Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 27.04.1972, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 27.04.1972, Blaðsíða 3
ineriartorneK ajungitsusimavox Landshøvding N. O. Christensen og fru Birte Christensen, landshøvding N. O. Christensen nulialo Birte Christensen. (Klip. 1-imit nangitaic) tardlutalo. landsrådimut ilaussor- tat nalivne pikorigsiisimdput ila- galugil nudnerdluinartut, sulilu- me tåssa taimåiput. tamatigut ajornaitsuinausimå- ngilaK nålagauvfingmut sivnissu- neK atorfiliunerdlo, peKatigalugu- le åma landsrådimut sujuligtai- ssuneK. imåingikaluarpoK sukut ardlåtigutdlunit ajornartorsiorti- tausimagama sordlo Kalåtdlit- nunånut ministereKarfiup imalu- nit Kalåtdlit-nunånut ministerip tungånit. tamatigut nangminérsi- nautitausimavunga naidsimane- Kartututdlo misigingisåinarsi- mavdlunga. mardlOKiussamigdle suliaKarneK nåmaginarungnae- riartuinarsimavoK politikimut tu- ngassutigut landsråde suniuteKa- riartuinartitdlugo sujornatigutdlo angnerujugssuarmik inatsisilior- nikut peKataujartuinartitdlugo. taimaingmat erxordluxnartumik årxigssussinexarsimavoK lands- råde 1967-ime nangminerissami- nik sujuligtaissoxalermat nang- minerissaminigdlo agdlagtoxarfe- Kalerdlune. pivfigssaK erxortox nalerordlugo årxigssussinex tamå- na tåkupox, uvangalo nangminetc avdlångortitsinermut tamatumu- nga akuerssexatausimavunga. — ' sujuligtaissunerpinuna na- låne sume inungorsimaneK atu- lersineKartOK? landshøvdinge ilårungnavigsu- mik igdlarpoK akivdlunilo: — sume inungorsimaneK atu- lersineKarpoK atorfigdlit pivdlugit inatsisikut, sujuligtaissunerma nalåne. tamåna politikikut aula- jangineruvoK landsrådip kisime runiuteKarfigingiså. taimaingmat uvanga nangmineK akissugssauti- tautdlarKiingeKaunga sume inu- ngorsimaneK atulersineKarsi- mangmat iliniarsimaneK malig- dlugo akigssausersuissarneK pi- nane. kommunine ingerdlatsinen — kommunit ingerdlatitaunerå- nut tungassut åma sangmisima- Kåtit. — Kalåtdlit-nunåne kommunit nangminerssornerulernigss&t isu- maaalugo mana suliniarneK pi- ngårutexartorujugssuvox. kalåt- dlit kommune mdna tikitdlugo kommunitut avdlatut issigineK a- jornarsimdput, landsrådimut die atdlexutaussutut isumaxarfiger- xajånarsimavdlutik. pingåKaoK kommunine atausiå- kåne inugtaussut nangmineK pe- Kataussutut akissugssaoKataussu- tutdlo misigisimanigssåt pissorta- tigortumik ingerdlatsinerme. pi- ngåKaoK inugtaussut kommunal- bestyrelsinut OKarsinåusavdlutik: isumaKarpugut aningaussat aki- lerårtarnivtigut pigssarsiarine- Karsimassut pitsåungitsumik i- ngerdlåkise. taimaingmat Kiner- Kingniångilavse. tåssa aitsåt naKisimaneKångit- sumik ingerdlatitauneK. tamåna uvdlumikut Kalåtdlit-nunåne av- dlanit tamanit pingårneruvdlui- narpoK sumiginagagssåungine- ruvdluinardlunilo. — 1951-ime nutåmik åncigssu- ssinerup kingorna ineriartorsima- neK pitsaussusimava taimåingila- lunit? — ineriartorneK kaldtdlinut i- na angnertutigisimavoK imalo kåkaginartigisimavoK kukuneruv- dluindsagaluardlune OKdsagdine PitsausimångitsoK. soruname o- kartoKarsinauvoK inugtut ajor- nartorsiutinik pilersoKarsimassoK, ineriartorneK inuit åtåsinaussånit xukanerusimaKingmat. OKartoKar- xindungilardle ineriartorneK pit- saussusimångitsoK. sordlo okarérsunga kalåtdlit 10 Procentisa migssait tuberkulose- Karsimåput ukiut 25 matuma su- .iornagut. måna nåpaul tåuna nu- ngutdluinangajagpoK. maunga pet’Kårama taKamoriarneKartarsi- mavoK avguaKatigigsikåine inuit 30-nik ukioKalernatigdlunit tOKU- ssartut. uvdlumikut méntat inor- dlåt avguaKatigigsitdlugo 