Atuagagdliutit - 31.08.1972, Side 27

maK umåssusérugpat...
ulisapilugpatdlårnerup, mingugterinerup amalo imat toKU-
artulersorneKarnerisa årdlerinartorsiortipai aulisagkat to-
^itaunigssait amalo imame umåssuseKartut avdlat tamar-
nik — xmaKalo iltilersutivta ilånik piaivfigissåusavdluta
agdlagtoK Svend Garbersch
København
- 1979-ime ukiariartulersoK imat
lrnåssuséninerat nagdliupoK, ag-
Håme biologit (pingortitat inune-
•nik misigssuissartut) ilimagisså-
l>t pilertornerussumik tamåna pi-
°k. sujunigssaK pivdlugo takor-
^figkane amerikamiut biologip
’aul Ehrlich-ip taima autdlar-
^auserpå.
■— mingugterineK månåkutut
'jkatiginåsagpat silarssup imar-
aine inuneK ukiut 50-it Kångiug-
>ata KamerérsimassugssauvoK,
aima oKarpoK fransken imap i-
uanik misigssuissarton Jacques
-ousteau.
— tamåna isumavdluarneru-
•'atdlårpoK, taima OKausenarpoK
Khweizimio imanik misigssuissar-
toK Jacques Piccard. imane inu-
aeK Kularnångitsumik toKunenar-
3'måsaoK ukiut 25 nångiugpata —
atnalo Østersøen umåssuséruter-
Kårtugssauvon.
paul Ehrlich, 1969-ime naitsu-
aguamik oKalugtualianartoK, uv-
^umikut onarpoK ingerdlausen
3<ikavdluinartumik ingerdlasima-
Ss°K. agdlautigissåne sujuligtutå
aule erKortinenarsinauvdluarpoK
7- agdlåme imana 1979 sujornut-
dlugo.
— mingugteralutalo ima såkor-
’-htigissumik aulisapilugpatdlår-
pugut sordlume tåssa ingerdla-
ssarnigssamik pilerssårusian su-
naUgaluartordlunit ernortiniarig-
pbt. taima OKarpoK. imat toKorar-
neKarnerat autdlartitdluavigpoK.
nerinenartarput aulisagkanit ang-
nerussunit, tåukulo åma nerine-
nartarput umassunit, tingmissanit
inungnitdlo. taimaisivdlune uma-
ssuarårarssuit nerissanautaussu-
nut sujugdlersåuput. naussut tai-
matut agdliartortamerat ersser-
nivigsumik akornuserneKarsima-
vok ilåtigut uliamik mingugteri-
neK pissutigalugo.
*auvarne aulisagkat
Pisinaujungnåisavavut
'fnat ungasingitsukut umåssusé-
^Uigssåt pivdlugo sujuligtutinut
•hugpagssuit jma oKåsagunarput:
"tauvame aulisagkat taimågdlåt
plr>gitsusavavut“. kisiåne taima
s°KutåungitsigingilaK. silarssuar-
umassut æggehvidestofisa %-é
'aaamit pissarput, tåukulo tonu-
PeKarnerat nunat ilåinut, ilåtigut
JaPanimut ajunåmerssuarmik
nagsataKarsinauvoK.
hunarssup iltimik pilersome-
karnerata 70 procentia imat pi-
ersitaråt. iltimik pilersuinerup
Utl>gtineKarnera tåuna KanoK ki-
kguneKarumårnersoK ilisimatut
lsUmaKatigingissutigåt, taimåitor-
ilait isumaKarput unigtitsine-
ruP nagsatariumårå nunarssuar-
l11® inunerup tamarme arritsumik
'PitikiartuårneKarnigsså.
dtimik pilersuissut amalo ima-
inunermik atatitsissut pingår-
6rssait tåssåuput umassuarårar-
Pagssuit, naussuarårarpagssuit
. 'Miarderpagssuit imame amalo
ltr>aP Kånut Kanigtume itut. nau-
Ssut tåuko nuname naussut åssi-
8alugit sotfinik umåssuseKångit-
Sl*nik (taratsut inussutigssanut
atortut taimaingajagtutdlo) avdlå-
Sortisinaussarpait umåssuseKar-
’jerdlugit, kultveilte-mik tigusiv-
utik amalo ilte ingmikortitdlu-
toKunartorpagssuit
migssiliuneKartarpoK ukiut tamai-
sa ulia åma uliamit pissut avdlat
10 millioner tons åma 5 millioner
tons akornåne angnertussuseKar-
tut inuit imamut igitarait. imalo
sualugtigiput norgemio imanik
misigssuissartoK Thor Heyerdahl
1970-ime ivigarssuamik sanåmik
Ra-mik Atlanterhavikut ikårame
ima nalunaersinausimavon: „uli-
akorssuit Atlanterhav mingugter-
simavåt kigdlingussåmit kigdli-
ngussåmut".
