Atuagagdliutit - 27.04.1972, Blaðsíða 27

ikiunex ajoKutaussoK
sulissartunik nunane avdlamiunik aggersitsissarneK danskit
nunanut sujuarsagagssanut ikiunerånut ajoKutaussoK
agdlagtoK: Jens Jørgen Kjærgaard
København (RB-special)
påsinarsisimavoK sulissartunik nunane avdlamiunik danskit aggersit-
sissarnerata ajOKUsersimagai nunat sujuarsagagssat suleKatiginigssdt
pivdlugo suliniarnerit inatsime nutåme iluarinartitavut. naitsumik
okautigalugo avdldngortitsinigssaK pissariaKarpoK.
akornut tamåna påsineKarsima-
vok katerssugausivigssup inung-
nut tungassutigut katerssugausi-
viane suleKataussut misigssuine-
ratigut. Tyrkiemit sulissartunik
aggersitsissamikut Danmark iki-
usimavoK nuname sujuarsagag-
ssame tåssane ingerdlautsip eKu-
ngassup sujuarsarneKarneranut,
taima nalunaerutine agdlagsima-
vok stud. mag. Jan Hjarnøp ag-
dlagsimassaine.
Tyrkieme igdlOKarféncanit nug-
ternerup nagsatarisimavå nunale-
rinerme maskinat angnertumik a-
torneKalernerat, månalo angutit
uterKigsinaujungnaersimåput su-
livfitoKåine maskinat atorneKa-
lersimangmata, taima Hjarnø u-
paruaivoK, aggersitauvdlune suli-
ssartuneK nangmineK misiligsima-
gamiuk. ilisimatusartoK inusugtoK
tåuna ukiune 1964—65 Tyrkieme
nunamik betoninigdlo sulissartu-
tut inussutigssarsiorsimavoK.
nunanut sujuarsagagssanut
ikiuinerup anguniaga
nunat sujuarsagagssat sulexatigi-
neKamigssåt pivdlugo danskit i-
natsisåne nutåme sujunertat piv-
dlugit paragrafe imåitunik OKau-
sertaKarpoK:
„nunanut sujuarsagagssanut
Danmarkip nålagauvfiata ikiui-
neranut anguniagaK tåssåusaoK
nunat tamåko nålagkersuissue o-
Kartugssautitaitdlo suleKatigalu-
git suliniarnerne tapersersusav-
dlugit aningaussarsiomikut suju-
mukarneK nangminerssorsinau-
nerdlo anguniardlugit åma inoKa-
tigingnermut tungassutigut suju-
mukarneK — åmalo kulturimut
tungassutigut suleKatigingneK av-
Kutigalugo påseKatigingneK pena-
tigigdluarnerdlo sujuarsamiar-
dlugit".
nalunaerut tåuna iluamik isu-
rnaKartisaguvtigo sujunigssame
sulissartut nunane avdlamiut piv-
dlugit ingerdlatsinerput avdlå-
ngortitariaKarparput, taima ag-
dlagpoK Jan Hjarnø, sulissartut
nunanit sujuarsagagssanit pissut
atorungnåisångikuvtigik inatsise-
Kartariairarpugut suniutinik ajo-
Kutaussunik akomusissunik.
nutarterinigssamut
pilerssårut
Jan Hjarnø nutarterinigssamut
nangmineK pilerssårusiorsimavoK
nunanut sujuarsagagssanut åmalo
Danmarkimut ajungeKutinik ima-
Kartumik. tamatumane sujunerta-
rineKarpoK sulissartut aggersitat
ikiorneKarnigssåt nuname naju-
garissåne nunalerinerup avdlå-
hgortineratigut.