55—60 ukiOKalernigssartik nautsorssuti- gissariaKarunarpåt. inoKatigit atasinaussut — isumaKarpit kalåtdlinik inoKa- tigingnik perKigsunik atasinåu- scuseKartunigdlo pilersitsissOKar- simassoK? — åp, taimåisoråra. takusinau- ssåka nåpertordlugit inoKatiging- nik pilersitsissoKarsimavoK ukiut ingerdlaneråne inussuteKarsinau- lisassunik Kalåtdlit-nunåne erKå- nilo sitdlimataussunik. avatånit- dle angnertunik tapissuteKarnig- ssaK sule pissariaKarpoK. sule ili- magissariaKåsaoK kalåldlinut ino- Katigingnut tapissuteKartarnig- ssaK sordlo nåparsimavit atuar- fitdlo nalerKUtumik pitsåussusi- lingmik ingerdlåsinaujumavdlu- git. OKartariaKarpordle nuname måne atasinåussusilingnik inoKa- tigéKartoK. — Kalåtdlit-nunåt sujunigssa- Karsoraiuk? — taimatut isumanarpunga! av- dlatutdlo erKarsartarsimagalua- ruma Kularnångitsumik Kalåt- dlit-nunåt Kangarssuardle Kimå- simåsagaluarpara, avdlamilo su- liama kingunigssaKarneruvfigi- ssåtut takordlugkavne sulivfig- ssarsiorsimåsagaluardlunga. nunavta a.iornartorsiutå — suna Kalåtdlit-nunåne ajor- nartcrsiutit angnerssaråt? — tamåna akisavdlugo ajor- naitsungilax. sujorna taimatut a- perisimagåine imaxa akissutig- ssax avdlausimåsagaluarpox su- jornågdlo aperisimagåine sule ama akissutigssax avdlausimåsagalu- ardlune. uvangale isumaxartar- punga Kalåtdlit-nunåta ajornar- torsiutå — imaxalo ajornartorsiu- tigiuarsimasså — tdssaussox avd- mut atdssutexdngipatdlårnex. avåmut atåssuteKångipatdlår- neK åssigingitsorpagssuartigut malungniutarpoK. tamåko ilagåt kalåtdlit OKauseKarmata inuit i- kigtuinånguit påsisinaussåinik. kalåtdlit avåmut atåssuteKarsi- nåusångikaluarput atuarfik av- dlatdlo avKutigalugit taimailior- nigssamut periarfigssaKångiku- nik. atåssuteKånginermutaoK pi- ssutaussutut taineKarsinauvoK nunanit avdlanit ungasigpatdlåKi- gavla, månale tamåna Kångerni- arneKarsinaulerpoK tingrnissartul umiarssuitdlo a\’i<utigalugit. isu- magåtaoK nåpertordlugo iluaKU- taussugssåungilaK imarpikut u- miartortitsineK kisermåuniarne- Karpalulermat. måssa tamatumi- nga kisermåussineK Kångei'Kå- minarigput. atåssuteKarKalårneK avdlatigu- taoK ersserlarpoK. tamåko ilagåt Kalåtdlit-nunåta nålagauvfingmit aningaussalivfigineKartarneranut tungassoK. erKarsautigineKarsi- magunaraluarpoK tamatumuna ingmikorneK taimaitineKåsassoK suliagssatdlo åssigingitsut mini- stereKarfingnut åssiglngitsunut tugtineKåsassut. kisiénile sordlu- na kinguariarnermik pissoKarici- lersoK taimalo atåssuteKånginer- mut iserKigloKalersoK. isumaKarpunga alåssuteKångi- neK, ingmikorneK Kalåtdlit-nu- nåta ajornartorsiutivigigå. — pingåruteKåsanerdlune Ka- låtdlit-nunåt niuveKatigingnut kagdlutisagpat? — avdlatut OKarsinåungilanga, kisiåne isumaKartunga Kalåtdlit- nunåta Danmark maleruartaria- Karå avdlamigdlo periarfigssaKå- ngivigsoK. åtåsinausimavarput — isumaKatauvit Kalåtdlit-nu- nåne atorfigdlit 55-inik ukioKa- lerångamik tunuarlarnerånut? — tamatumunga isumaKatau- vunga åssiglngitsunik pissuteKar- dlunga. sordlo taerériga nuliaralo Kilanårpugut många autdlarnig- ssavtinut. imåingitsoK Kalåtdlit- nunanisimanerput nuånarisimå- nginavtigo. ukiut månivfivut piv- dluarnardlutigdlo nuånersima- Kaut. autdlarusugpugutdle Dan- markimingmata mérKavut. isu- maKarpugut måna pivl'igssångor- tcK uternigssamul. åmåtaordle fériartariaKalersimavugut. tåssa pissutaussoK sujugdleK. pissutaussup åipå tåssa måne ine- riartornerup sukanerujugssua. i- sumaKarpunga pissariaKartoK i- nungnik nukingnigdlo nutånik ti- kitoKåsavdlune, pissutsinik av- dlatut