Atuagagdliutit - 17.02.1972, Blaðsíða 22

KexertaK pitson piumassartOK
Malta Kangånitdle pingåruteKardluaraluardlune aningaussag-
ssaileKingmat ministerit Kutdlersåta Dom Mintoffip Tuluit-
nunat aningaussarpagssuarnik piumassaKarfigå
agdl.: Henrik Decker
København (RB-special)
Malta fmnp Akugdlcrssup Kitikdnianinine pissutigalugo nålagauvfig-
ssuarnit pilcriglncKartuåinartuvoK. KeuertaK taima mikitigissoic — 316
kv>adratkilometcrinik angissuseKarame Mønimit angnerulåginartOK —
aålagauvfigtut nangminerssortutut ingerdlatsisagune aningaussarsior-
mkut ingerdlatsinermine ajutordluindsdngikune nålagauvfigssuit ilå-
nut ataniartuartariaKarpoK. taimdikaluartordle aningaussarsiornikut
tngerdlatsineK nangminérdlune pitsdngortiniartariaKarpå.
socialistiussoK Dom Mintoff su-
jorna junime ministerinut Kut-
dlersångormat Malta aningaussar-
siornikut ingerdlatsinermine aju-
tårdluinangajagsimavoK. nålag-
kersuissut nangminerssortuniat
Borg Olivierimik sujulerssorte-
Kartut tunuarmata Malta 40 mili.
Pundinik (720 mili. kr-nik) akili-
gagssaKarpoK, aningaussarsiorni-
kutdlo ministereKarfingmiut naut-
sorssuinerat maligdlugo akiligag-
ssat ukiume nautsorssuivfingme
matumane 19 miil. pundinik (342
mili. kr-nik) amerdleriåsangati-
neKarput.
tamåna pissutigalugo Tuluit-
Punåta Maltame såkutoKarfeKar-
nerminut akiliutigissartagai (fem
mdl. pundit imalunit 90 miil. kr.
migssiliortut) pingasoriåumingnik
amerdlåssuseKalernigssåt Min-
toffip piumassarå. MintoffivtaoK
kigsautigå inugtame maltamiussu-
sertik Kanganit pingårtinerulisa-
gat arabiamiunutdlo imap Akug-
dlerssup sineriåne najugaKartunut
erKardliunertik takutisagåt.
OKalugtuatornat maligdlugit fø-
nikiamiut Maltamut nunasencår-
Put. kingusingnerussukut umiar-
tortorpagssuit iliortameråtut aut-
dlancåumut anorerssualiutorå-
ngamik KeKertamut orKuånikiar-
tortarsimåput. kingusingnerussu-
kut karthageniamiut romamiutdlo
Maltamut piput. ukiume 60-ime
romamiut nålagkersuissunerisa
nalane — apostele Pauluse Malta-
me umiuvoK ukiuneralo nåvdlugo
KeKertaminermine tåssanimiut
kristumiungortiniardlugit OKalu-
ssivfigissardlugit. pisimassumut
entåissutigssatut kangerdliumar-
n‘t ilåt uvdlumikumut agdlåt
Paulusip ivdlernartup kangerdli-
umarnanik ateKartineKarpoK. Ke-
KertaK ukiume 870-ime araberinit
dguarneKarpoK, 1090-imilo nor-
mannerimit Rogerimit, Siciliame
kungéraussumit. tåussuma OKar-
tugssaunerata nalåne KeKertar-
miut kristumiut amerdliartorKi-
lerput — araberit muamåkussut
OKartugssaugatdlaramik perxar-
oéKalutik kristumiussuseK siaru-
atsailisimagaluaramiko — tama-
tumalo kingoma Maltame naju-
gagdlit katugdlit romalerissut ug-
Perissånit sunerneKarsimassoru-
iugssuput.
ilerfiat tikitagåt kingugdleK
1530 tikitdlugo Malta normanne-
rit, angevinerit, aragonerit, haps-
burgerit hohenstauferitdlo kingo-
rårtautdlutik tigumissarissarpåt.
