Atuagagdliutit - 27.04.1972, Blaðsíða 3

ineriartorneK ajungitsusimavox
Landshøvding N. O. Christensen og fru Birte Christensen,
landshøvding N. O. Christensen nulialo Birte Christensen.
(Klip. 1-imit nangitaic)
tardlutalo. landsrådimut ilaussor-
tat nalivne pikorigsiisimdput ila-
galugil nudnerdluinartut, sulilu-
me tåssa taimåiput.
tamatigut ajornaitsuinausimå-
ngilaK nålagauvfingmut sivnissu-
neK atorfiliunerdlo, peKatigalugu-
le åma landsrådimut sujuligtai-
ssuneK. imåingikaluarpoK sukut
ardlåtigutdlunit ajornartorsiorti-
tausimagama sordlo Kalåtdlit-
nunånut ministereKarfiup imalu-
nit Kalåtdlit-nunånut ministerip
tungånit. tamatigut nangminérsi-
nautitausimavunga naidsimane-
Kartututdlo misigingisåinarsi-
mavdlunga. mardlOKiussamigdle
suliaKarneK nåmaginarungnae-
riartuinarsimavoK politikimut tu-
ngassutigut landsråde suniuteKa-
riartuinartitdlugo sujornatigutdlo
angnerujugssuarmik inatsisilior-
nikut peKataujartuinartitdlugo.
taimaingmat erxordluxnartumik
årxigssussinexarsimavoK lands-
råde 1967-ime nangminerissami-
nik sujuligtaissoxalermat nang-
minerissaminigdlo agdlagtoxarfe-
Kalerdlune. pivfigssaK erxortox
nalerordlugo årxigssussinex tamå-
na tåkupox, uvangalo nangminetc
avdlångortitsinermut tamatumu-
nga akuerssexatausimavunga.
— ' sujuligtaissunerpinuna na-
låne sume inungorsimaneK atu-
lersineKartOK?
landshøvdinge ilårungnavigsu-
mik igdlarpoK akivdlunilo:
— sume inungorsimaneK atu-
lersineKarpoK atorfigdlit pivdlugit
inatsisikut, sujuligtaissunerma
nalåne. tamåna politikikut aula-
jangineruvoK landsrådip kisime
runiuteKarfigingiså. taimaingmat
uvanga nangmineK akissugssauti-
tautdlarKiingeKaunga sume inu-
ngorsimaneK atulersineKarsi-
mangmat iliniarsimaneK malig-
dlugo akigssausersuissarneK pi-
nane.
kommunine ingerdlatsinen
— kommunit ingerdlatitaunerå-
nut tungassut åma sangmisima-
Kåtit.
— Kalåtdlit-nunåne kommunit
nangminerssornerulernigss&t isu-
maaalugo mana suliniarneK pi-
ngårutexartorujugssuvox. kalåt-
dlit kommune mdna tikitdlugo
kommunitut avdlatut issigineK a-
jornarsimdput, landsrådimut die
atdlexutaussutut isumaxarfiger-
xajånarsimavdlutik.
pingåKaoK kommunine atausiå-
kåne inugtaussut nangmineK pe-
Kataussutut akissugssaoKataussu-
tutdlo misigisimanigssåt pissorta-
tigortumik ingerdlatsinerme. pi-
ngåKaoK inugtaussut kommunal-
bestyrelsinut OKarsinåusavdlutik:
isumaKarpugut aningaussat aki-
lerårtarnivtigut pigssarsiarine-
Karsimassut pitsåungitsumik i-
ngerdlåkise. taimaingmat Kiner-
Kingniångilavse.
tåssa aitsåt naKisimaneKångit-
sumik ingerdlatitauneK. tamåna
uvdlumikut Kalåtdlit-nunåne av-
dlanit tamanit pingårneruvdlui-
narpoK sumiginagagssåungine-
ruvdluinardlunilo.
— 1951-ime nutåmik åncigssu-
ssinerup kingorna ineriartorsima-
neK pitsaussusimava taimåingila-
lunit?
— ineriartorneK kaldtdlinut i-
na angnertutigisimavoK imalo
kåkaginartigisimavoK kukuneruv-
dluindsagaluardlune OKdsagdine
PitsausimångitsoK. soruname o-
kartoKarsinauvoK inugtut ajor-
nartorsiutinik pilersoKarsimassoK,
ineriartorneK inuit åtåsinaussånit
xukanerusimaKingmat. OKartoKar-
xindungilardle ineriartorneK pit-
saussusimångitsoK.
sordlo okarérsunga kalåtdlit 10
Procentisa migssait tuberkulose-
Karsimåput ukiut 25 matuma su-
.iornagut. måna nåpaul tåuna nu-
ngutdluinangajagpoK. maunga
pet’Kårama taKamoriarneKartarsi-
mavoK avguaKatigigsikåine inuit
30-nik ukioKalernatigdlunit tOKU-
ssartut. uvdlumikut méntat inor-
dlåt avguaKatigigsitdlugo 55—60
ukiOKalernigssartik nautsorssuti-
gissariaKarunarpåt.
inoKatigit atasinaussut
— isumaKarpit kalåtdlinik inoKa-
tigingnik perKigsunik atasinåu-
scuseKartunigdlo pilersitsissOKar-
simassoK?