OKautigineKarérsutut maskina-
nik atortulersornerup nagsatari-
simavå agssait taima amerdlati-
gissut sulinigssåt atorfigssaKarti-
neKarungnaerdlune. kisiåne nu-
halerineK avdlångortineKarpat
^arrinik nåutitsinerinarmit nior-
Kutigssiat pitsångorsagaunerinut,
ilåtigut imuliorfingnik ingerdlat-
sineK avKutigalugo, tauva uter-
Kigkumassunut tamanut suliag-
ssaKalisaoK. nunalerinerme su-
'•vfigssarsisinåungitsut periarfig-
ssaKartariaKarput sulivfigssuår-
Kanik autdlarninigssamut — sor-
dlo åssersutigalugit cementinik
kuitsivit imalunit ikårtiterivit.
tungavigssaussut tåssåuput ani-
ngaussautit åma ilisimassaKarneK
danskit ikiuineratigut isumang-
naitdlisarneKarsinaussut, taima
Jan Hjarnø OKarpoK.
isumaKarpoK suliartortitat pi-
gingneKatigigfingne kåtuvfeKar-
tariaKartut danskinit ilisimassa-
Kardluartunit ikiorneKåsavdlutik.
kisalo pigingneKatigingnigtut
Danmarkiminerme nalåne naler-
Kutumik iliniartitautiniartaria-
Karput, tamatumuna sungivfiup
nalåne ajornartorsiutit sulissar-
tup aggersitap inuneranik atoru-
minaitdlisaisinaussartut ikilisi-
neKåsagaluarput.
pilerssårut atortineKåsagune
Danmarkimut iluaKutigssanik er-
sserKigsunik nagsataKartugssau-
vok, tåssa sulivfigssuarne nå-
magtunik sulissugssaKarnigssaK
Kularnarungnåisangmat, tamatu-
mungalo peKatigititdlugo tunitsi-
vigssat nutåt pilersineKamigsså-
nut periarfigssaKalisavdlune. tai-
måtaoK ajungeKaoK påsivdlugo
nunanut ineriartortitagssanut pit-
sauvdluartumik ikiuineKarsinau-
ssok aningaussartutitaKånginga-
jagtumik.
pilerssårut åma nagsataKartug-
ssauvoK sulissartut nunane avdla-
miut pivdlugit danskit pissusiata
avdlångortineKarnigssånut, Jan
Hjarnøp oxautsine taima ilavai.
inugtut nikanartutut issigineKa-
rungnåisåput, kisiåne nunane av-
dlamiutut pikorigsariartordlutik
Danmarkimukarsimassutut.
nunamut sujuarsagagssamut a-
jungeKutigssanik ersserKigsunik
amerdlasunik åma pilerssårumi-
tOKarpoK. atortineKarnerata nag-
satarissugssauvå suliartortitausi-
massut uterumatdlerunik suliv-
figssamingnik isumangnaitdlisai-
vigineKarsimåsavdlutik — tama-
tumungalo peKatigititdlugo ani-
ngaussalersorneKåsaoK pigingne-
KatigingneK niorKutigssiornermik
inuniarnermilo pigssaKarniarner-
mik inuniarnermilo pigssaKarni-
arnermik KagfartitsissoK.
nålagauvfingmit
aKungneKarnen
tamåkununga tamanut tungaviu-
ssugssaK tåssauvoK suliartortut
aggersineKartarnerata nålagauv-
fingmit aKungneKarnigsså, taima
Jan Hjarnø uparuaivoK. sujunig-
ssame danskit avatånit sulissug-
ssarsiortarnerat nunane sujuarsa-
gagssane nunap ilainit Kineme-
Karsimassunit pissåsaoK — måné-
kutut pinane, tåssame månåkut
sulissartut inuiaKatigingnit 30
sivnerdlugit amerdlåssusilingnit
aggersineKarsimangmata.
nunane sujuarsagagssane OKar-
tugssautitat isumagissagssarisavåt
nunap ilainit Kinigkanit aggersi-
tagssat ilaussortéusassut ani-
ngaussallssutigssatut sanågssamut
nalerKutumut, danskit pigingne-
Katigigfiåtut pissusilik tungaviga-
lugo iluarsartuneKarsimassumut.
sulissartut 370.000-it ukiune
1960—69 Tyrkiemik Kimatsisima-
ssut ilait ikigtuinait uterKigsimå-
put, tåssa angutit 50.000-it mig-
ssait. aggersitat amerdlanerpår-
tait sivisumik nunane avdlanitar-
put, tamånalo nunamut najuga-
rissånut ånaissaKautaussorujug-
ssussarpoK, tåssa pingårtumik su-
lissartul suliamik iliniagaKarsi-
massut autdlartarmata.
tamåna ajortorujugssuvoK. ni-
orKutigssiorsinåussuseK sångitdli-
sarneKartarpoK, månalo Tyrkieme
sulivfigssaerutut 1 million migssi-
liorpait. nunanut avdlanut suliar-
lorsimassut angerdlartarnigsså-
nut tamåna åma ajornakusoru-
tauvoK.