ukioK tåuna kaisare Karl tatdli-
måt — påvimit Clement arfineK-
åipånit KinuvigineKamerme ki-
ngorna — aulajangerpoK Malta
måtutunut ilerfiartartunik taine-
Kartartunut tuniukumavdlugo.
måtutut „The Knights of St. John
of Jerusalem“imik taigOteKartul
1523 tikitdlugo Rhodosime naju-
gaKaraluarput tåssångånitdle tyr-
kinit Kimåtitauvdlutik. måtutut
Europame igdloKarfingnit ardla-
dngnit aningaussarpagssuarnik
lunineKartaramik KeKertame su-
uiuteKariartuinarput sordlo angi-
sonijugssuarnik igdlorssualiortar-
dlutik. igdloKarfit pingåmerssåt
Valetta pilersineKarpoK måtutut
pissortånut Jean de la Valettemut
— tyrkitdlo Kéumatine sisamane
ungussisimassut 1565-ime måtu-
tunit ajugauvfigineKamerånut er-
Kåissutigssatut.
franskit 1798-ime Valettamik ti-
guåiput akiorneKaratik, ukiordle
1800 tuluit, maltamiut napolimiut-
dlo såkutuinit ikioKatigigsunit a-
jugauvfigineKarput. Napoleop na-
låne sorssugtamerit sule taima-
nikut ingerdlåneKarput, taimaing-
matdlo Tuluit-nunånit igdlersor-
neKarnigssaK Maltamit Ki'nutigi-
neKarpoK. Maltap tulungnit ig-
dlersomeicarnigssånik 1802-me i-
sumaKatiglssut inuiaKatigingnit
ardlalingnit 1814-ime atsiorneKar-
poK, ukiuvdlo 1900-p tungånut
Malta tuluit nunasiåtut ingerdlé-
neKarpoK. KeKertångup ingerdlå-
neKarnera tulungnit avdlångorti-
neKaKåtårtuarpoK. inatsisit tunga-
viussut nutåt pilersineKartarput
pisorKatdlunit avdlångortineKar-
tardlutik ukiune 1835-me, 1849-
me, 1856-ime, 1887-ime, 1921-me,
1932-me, 1936-me, 1947-me, 1959-
ime 1964-imilo.
ingmikut oKausigdlit
oKautsit Maltame angnertorujug-
ssuarmik akerdlerissutigineKångi-
nerat Kularnångitsumik piåritsor-
nerinåkut pivoK. tuluit nålagker-
suissuisa ilåta — taimanikut nu-
nasiaKarnermut ministeriussup —
Joseph Chamberlainip tuluit nå-
lagkersuissuisa Romame sivnisso-
Karfiåne italiamiut nålagkersui-
ssuisa ilåt akimaneK Sonnino u-
kiume 1900-me nereitatigå. nere-
Katigingnerme isumaKatigigput i-
taliamiut OKausisa Maltame er-
Kartussivingne atorneKamigsså-
nik aulajangerneK atortugssau-
jungnaersineKåsassoK. maltamiut
nangminerissamingnik OKauseirar-
put araberit OKausinik agsut aku-
lingnik, taimanikut angnermik
nunåinarmiunit OKauserineKartu-
nik. italiamiorpagssuit ukiune ar-
dlalingnik untritilingne Maltame
ineriartornerme suniuteKardluar-
simassut piumassarisimagaluarpåt
OKautsitik Maltame najugalingnit
tamanit OKauserineKalisassut. ta-
matuma kingoma maltamiut o-
Kausé KeKertame najugalingnit a-
merdlanerujartuinartunit OKause-
rineKalerput måna KeKertarmiut
tamarmik OKausisut issigineKar-
dlutik, maltamiut ingmikut inui-
åussusiånut erssiutitut ilapigtu-
tauvdlutik. italiamiut oKausé a-
tornérukiartorput, Maltamilo na-
jugagdlit amerdlanerssait malta-
miutut OKautsimik saniatigut tu-
lugtut oKalugtarput, avisitdlo tu-
lugtut ardlagdlit uvdlut tamaisa
sarKumerarput.