— åp, taimåisoråra. takusinau-
ssåka nåpertordlugit inoKatiging-
nik pilersitsissoKarsimavoK ukiut
ingerdlaneråne inussuteKarsinau-
lisassunik Kalåtdlit-nunåne erKå-
nilo sitdlimataussunik. avatånit-
dle angnertunik tapissuteKarnig-
ssaK sule pissariaKarpoK. sule ili-
magissariaKåsaoK kalåldlinut ino-
Katigingnut tapissuteKartarnig-
ssaK sordlo nåparsimavit atuar-
fitdlo nalerKUtumik pitsåussusi-
lingmik ingerdlåsinaujumavdlu-
git. OKartariaKarpordle nuname
måne atasinåussusilingnik inoKa-
tigéKartoK.
— Kalåtdlit-nunåt sujunigssa-
Karsoraiuk?
— taimatut isumanarpunga! av-
dlatutdlo erKarsartarsimagalua-
ruma Kularnångitsumik Kalåt-
dlit-nunåt Kangarssuardle Kimå-
simåsagaluarpara, avdlamilo su-
liama kingunigssaKarneruvfigi-
ssåtut takordlugkavne sulivfig-
ssarsiorsimåsagaluardlunga.
nunavta a.iornartorsiutå
— suna Kalåtdlit-nunåne ajor-
nartcrsiutit angnerssaråt?
— tamåna akisavdlugo ajor-
naitsungilax. sujorna taimatut a-
perisimagåine imaxa akissutig-
ssax avdlausimåsagaluarpox su-
jornågdlo aperisimagåine sule ama
akissutigssax avdlausimåsagalu-
ardlune. uvangale isumaxartar-
punga Kalåtdlit-nunåta ajornar-
torsiutå — imaxalo ajornartorsiu-
tigiuarsimasså — tdssaussox avd-
mut atdssutexdngipatdlårnex.
avåmut atåssuteKångipatdlår-
neK åssigingitsorpagssuartigut
malungniutarpoK. tamåko ilagåt
kalåtdlit OKauseKarmata inuit i-
kigtuinånguit påsisinaussåinik.
kalåtdlit avåmut atåssuteKarsi-
nåusångikaluarput atuarfik av-
dlatdlo avKutigalugit taimailior-
nigssamut periarfigssaKångiku-
nik. atåssuteKånginermutaoK pi-
ssutaussutut taineKarsinauvoK
nunanit avdlanit ungasigpatdlåKi-
gavla, månale tamåna Kångerni-
arneKarsinaulerpoK tingrnissartul
umiarssuitdlo a\’i<utigalugit. isu-
magåtaoK nåpertordlugo iluaKU-
taussugssåungilaK imarpikut u-
miartortitsineK kisermåuniarne-
Karpalulermat. måssa tamatumi-
nga kisermåussineK Kångei'Kå-
minarigput.
atåssuteKarKalårneK avdlatigu-
taoK ersserlarpoK. tamåko ilagåt
Kalåtdlit-nunåta nålagauvfingmit
aningaussalivfigineKartarneranut
tungassoK. erKarsautigineKarsi-
magunaraluarpoK tamatumuna
ingmikorneK taimaitineKåsassoK
suliagssatdlo åssigingitsut mini-
stereKarfingnut åssiglngitsunut
tugtineKåsassut. kisiénile sordlu-
na kinguariarnermik pissoKarici-
lersoK taimalo atåssuteKånginer-
mut iserKigloKalersoK.
isumaKarpunga alåssuteKångi-
neK, ingmikorneK Kalåtdlit-nu-
nåta ajornartorsiutivigigå.
— pingåruteKåsanerdlune Ka-
låtdlit-nunåt niuveKatigingnut
kagdlutisagpat?
— avdlatut OKarsinåungilanga,
kisiåne isumaKartunga Kalåtdlit-
nunåta Danmark maleruartaria-
Karå avdlamigdlo periarfigssaKå-
ngivigsoK.
åtåsinausimavarput
— isumaKatauvit Kalåtdlit-nu-
nåne atorfigdlit 55-inik ukioKa-
lerångamik tunuarlarnerånut?