Danmarkimiginartut
katerssugausivigssup misigssuisit-
sinera 1970-ime ukiåkut ingerdlå-
neKarsimavoK, misigssuivfigine-
Karsimåputdlo igdlOKarfémat Kil-
basan åma Kusca Tyrkieme nu-
nap ilåne Konya-mltut. igdlOKar-
fingnit tåukunånga mardlungnit
tamarmik ingmikut angutit 300
migssait Europap kitåtungånu-
karsimåput mingnerungitsumik
Danmarkimut — uningassutdlo
tåssaunerulersimåput amat, mér-
Kat utorKarssuitdlo.
angutit amerdlanerssait aut-
dlartarput aningaussanik sipåga-
Karniarnigssartik sujunertaralu-
go, utemigkunik maskinat rao-
derneussut nunalerinerme atu-
gagssat pisiarisinauniåsagamikik
imalunit nangminerssortumik sut-
dliviutitårdlutik. KamutauteKar-
dlune angatdlåssissarneK anguni-
arneKartarpoK, pilerigineKamer-
påuputdle rutebil, taxa imalunit
bile usissaut. kisiåne ukiut ikig-
tut ingerdlanerinåine Tyrkiet a-
merdlavatdlårtunik Kamutautile-
KalersimavoK, månalo Kamutau-
tiligtut agssartortarneK inuniuti-
ginerdlunit ajornarsisimavoK, tai-
ma Hjarnø uparuaivoK.
ingerdlauseK tåuna erKumitsoK
påsissutigssauvoK suna pivdlugo
eKungassumik ingerdlaneKarner-
sok. maskinat atulersineKarput i-
nuk malingnautinago, maskinat
aningaussalivfigineKarput ilua-
mik pigssarsissutausinaunatik,
månalo suliartorsimassut anger-
dlarnigssaraluånut maskinat a-
kornusissuput.
suliartortitat årdlerigisinauvåt
sulivfigssaerusimavfingmut Ki-
matamingnit ajornerussumut u-
tendngnigssartik. tamatuma suni-
utå malungnarserérsimavoK. a-
kigssarsiap ilå migdligalugtuinar-
toK Tyrkiemut nagsiuneKartar-
Pok. amerdlasut nunane måna na-
jugkamingne najugaKåinarnig-
ssartik piarérsautigåt.
1971-ime suliartortitat amerdla-
sut nuliatik mérKatigdlo Dan-
markimukartisimavait.
suliartortitat sipågarisinaussait
nagsiusinaussaitdlo åssigingitso-
rujugssuput. atausiékåt ukiumut
10.000 kruninik katerssisimåput.
ilaisa korounit untritigdlit ikigtui-
nait Kåumåmut nagsiutarpait. ta-
matumunga ilåtigut pissutauvoK
akigssarsiamik ilangåtsiarujug-
ssua atissanut skunutdlo atortar-
måssuk, taima Jan Hjarnø nalu-
naerpoK.
aningaussat nerissagssanut
atorneKartartut
aningaussat igdloKarféntanut tiki-
utartut ilarparujugssue nerissag-
ssanut atorneKartarput — tåssa
imåipoK: neKit amerdlanerussut
atorneKartarput kavfisornerdlo
sualungnerulersardlune. inoKuti-
git tamardluinangajangmik pi-
sårtorsimåput gas-inik puiaussau-
ssarssuarmitunik, Kutdlernik mer-
ssorfingnigdlo. kisiåne åma taine-
Karérsutut aningaussat atorne-
Kartarput nunalerinermut, Kamu-
tinut usissautinut niuvertarfing-
nutdlo. nålagl'it igdloKarférKane
KåumaiKUsersorneKarsimåput.
