorna kigdleKångitsumik piniar-
neKarsinåuput. kapisilingniameK
kigdlilersuivfigineKarane inger-
dlåinåsasoralugo aulisartorpag-
ssuit piniutimingnik sujorna a-
merdlileriput.
måna nalunaerutigineKarpoK
neKatigigdlune Kerititsiviliorniar-
ssarinerup iluagtingitsornera tai-
gavko, tungavigåra savautigdlit
peKatigit suleKatigigsut sujulig-
taissuanik, Hanning Høeghimik
oKaloKatigingnerérdlunga påsi-
ssara. påsissara imaitdluinarpoK
savautigdlit isumaKatigigsinåu-
ngitsut, kinguneralo imåitariaKar-
simassoK savautigdlit atausiåkåt
autdlarnissariaKardlutik, ilaitdlo
kingusingnerussukut imaKa ilå-
ngukumårdlutik.
Hanning Høeghip OKalOKatigi-
neKarnera Atuagagdliutinut ilå-
nguneKarumårpoK, taimåitordle
agdlagkavit kingornatigut Keritit-
sivingmut tungassut ilångunigssåt
nangånartoKarsinauvdlune. su-
liagssaK tamåna påsinerdlugsima-
sinauvara.
pigingneKatigigtarneK pivdlugo
isumavit ilait isumaKatigåka, pi-
ngårtumik OKaravit mianerssuti-
gissariaKartOK pigingneKatigig-
dlune suleKatigingneK ugperissar-
siorningortisavdlugo „inuit akor-
nåne anersåmik ingmikut itumik
pissariaKartitsissoK“. isumaga ma-
ligdlugo erKortorujugssuvoK, aju-
ssårpungalo avdlatut påsissaria-
lingmik OKauseKarsimaguma.
kisiåne matumuna isumaKatigi-
ngilavkit inuit atausiåkåt nang-
Kalåtdlit-nunåne najuga-Kavig-
dlutik aulisartussut ukioK må-
na kapisiligtagssait 1100 tonsit
migssiliortunut amerdldssusi-
lerneKarsimassut. kapisilingni-
artartut atausiåkåt KanoK a-
merdlatigissunik pissaKartåså-
pat? sapingisamik piårnerpå-
mik tusagaKarusugpugut. au-
lisarfiup kigdlexarfiata iluane
taimågdlåt aulisarsinaulerav-
ta Kanganit ikingnerussunik
KagssuteKartariaKalerpugut. å-
ma nuname tunissaKartarfivti-
nut Kanigtumltalisagavta Ke-
rititsivivut atortariaerupavut.
avdlatut OKautigalugo avasi-
narme kapisilingniartarnerput pi-
ssutigalugo ukiune kingugdlerne
aningaussarpagssuit atordlugit a-
ngatdlativtinik pitsångorsaisima-
nerput iluaKutigineK sapilerpar-
put. avasinarme kapisilingniar-
neK ukiune kingugdlerne ilunger-
sunerpaussarårput, sunauvfa i-
nerterKutaulersugssaK. akiligag-
ssaKarpatdlårata ingerdlatsiniar-
nerigaluarput maungåinalerpoK,
aulisarnerme kapisilingniameK
kisime sivneKartorfiussartoK tai-
ma angnertutigissumik kigdliler-
suivfigineKalermat. avdlatut a-
j ornåsaKingmat aulisaxdutautivut
ånaioralisavavut. aulisarneK uki-
une kingugdlerne iluamik ilua-
nårutåusaeraluartOK nuname su-
liagssaKartitsiniartunut ilausima-
vugut — kilisautit nutåt peKati-
galugit — nangminerssortutdle
nålagauvfiup kilisautaisut tapiv-
figineKarneK ajorput. kilisautit a-
minérdlutik sulinerat sumilunit
pitsaussuneK ajortoK.