— tamatumunga isumaKatau-
vunga åssiglngitsunik pissuteKar-
dlunga. sordlo taerériga nuliaralo
Kilanårpugut många autdlarnig-
ssavtinut. imåingitsoK Kalåtdlit-
nunanisimanerput nuånarisimå-
nginavtigo. ukiut månivfivut piv-
dluarnardlutigdlo nuånersima-
Kaut. autdlarusugpugutdle Dan-
markimingmata mérKavut. isu-
maKarpugut måna pivl'igssångor-
tcK uternigssamul. åmåtaordle
fériartariaKalersimavugut.
tåssa pissutaussoK sujugdleK.
pissutaussup åipå tåssa måne ine-
riartornerup sukanerujugssua. i-
sumaKarpunga pissariaKartoK i-
nungnik nukingnigdlo nutånik ti-
kitoKåsavdlune, pissutsinik av-
dlatut issigingnigtunik. kigdle-
KarpoK KanoK sivisutigissumik
nutångorsartuarsinauneK. misigi-
nartarporme ineriartornermit ka-
tagauneK. tamåna misigisinausi-
mavara ukiut kingugdlerpåt
mardluk. sordlume pissoKartartOK
påserpiarsinåungisavnik, sordlulo
sarKumersoKartartoK isumaKati-
gerpiarsinåungisavnik.
taimaingmat Kalåtdlit-nunånut
ajortutut issigdra, atorfit angne-
russut inugtait pingitsoratik ata-
ssdsagaluarpata utorxalinigssartik
malingnausinaujungnaerdlui-
narnigssartigdlo tikitdlugo.
— ilerasuteKarnak tunualerpit?
— atorfivne suiiagssarititaussoK
sapingisånguavnik nåmagsiniarsi-
mavara. perrumåtårnanga OKar-
sinausoraunga atorfiga åtåsinau-
simagiga, suleKateKaratdlartit-
dlunga pikorigsunik, ilumortunik
ilungersortunigdlo. ukiut Kulit
landshøvdingiuvfigisimassåka
Kångiusimåput ajortumérnerssu-
arnik kukulugtornerssuarnigdlo
pissoKarfiunatik. ukiut tåuko i-
ssornarpatdlångitsumik Kångersi-
nausimasoråka. isumaKarpungå-
tacK atorfeKarfiup, uvanga sule-
Katimalo ineriartorneK malung-
nauteKarfigisimagigput, erKortu-
sorissavta tungåtigut.
taimaingmat ilerasuteKarnanga
tunuarsinausoraunga.
— tåssa Kalåtdlit-nunånut tu-
ngassunik suliaerutivisavit?
— naluvara. måna sulingivfe-
Kåsaunga ukiup sivnera tamåt,
tåssame sulingivfeKarfigsséka ka-
terssorsimagavkit. ukiup sivnera
erKigsisimavdlunga atorusugpara
KanoK iliuteKarusungnanga. Ka-
låtdlit-nunånut tungassunik sang-
missaitarKilersinaunigssavnut a-
perKutaujumårpoK påsisimassåka
pissutigalugit atorfigssaKartine-
Kåsanersunga. taimaisångigpat
avdlamik sulivfigssarsisinauju-
mårsimavunga. sulime utorKalivi-
ngilanga.
Julut.
Som tak for tjenester i årenes løb gjorde Marineforeningen i Godthåb
landshøvdingen til æresmedlem. Her overrækker foreningens stifter og
mangeårige formand, bagermester A. Echwald æresemblemet til lands-
høvdingen.
ukiut ingerdlaneråne ikiOtarsimaneranut Kujåssutitut Nungme umiartor-
tunut peKatigigfiup landshøvdinge atarKinautaussumik ilaussortångortipå.
tåssa atarKinautaussumik ilaussortaunermut ilisarnaut tuniuneKartoK pe-
Katigigfiup autdlarnissuanit ukiorpagssuarnilo sujuligtaissuanit, igfiortut
nålagåt A. Echwaldimit.
agdlagteKarfingme pissortaK
KNAPP-ip Nungme agdlagteKarfigssånut pissortagssaK piniar-
neKarpoK. Kavdlunåtut kalåtdlisutdlo pisinauvdluarnigsså piu-
massarineKarpoK, åmalo agdlagteKarfingme pissortatut nangmi-
nérdlune ingerdlatsivdluarsinaunigsså suliagssånut pingårute-
KartugssauvoK. agdlagteKarfingme sulissugssaminik nangmineK
toiKaisinautitåusaoK. nalunaernermit Kåumat atauseK mardlug-
dlunit Kångiugpata igdlugssaKartineKarnigssane nautsorssutigi-
savå.
KinuteKautit påsissutigssanik iliniarsimanermut sujornatigut-
dlo sulivfigisimassanut tungassunik ilaKartitdlugit nagsiuterKU-
neKarput. sapingisamik piårtumik KinuteKartOKarnigsså kigsau-
tigineKarpoK. nagsitsivigssaK:
Sekretariatschef
En nyoprettet stilling som chef for KNAPPs kommende sekre-
tariat i Godthåb opslås herved til besættelse. Der kræves, at an-
søgeren behersker det danske og det grønlandske sprog grun-
digt. Vedkommendes selvstændige lederevner på sekretariatet
vil også have betydning for arbejdet. Chefen for sekretariatet
har ret til at vælge sit eget kontorpersonale. Ansøgeren må
regne med at få en bolig anvist efter een måned eller to måne-
der efter indsendelsen af ansøgningen.
Ansøgninger med oplysninger om tidligere uddannelse og ar-
bejde bedes sendt så hurtigt som muligt til:
KNAPP,
postboks 2 . 3912 Sukkertoppen.
3