1970-ime Kilbasan ingnåtdlagissi-
orfeKalermat napassuliartå piner-
sarneKarsimavoK Kutdlernik aug-
palugtunik, sungårtunik, Kor-
sungnik lungujortunigdlo, Kusca-
milo ineiKåmerpoK nålagferujug-
ssuaK nutåx — aningaussanit
Danmarkimit nagsiussanit sana-
neKarsimassoK.
kuscamiut ugperissarsiorner-
mut tungassunit Kavsérpagssuar-
tigut malungnautilerujugssuput.
uvdlormut inuneråne ugpemeK
pingåruteKartorujugssuvoK. ta-
måna åma malungnarportaoK
måne Danmarkime suliartordlu-
tik aggersitane. åssiglngisineKarå-
ngamik åmalo ajortumik pinexa-
rångamik tamåna isumaKartitar-
påt danskit Gutimik mianering-
ningnigssamut amigauteKamerå-
nik.
aningaussanik Tyrkiemukåussi-
ssarnerme atorneKartarpoK ag-
dlagkerivikortitsissameK imalu-
nit sulissartut ferieKartitdlutik
nangmingneK aningaussautitik
avdlatdlo aningaussautait nag-
sartarpait, taima Jan Hjarnø OKa-
lugtuarpoK. kingugdleK taineKar-
tOK atorneKarnerssauvoK agdlag-
kerissarfikut nagsiussissarnerme
misiligtagkat pitsaussungingmata.
ilåne nagsiussat ima sivisutigi-
ssumik ingerdlaortarsimåput ig-
dlOKarférKane tigussaKartugssat
aningaussatigut ajornartorsiuler-
sardlutik.
Kusca-mut angalaxatigissara a-
ningaussanik piarigkanik 6000
kruninik nagsarpoK, tikinigssar-
putdlo uvdlunik mardlugsungnik
sujorKutdlugo tyrkeK avdla dan-
skit aningaussåinik 16.000 kruni-
nik nagsataKarsimavoK. agdlagar-
tånit takusinauvara sujornatigut
aningaussanik taorsertitagssanik
82.000 kr. anguvdlugit nagsata-
KarsimassoK.
aningaussanik sule ujajaivfigi-
titOKarsimångilaK, taima Jan
Hjarnø OKarpoK. kisiåne taima pi-
ssoKarsinaunera Tyrkieme pitsu-
ssume ilimanautilerujugssuvoK.
Kjolestoffer
Rester i spinlon, bomuld og
acryl (trykte og ensfarvede),
kan leveres mod efterkrav. —
Prøvemapper tilsendes mod
frankeret svarkuvert (80 øre).
STOFHUSET
Postboks 99 . 7400 Herning
Palle Petersen
åjuna Miki Her er Miki
kalåtdlit Kingmiat KimugtoK Inungme Mina- milo agdliartorsimassoK. En grønlandsk slæde- hund som vokser op hos Mina og Enok.
”Kaldtdlit-nunanik atuagau nuånersok nalipautilingnik kussanakissunik dssiliartalik... atuagau. dssiliartalik ilutigiår- pagssuarnut nuånarutigssau.” taimatut Aarhuus Stiftstidende agdlagpou. ”En herlig bog fra Grønland med meget smukke farvefotografier... En billedbog, som kan glæde en meget stor aldersgruppe Aarhuus Stiftstidende
Palle Petersen: Miki Palle Petersen: Miki
kr. 18,50 kr. 18,50
kalåtdlisdmut nug ternen ar ton AKIGSSIAK MØLLERIMIT Oversat til grønlandsk af AQIGSSIAQ MØLLER
tulugtumutdlo ALAN MORAY WILLIAMSIM1T og til engelsk af ALAN MORAY WILLIAMS
kupon agdlatitsissut I Bestillingskupon
ateK: l I Navn: I
sumivfik: , I 1 Adresse: i
I I
I kigsautåuput nagsiussagssatut, i | ønsker tilsendt
CD ekspl. Miki-kaldtdlisån I CD ekspl. Miki-Granlandsk
Q ekspl. Miki-tulugton | □ ekspl. Miki-Engelsk
CD ekspl. Miki-kavdlunåtån | 1 CD ekspl. Miki-Dansk
avKutigalugo atuagaerniarfik: I I _ 1 1 gennem boghandler: i
BORGENS FORLAG . GI. Kongevej 136
1850 København V.
27