Atuagagdliutit - 17.02.1972, Blaðsíða 7

jartornermik iliniarpoK, kisiåne
ajornakusortipå Kåiname taima
amitsigissume igsianiarnine. nu-
lorKortuvatdlåKaoK.
Tasermiune iluamérsunik orpe-
Karfilingme naggorigsume Tas'er-
ssup erKånitarpoK. nuna tåuna
nuanarenå. ukiut ardlagdlit. matu-
ma sujornatigut kingugdlerpåmik
tamåne tuperme najugaKarpoK.
taimane tusåvå amarorssuaK niv-
dliarpalugtou tovidvdlo igå ku-
kilårtordlugo. nerssut tåuna OKa-
lugtuanut ilautitdlugo taimågdlåt
ilisimanekaraluarpoK. Mathilde i-
nungorsimavoK ukiune piviussut
taima itut nåpertordlugit inune-
rup iluarsartuneKarfigissaine.
Pingårtumik ukioK 1893 Ma-
thildep erKaimavdluarpå. ukioK
tåuna pisimassorpagssuaKarpoK.
atåtane, anånane Katångutinilo i-
lagalugit Nanortalingmingånit u-
ngaseKissumut Nunap-Isuata Ka-
nigtuarånguane KeKertamltumut
Itivdlermukarsimåput. soruname
umiamik angalåput arnanik i-
Pugtulerdlutik. angutit Kajartau-
Put sikorssuitdlo akomine imar-
tanik avKutigssarsiortuvdlutik. å-
ma tingmissanik puissinigdlo pi-
ssaKartarput, taimalo unukut tu-
perdlutik unigkångamik nerissag-
ssaKartardlutik.
ukiune tåukunane Tunup ku-
jasigsortåne najugagdlit nuna-
Karfingnut Nunap-Isuata erKåni-
tunut nugterput, sujuarsarsima-
ssumut atåssuteKångingajagdlui-
Parput kuisimångitsuvdlutigdlo.
Mathildep angutå nunaKarfingme
Nunap-Isuanut Kanigtumitume
piarérsautaussumik ajoKersuiler-
tugssauvoK. nunaKarfik tåuna
Tunumit uiaråine tikitagssat su-
.iugdlit ilagåt. Mathilde oKalug-
tuarpoK tunumiut Kanganisarpa-
lugtut takoricåramigit KanoK tu-
Pigusugtigalune.
Itivdlermititdlugit umiat tatdli-
fPat tikiuput angutinik, arnanik
fnérKanigdlo ilagdlit. angutit taki-
sunik nujaKarput pisoKarpalugtu-
Pigdlo atissaKardlutik. amartåine
Ptaluginerpauvå sapånganik angi-
sunik encumitsunigdlo peKarma-
ta arfangnianit imaKa pissaming-
nik. oKausé enrumitsuput. mér-
Kat OKausinut åssinguput, kisiåne
påsineK sapemangajagdlutik. ilait
nunaKarfingmiginarput, ilaitdle
Nanortalingmut ingerdlandgdlu-
tik niuvemiariartordlutik.
nåpipå angåkoK tusåmassaK
Adåridå, 1901-ime kuisimångitsu-
hit kingugdlersauvdlune kuisitoK
ateKalerdlune Kristian Poulsen,
kingusingnerussukut ilisimaneKa-
terpoK Knud Rasmussenip OKa-
lugtuartitaisa pingåmerpåt ilatut.
KilauterssortoK Mathildep ta-
kussarpå. issigiuminaitdluinartar-
Pok. uvdlut ilåne Mathildep atå-
tane ilagalugo sujornatigut angå-
kusimassoK sule kuisisimångitsoK
Pulaorpå. Mathilde igdlume anga-
laorpoK atåtame angut OKaloKa-
tigigå. tauvalo takuvå Kilaut ig-
dlume Kingordliuvdlune toncor-
simassoK. anigamik Mathildep a-
Dgune OKalugtupå, atåtåtalo o-
Karfigå kristumiut angut kångu-
sårsimagåt kuisimångitsupalaung-
htat, angåkusimavdlune sulilo Ki-
lauteKardlune. KilauteKameK a-
jortuliarssuartut isumaKarfigine-
karpoic, taimåitumigdlo angutip
Kilaune torKorsimavå.
uvdlåt ilåne Mathilde arne ila-
galugo Itivdlip sigssånlput. imap
kigdlingane ivigarssuit akomåne
aulassumik tåssångåinaK issigi-
ssaKalerput. ingnerssuaunerpa
sigssarmioK? takulerpåt niviarsia-
rånguaK salugdluinartoK. amåta
aperå sumingånérsunersoK. nivi-
arsi..r®K OkalugtuarpoK tunumiut
umiånit uteriartumit Kimatausi-
tnavdlune. ingerdlaomermingne
arnå toKusimavoK, avdlatdlo mé-
taK iliarssuk pilersugarisinåungi-
tat. taimåitumik åma tåuna Ki-
magsimavåt toKorKuvdlugo. —
..anånaga ånilårtorujugssuvoK so-
kutigigtåinerssuaK tåuna pivdlu-
go, Kularnångitsumigdlo tunumiut
kuisiméngitsut akornåne tamåna
KaKutigortungilaK, taima Mathil-
de OKarpoK. niviarsiaraK anger-
dlåuparput, Katångutisiarilerpa-
ralo“.
ilaKutarit Lund-ikut aussaK u-
kiordlo nunaKarfingme tåssane a-
vingarusimassumlput, kingornalo
igdloKarfingmut uterdlutik, kisiå-
ne Mathilde misigissaKarsimavoK
ukiorpagssuångoraluartune pui-
gugagssaringisaminik: inungnik
avdlauvdluinartumik inussausi-
lingnik nåpitsineK.