sorssungnerssup kingugdliup
nalåne tyskit Kaertartunik nåkå-
titsissarnerat pissutigalugo Malta-
me angnertorujugssuarnik aseru-
atitertOKarpoK, Maltamilo naju-
gagdlit sapinerat pivdlugo Geor-
gep ivdlernartup sarKarmiua Ke-
Kertarmiunut tuniuneKarpoK. u-
kiut 1950-it ingerdlaneråne Ke-
Kertarmiut ukiune aggersune Ka-
noK nålagkersomeKamigssåt o-
KatdlisigineKardlualerpoK. mana
ministerit Kutdlersarissåt Dom
Mintoff åmåtaoK 1955-imit 1958-
imut nålagkersuissunut Kutdler-
saussoK akuerssigaluarpoK suju-
nersutigineKarmat Malta Tuluit-
nunånut atanerulisassoK (sordlo
Irlanditut avangnardlertordluinaK
pineKalerdlune) tuluitdlo inatsi-
ssartuine ilaussortautitaKalisa-
ssok. tuluitdle Maltamut ikiutigi-
ssartagaisa ukiumut KanoK agti-
gissarnigssåt isumaKatiglssutigi-
neKarneK ajulermat maltamiut
tuluitdlo isumaKatigingniarnere
kipitinarneKarput. tamatuma ki-
nguneranik 1964-ime Maltap
nangminerssortungornera nalu-
naerutigineKarpoK.
tulungnut atanissut
isumaKatigissut 1964-ime atsior-
neKartoK ukiunilo Kuline atassug-
ssaK maligdlugo Tuluit-nunåt u-
kiut tamaisa Maltame ineriartor-
titsinigssamut 3,5 miil. pundinik
(63 miil. kr-nik) imarsiortunut-
dlo såkutoKarfingmik åtartomer-
minut fem mili. pundinik (90 mili.
kr-nik) akilissarpoK. tuluit såku-
tuisa 3500-t — ilaKutaisalo 7000-it
— 13 mili. pundit (234 miil. kr.)
avdlat Maltamut aningaussarsia-
rititarait ilimagineKarpoK. tama-
tuma saniatigut maltamiut 9000-it
Maltame tuluit såkutuinit sulisso-
rineKarput.
såkutut imarsiortut umiarssua-
liorferujugssuata atorungnaerne-
Karneratigut — tuluit sorssutaisa
1967-ime ikilisineKarnerat pissu-
tigalugo — tåssångåinaK sulivfig-
ssaerutorpagssuput. sulivfigssae-
rutut ilarparujugssuisa Australia-
mut nunasiartornerat pissutigalu-
go sulivfigssaerusimassut ikileri-
arput. maltamiut 100.000-it sivne-
Kartut måna Australiame najuga-
Karput, avdlatdlo Tuluit-nunåne
Amerikamilo nålagauvfeKatiging-
ne najugaKalernikuput. takoma-
riartitsineK Maltap måna ang-
nertorajugssuarmik ingerdlåniar-
på; takornariatdle 1970-ime Mal-
tamukartut 180.000-iussut amer-
dlanerssait tuluput. tamatuma
saniatigut entaimassariaKarput
tuluit atorfiligtarisimassait 3000-
tit, amerdlanerit tuluit nålagauv-
feKatigivinérsut, utorKalinertik
pissutigalugo måna suliungnaer-
nikut, Maltame seKinertuartume
najugaKalersimassut. Tuluit-nu-
nåt atåssuteKarfiginérutivisaga-
luarpat tamåna Maltamut suniu-
teKarnerdlorujugssuarsinauvoK.
maltamiut 20.000-it Tuluit-nunå-
ne najugaKartut KanoK pinigssar-
tik isumakulutigilerérpåt.
Libyap sut ikiutigisavai?