issigingnigtunik. kigdle- KarpoK KanoK sivisutigissumik nutångorsartuarsinauneK. misigi- nartarporme ineriartornermit ka- tagauneK. tamåna misigisinausi- mavara ukiut kingugdlerpåt mardluk. sordlume pissoKartartOK påserpiarsinåungisavnik, sordlulo sarKumersoKartartoK isumaKati- gerpiarsinåungisavnik. taimaingmat Kalåtdlit-nunånut ajortutut issigdra, atorfit angne- russut inugtait pingitsoratik ata- ssdsagaluarpata utorxalinigssartik malingnausinaujungnaerdlui- narnigssartigdlo tikitdlugo. — ilerasuteKarnak tunualerpit? — atorfivne suiiagssarititaussoK sapingisånguavnik nåmagsiniarsi- mavara. perrumåtårnanga OKar- sinausoraunga atorfiga åtåsinau- simagiga, suleKateKaratdlartit- dlunga pikorigsunik, ilumortunik ilungersortunigdlo. ukiut Kulit landshøvdingiuvfigisimassåka Kångiusimåput ajortumérnerssu- arnik kukulugtornerssuarnigdlo pissoKarfiunatik. ukiut tåuko i- ssornarpatdlångitsumik Kångersi- nausimasoråka. isumaKarpungå- tacK atorfeKarfiup, uvanga sule- Katimalo ineriartorneK malung- nauteKarfigisimagigput, erKortu- sorissavta tungåtigut. taimaingmat ilerasuteKarnanga tunuarsinausoraunga. — tåssa Kalåtdlit-nunånut tu- ngassunik suliaerutivisavit? — naluvara. måna sulingivfe- Kåsaunga ukiup sivnera tamåt, tåssame sulingivfeKarfigsséka ka- terssorsimagavkit. ukiup sivnera erKigsisimavdlunga atorusugpara KanoK iliuteKarusungnanga. Ka- låtdlit-nunånut tungassunik sang- missaitarKilersinaunigssavnut a- perKutaujumårpoK påsisimassåka pissutigalugit atorfigssaKartine- Kåsanersunga. taimaisångigpat avdlamik sulivfigssarsisinauju- mårsimavunga. sulime utorKalivi- ngilanga. Julut. Som tak for tjenester i årenes løb gjorde Marineforeningen i Godthåb landshøvdingen til æresmedlem. Her overrækker foreningens stifter og mangeårige formand, bagermester A. Echwald æresemblemet til lands- høvdingen. ukiut ingerdlaneråne ikiOtarsimaneranut Kujåssutitut Nungme umiartor- tunut peKatigigfiup landshøvdinge atarKinautaussumik ilaussortångortipå. tåssa atarKinautaussumik ilaussortaunermut ilisarnaut tuniuneKartoK pe- Katigigfiup autdlarnissuanit ukiorpagssuarnilo sujuligtaissuanit, igfiortut nålagåt A. Echwaldimit. agdlagteKarfingme pissortaK KNAPP-ip Nungme agdlagteKarfigssånut pissortagssaK piniar- neKarpoK. Kavdlunåtut kalåtdlisutdlo pisinauvdluarnigsså piu- massarineKarpoK, åmalo agdlagteKarfingme pissortatut nangmi- nérdlune ingerdlatsivdluarsinaunigsså suliagssånut pingårute- KartugssauvoK. agdlagteKarfingme sulissugssaminik nangmineK toiKaisinautitåusaoK. nalunaernermit Kåumat atauseK mardlug- dlunit Kångiugpata igdlugssaKartineKarnigssane nautsorssutigi- savå. KinuteKautit påsissutigssanik iliniarsimanermut sujornatigut- dlo sulivfigisimassanut tungassunik ilaKartitdlugit nagsiuterKU- neKarput. sapingisamik piårtumik KinuteKartOKarnigsså kigsau- tigineKarpoK. nagsitsivigssaK: Sekretariatschef En nyoprettet stilling som chef for KNAPPs kommende sekre- tariat i Godthåb opslås herved til besættelse. Der kræves, at an- søgeren behersker det danske og det grønlandske sprog grun- digt. Vedkommendes selvstændige lederevner på sekretariatet vil også have betydning for arbejdet. Chefen for sekretariatet har ret til at vælge sit eget kontorpersonale. Ansøgeren må regne med at få en bolig anvist efter een måned eller to måne- der efter indsendelsen af ansøgningen. Ansøgninger med oplysninger om tidligere uddannelse og ar- bejde bedes sendt så hurtigt som muligt til: KNAPP, postboks 2 . 3912 Sukkertoppen. 3

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.