taimåitoK tamatuma kingorna
ardlaleriarujugssuardlune Mathil-
de Nunap-Isuata entånut angala-
ssarpoK, pingårtumik Narssame-
ku jatdlerme Katångutigingniat a-
joKersuissoKarfiånut.
umiamik angalassarnerit ilåne
ilungersornartuvdlutigdlo sivisu-
ssarput anore sikutdlo pissutiga-
lugit. ardlaligpagssuariardlune
Mathildep Nunap-Isuata Kaersor-
tarssua sarssutarsimavå — inuit
ikigtuinait uvdlumikut taimåini-
kuput. ilåne uvdlorpagssuit —
agdlåme sapåtip akunere ardlag-
dlit sikut pissutigalugit sapemu-
ssarput, tauvale sikut nunamit a-
valalårsinaussarput, tauvalo nuna
sinerdlugo ingerdlanigssaK ajor-
narungnaertarpoK. ilåne Ikigaine
Narssap-kujatdliup akiane saper-
noKatauvoK. tåssane najuganar-
put arnat kiserdliortut mardluk
Inger åma Marie Hagen, amat
tåuko mardluk tåssa nunaKar-
fingme inuerunerme niuvertoru-
siusimassup nulia panialo. amat
tåuko mardluk ukiorpagssuarne
kisimitdlutik inusimåput paniu-
ssup toKunera tikitdlugo. janua-
rime 1909 uvdlut ilåne imertar-
tarfingme ilisimångitsoK navsså-
rineKarpoK. arnå 87-inik ukiulik
tagpingingaj agdluinarsimassoK
Narssamut-kujatdlermukåune-
KarpoK kinguningualo toKUvdlu-
ne. ukiut 30 sivnerdlugit kisimit-
dlutik inusimåput igdlume ivssui-
nangajaugaluardlune taimåitoK
KaliaKarame „europamiorpalårtu-
me“, taimåikamilo aserfatdlatsai-
lissariaKangångitsume.
Mathilde OKartarpoK arnat 30
migssiliordlugit savaussauteKarsi-
massut, inussutigissaitdlo tåssau-
ginangajagput imuk, puneK imug-
ssuardlo. amat tåuko mardluk
nuånårtuput pivdluardlutigdlo i-
nuvdlutik, kisiåne ukiukut ner-
sunartarsimaKaut Kavdlunåtsiait
nalanit OKalugtuagssartaligssuar-
ne oKalugfikulingme inugamik.
85-inik ukioKalemermine Ma-
thilde Nanortagdlip inuinit tuni-
neKarpoK Københavnimut anga-
lanigssaminut. Kalåtdlit-nunåt
Kimångisåinarsimavå, kisiåne er-
sissuteKarane sivisumik angala-
jartorpoK. ikinguterpagssuit ilisa-
risipiassarpagssuitdlo pulaugag-
sséuput. ingmikut nuånårdlune
ukiorpagssuit Kimagsimarérdlutik
Katångutime kingugdlersåt Ju-
dithe, Gentofterne utorKait igdlu-
ånitoK pulaorpå.
aussaK tåuna takuneKarsinau-
ssarpoK arnaK mikissoK Kérssår-
toK kalåtdlisut Kernertunik ka-
milik Københavnime Strøget av-
Kutigalugo ingerdlaortOK!
arnaK utomaK mikissoK, kisiå-
ne inusugpalugtoK, Nanortaling-
me sigssap Kulinguane igdlungu-
amine sule najugaKartuarpoK. uv-
dlut tamaisa igalåminit imaK ta-
kussarpå — sikorssuarpagssua-
Kartitdlugo åmalo anorerssuar-
torssutitdlugo. ukiune 100-ngu-
lersune anore imardlo misigssu-
gariuarsimavai. tamåna ilemuler-
sarpoK agdliartortitdlune inuneK
tamåt imap kigdlingane inuvfi-
gisimagåine ilånilo angatdlatit
Kajangnartut atordlugit angatdla-
vigissarsimavdlugo.
— Mathilde inusugtugatdlar-
mat ukiut nuéneKaut — taimane
niviarsiamat inusugtut Kilertig-
dlit kussanartunik Kaligdlit eri-
narssomjordlutik Kimavdlutigdlo
sinerissat anorerssuarnit error-
tomeKartartut sinerdlugit umia-
mik ingerdlaortaratdlarmata.
amap tåussuma mikissup sule
Mathilde indvoK perKigsårdluartoK, igdlualo silatåtigut iluatigutdlo tama-
tumlnga takutitsivoK. måne nerinermut atortue arnatorKap perKigsårtup
ugpernarsauserpå.
Mathilde er et ordensmenneske, og hendes hus viser det både udvendig
og indvendig. Her vidner spisestueinteriøret om den propre, gamle
dame.
Mathilde Sørensen (åssilineKartoK 1970-ime ukiåkut).
Mathilde Sørensen (fotograferet i efteråret 1970).
tatdlimine malugiuarpå aulauseK
aulajangersimassoK umiap iputå-
nik mulerKortumik ipusagåine a-
torneKartariaKartoK. ikingutaisa
méraisa tupigusugdlutik issiging-
nårtarpåt KanoK ipugtamerminik
takutitsilerångat. Mathildep inu-
sugtunera Kangarssuarujugssuå-
ngorpoK. tamatumalo kingorna
avdléngornerit pitsaussut ajor-
tutdlo amerdlaKaut!
Ove Bak,
palase Abia Hansen,
Kutsavigalugo.
TcrmT
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er Toms Guld Karameller
7