Malta alianåikaluaKaoK — sine-
riåne kangerdliumamit Kaersor-
tarasåramik, katugdlit OKalugfig-
pagssuaKarmata, katugdlit nag-
dliutorsiordlutik alutomartorssu-
armik ingerdlaortarmata silåina-
reKigamilo — nunatåle nangmi-
neK niorKutigssiagssanik peKa-
ngångilaK. koKångilaK taseKara-
nilo — orpeKångingajagdlunilo.
Maltap nautsorssutigisimångisåi-
narpå nunap ujaråinangajaussup
pigssarsivfiginigsså, maskinatdlo
atordlugit niorKutigssiomeK ang-
nertumik ingerdlåneKångilaK. a-
ningaussat niorKutigssiorfiliomig-
ssamut atugagssait Maltap ami-
gautigai — 1970-imilo ajoraluar-
tumik takornariat ukiumit suju-
lianit 9 procentinik ikileriarput
nunanutdlo avdlanut tunissat 15
procentinik.
aningaussarsiornikut ingerdlat-
sinerme taima ajomartorsiorfiu-
tigissume Dom Mintoffip avdla-
tut iliornine pissutigalugo tuluit
angnertuvatdlåmik akuerisinåu-
ngisånigdlo piumassaKarfigai ne-
riutigalugo sanilertik araberinik
inulik Libyen ikiukumårtoK. Li-
byen inoKajuitsuinangajaugaluar-
dlune oliamik angnertorujugssu-

L»nd ov«r 500 feet
International Airpoet ©
Airfields O
Main Roatb
MALTA
nålagauvfingmut Maltamut atåput KeKertat pingasut: Malta, Gozo
åma Comino.
armik pigssarsiviussartOK ukiup
Kångiutup ingerdlanerane Min-
toffip ardlaleriardlune tikerårtar-
på, Libyamilo nionuitigssiomi-
kut aningaussarsiomikutdlo mi-
nisterip, abdel Salem Jalloudip,
mardloriardlune tikerårtarpå. Li-
byap Maltamut KanoK agtigissu-
mik ikiusinaunera måna ilisima-
neKångilaK — taimågdlåt nerior-
ssutigineKardlune Maltap ajor-
nartorsiuteKarpatdlåmera pissu-
tigalugo ikiutaugatdlartugssat 1,5
mili. pundit (27 miil. kr.) tuniu-
neKåsassut. Mintoffip matuma su-
jornagut OKauserissartagaisigut
pasinarpoK Maltap nålagauvfing-
nut avdlanut ataniarane inger-
dlatsinigsså piumanerugå. tamå-
na pissutigalugo påsiniaissartut
amerdlanerit Kularåt Libyamik
muamåkussunit ingerdlåneKartu-
mik angnertuvatdlåmik suleKate-
Kalernigsså — Libyen Syriamik
Ægyptenimigdlo nålagkersuinikut
ingerdlatsinikut suleKatigigdlui-
narnigssamik isumaKatigissute-
KarKåmermat.
maltamiorpagssuitaoK isuma-
kulutigåt Maltap Sovjetunionimit
sunemeKarsimavatdlålemigsså,
Sovjetunionen nunane araberinik
inulingne suniuteKaréKingmat.
GRØNLANDS-SPECI ALISTEN
Alt indenfor trælast
og bygningsmaterialer
Kom med Deres tegninger -
Vi hjælper gerne med materia-
leberegning.
Ringvejens Tømmerhandel
(Em. Z. Svitzers Eftf.)
Vallensbækvej 25
2600 Glostrup
Telegramadr.: RINGTIMBER
SE VIN RU DE
tamatigut autdlartartoK, agdlagdlutit brochure 4-nik Kalipautilik
Klnutigiuk.
Kuponen sendes til generalagenten — agdlagfigssaK general-
agentimut nagsiuneKasaoK:
KETNER MARINE . Fabriksparken 23 . 2600 Glostrup
Telegramadresse: MOTORKETNER
Send 4-farvet brochure EVINRUDE SKEETERit
på EVINRUDE SKEETER brochuriat 4-nik
Kalipautilik nagsiuguk
Navn/ateK .....................................................
Adresse/najugaK ...............................................
By/igdloKarfik ................................................
23