isumaKartuarpunga pigingneKa-
tigigdlune suleKatigingnerme so-
runame ajungeKutinik pigssar-
siagssaKarnartartoK, kisiåne åma
akornutigssaKartarpoK. kikut ta-
marmik ajungeKutåinarnik pig-
ssarsinigssåt ajornarpoK, åmalo
kikut tamarmik ajungeKutinik
angematigingnik pigssarsinigssåt
ajornarpoK. ajungeKutit akornu-
titdlo åssigingnatik avguåusimå-
såput pigingneKatigigdlune suli-
nerme ilaussortaussunut åssigi-
ngitsunut.
taimåitumik pigingneKatigig-
dlune suliniarnerup iluanårute-
KarnigssåinaK tungavigissariaKå-
ngilå, kisiåne åma tamatumunga
tungassunik suliaKarslnauvdluar-
neK åmalo suleKatigingnigssamut
anersåKarneK. inugtaoKataussutut
pissugssåussutsimik påsisimassa-
KardluarneK ilångutingitsomma-
vara nauk piginåussuseK tåuna
pitsauvdluinaraluartoK.
taimåitordle isumaKarpunga ag-
dlagarissara ilumortortaKartOK,
atuarKeréravkulo angnertunem-
ssutigut ingminut isumaKatigau-
nga.
migartortaraluaKalutik aulisar-
nermik ingerdlatsinåsåput.
— nålagauvfik taorsisiniagssa-
mårpisiuk?
— taimailiomigssaK sule piler-
ssårutigingilarput pissutigineruv-
dlugo Amerikame nålagauvfeKa-
tigit Danmarkivdlo isumaKatigi-
ssutåt nutåK pivdlugo erssencig-
sumik påsissaKarneK saperavta.
Kanordle amerdlatigissunik kapi-
siligsinaussugut tusariaruvta nå-
lagauvfiup taorsisiniarnigsså er-
Karsautigiumårparput, Arne Jen-
sen Jens Pedersenilo OKarput.
aulisartut naggatåtigut OKauti-
gåt agpat sornguname Kagssuti-
nik pissarineKartartut akikitsu-
nguångordlugitdle inungnut tu-
nineKartartut — tåssa entame-
KarneK ajortut, nauk taima isu-
maKartoKartaraluartoK.
ilisimatineKarpugut erKartor-
neKartut landshøvdingeKarfing-
mit sulissutigineKartut. tåssångå-
nit nunavtinut ministereKarfik
ilisimatineKarsimavoK suliagssaK
piårnerpåmik nåmagsiniartaria-
KartoK. Amerikame nålagauvfe-
Katigit Danmarkivdlo isumaKati-
gissutåt Kanigtukut angnertune-
russumik navsuiautigssaKartine-
KarumårtoK ilimagineKarpoK.
Deres ur
er i gode hænder hos os ...
Vort moderne reparations-
værksted modtager gerne De-
res ur eller brille til repara-
tion.
nalunaerKutårKat
uvavtinut suliarititarniaruk
ardlerKutiginago ...
sutdlivivtine moderniussume
nalunaerKutårKat issarussatit-
dlunit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
inugsiarnersumik
inuvdluarKussivdlunga,
Brønden.
kapisigdlit pivdlugit isumaKatiglssut maligdlugo
aulisartuvut kigdleKarfiup
avatåne auiisarungnåisassut
kapisilingniartartut mardluk isumaKartut angisunik aulisa-
riutautigdlit amerdlanerit aulisariutautimingnik arsårneKå-
sassut
— Kalåtdlit-nunåta imartaine kapisiligtarineKartartut ikilisineKarnig-
ssånik Amerikame nålagauvfeKatigit Danmarkivdlo isumaicatigissu-
tåta kalåtdlit aulisartue taimalo Kalåtdlit-nunåt tamåt akornusigag-
ssarai, Arne Jensen „Kirsten HanséraK“mik pigingnigtoic åma Jens
Pedersen, „Ena West“imitoK OKarput. — isumaKatigissutip pingitso-
rane kingunerissagssarå aulisartorpagssuit — pingårtumik angisunik
aulisariutautigdlit — angatdlatimingnik arsårneKarnigssåt.
13