amerikamiut imanik misigssui-
ssartut Kanigtukut imame Sargas-
so-havime — Atlanterhavip Ker-
Kane KernuaKarfigssuarme — Ka-
nigtukut KerKuarniaraluaramik
pilerssårutitik sivitsungitsoK tai-
maitinartariaKarsimavait. nalor-
ssuarmingne uliakon nalussarta-
gåt Kernussanit angneruvoK.
uliap saniatigut ukiut tamaisa
aicerdloK 200.000 tons migssait bi-
lit pujorfinit aniasson imap nulå-
nut aniatinenartarpoK, tonunar-
tutdlo imånut torartut ilagåt åma
5000 tons kviksølv åmalo tonunar-
torparujugssuit nunalerinermut
atortut, ilåtigut DDT.
amerikamiup ilisimatup Char-
les F. Wursterip påsisimavå DDT
åma Kviksølv imame umassua-
rårnat pingoriartortitsissarnerå-
nik migdlisaissussartut. sunineK
tamåna imat inunenarneråne nag-
dlernatigingnermut ajonusérujug-
ssuarsinauvoK, taima isumaKar-
poK. avdlångornen angnikitsungu-
galuartordlunit nagsatanarsinau-
vok aulisagkat angnerussut iki-
leriarujugssuarnerånik.
ilisimanenångilaK Kanon sivisu-
tigissumik tonunartorpagssuarnik
imavut mingugtersinaunerivut a-
junårnerssuarmik pilersitsisinau-
nivta tungånut. aulisagkat pissa-
rineKartartut ilaisa ikileriarsima-
nerat tåssausinauvoK avdlångutit
årdlerKutiginenartut autdlarte-
rérsimanerånut.
map 90 procentia inoKajuitsumut
umåssuseKarfiungitsumut ernai-
narnerungmat. silarssuarme auli-
sagkat pissarinenartartut katit-
dlutik '/-2 procentiat sivnilåginar-
dlugo imame angmåinartume pi-
ssarineKartarput nunarssup Kåva-
ta Vx-ianik matussisimassume.
aulisagkat agfangajait imanit
ikagtunit sinerissamut Kanigtunit
pissuput. imat tamåko nunarssup
imartaisa taimågdlåt 9,9 procente-
rait, silarssuarmilo ukiumortumik
aulisagartarinenartartut taimatu-
ngajak amerdlåssusigdlit pissari-
nenartarput sinerissat ernåine i-
mat 0,1 procentinåine. ikagtut,
kangerdluit åmalo aniarissat au-
lisagkat ikingnerpåmik agfaisa tu-
kertarfé imalunit inuvfigissait i-
nuit aserortertuagarait.
Tuluit-nunåta kangimut sineri-
åne aulisarnerup åmalo angmag-
ssagssuarniamerup aserorneKar-
nere åssersutigssåuput aulisagka-
nik sulivfigssuit ilait sonutigissa-
naratik aulisartuarsinartut sueni-
nigsså tikitdlugo — nauk pivfig-
ssautitdlugo påsisimassanardluar-
tunit mianerssorKuneKartarsima-
galuardlutik. pisatsersutit pitsau-
nerussut, ningunerussut ajungi-
nerussutdlo atornenalersimåput i-
mardlo pilerinartunik aulisagaiar-
dlugo. soKUtauva taimaisiordlune
aserortugssångortitsigaluaråine.
tåssame imaK „pisussutenarpoK
ugtorneKarsinåungitsunik".
mut akungnagtumik angissusi-
lingmut nalei’Kutingilardlunit.
— arferit nungoriardlugit krill-
inik pinialernen åssersuneKarsi-
nauvoK nerssutautinik nungutit-
sinermut proteinimik nerissaKar-
nigssamut ivigkanit pissumik, tai-
ma imanik misigssuissartut ilåt
OKausenarpoK.
tåussuma ilisimatutdlo avdlar-
pagssuit mianerssornussutait so-
Kutiginagit nunat tamarmik igi-
tagssautitik toKunartutdlo ima-
nut erKartuarpait, åmalo nunat
aulisarnermik ingerdlataKartut u-
nangmiortuarput aulisagkat sapi-
ngisamik amerdlasut pissariniar-
dlugit — inusugtut utorKaitdlo, a-
ngisut mikissutdlo.
— aulisagkanik sulivfigssuit i-
mamut iliornerat Kimerdloråine
isumaKarKajånarpoK kukukuar-
Kanik pingorsaileraluarunik tau-
va tamatumunga peKatigititdlugo
neriumårait nerissagssait, måné,
kukukuarKat kukukutdlo inersi-
massut tamaisa, tamatumungalo
peKatigititdlugo kukukut inait i-
kuatdlagtitdlugit nererssuamer-
mik nalåne kialårusungnermik,
taima biolog Paul Ehrlich oKar-
poK oKautsinilo ima ilavdlugit:
— imap kigdleKångitsumik i-
nussutigssarsivfiusinauneranik
takordluineK pilertortorujugssu-
armik kinguneKarsinauvoK alia-
nartorssuarmik, tåssa imaK umå-
ssusårusimassoK.
imamit pissut tamarmik
ajungitsuput
nålagauvfit arfangniartartut tu-
nuligssuit tikågugdliussåtdlo nu-
ngussaveréramikik — åmalo ar-
fangniarsinaunermut periarfig-
ssatik aserordlugit — arfangniar-
tartut nunat mardluinångortut
åipåt, Sovjetunionen, avdlardlui-
narmik iliuseKalersimavoK. sov-
jetimiut umiarssuautaisa måna
piniagarilersimavait krill, rejet
ilåt, Sydpolenip encåne amerdla-
sorujugssuvdlutik navssågssau-
ssut, tarKavanilo arferit soncag-
dlit nerissaisa pingårnerssari-
ssait...
taima avdlångoriatårtitsineK
kåkaginardluinarpoK. umiarssuit
angnerpåt agdlåt uvdlormut 12
tons krill kisisa pissarissarsima-
vait. rejet tåuko uliaisa åmalo
æggehvidestofisa 80 procentiat i-
luanårdlune iluaKutigisagåine tai-
matut rejerniarneK tunuligssuar-
/
SS**
"winit -
oral
PPELSIN
koral
er kildefrisk
Koråle imeruernaKaoK
go.
Urnassuarårarpagssuit nerine-
artarput umassuarårarpagssuar-
*i avdlanit, tåukulo åma nerine-
Kartarput umassunit angnerussu-
aulisagkanitdlo, tåukulo åma
suerunigsså tikitdlugo
aulisarnigssau
ukiut mardlugsuit matuma sujor-
natigut aulisarnerup tamarmiuv-
dlune kinguariarnera åmalo auli-
sagkat aulajangersimassut ilaisa
tåmavingnerat isumaKarfiginar-
put mingugterinerup åmalo auli-
sapilugpatdlårnerup kinguneri-
gait.
inuit amerdlanerssaisa silarssup
imartai inussuteKarfigssatut kig-
dleKångitsutut isumaKarfigissar-
pait. imap imarai „pisussutit ug-
torneKarsinåungitsut" iluaKutigi-
neKarnigssamingnik utarKinartut,
taima inuit amerdlasut isumaKar-
tarput. ilumortordle unauvoK i-
Bernard motorer er af let, robust konstruktion luft-
kolet- kompakt - og kendt for driftssikkerheden De
er velegnede til såvel stationære som transportable
formål.
Bernard motorer kan leveres med akseltap, reduk-
tionsgear og friktionskobling samt andre specielle
udforeiser.
Benzinmotorer leveres fra 1-10 HK
Dieselmotorer leveres fra 4-40 HK
Forlang yderligere oplysninger.
F&dershaab
maskinfabrik%
■ 9700 Brønderslev . Telf. (08) 82 02 55 . Telex 9749
■ København: Vesterlundvej 18 . 2.730 Herlev
Telf. (01) 9470 66 . Telex 5565
■ Århus: Lilleringvej 8-10.8462 Harlev J. . Telf. (06) 9413 66
27