Atuagagdliutit - 23.11.1972, Blaðsíða 20

atåtungåne narKanut. atåne kup
sinånut tipisimassoK timå nani-
neKarsimavoK, tåssanilo ilissausi-
mavoK, tamånalo pissusigssami-
sorunarpoK.
tOKuneK ånilårnartortalik. ilini-
utigineKarsinauvoK mianerssor-
Kussutitut mianerssuaitdliordlune
sapisernigssamut erKarsaiKårani-
lo iliornigssamut. imalunit erKar-
sautigineKarsinauvoK inuit av-
dlångutigssanik pissariaKartilsi-
tigisinaussut toKunigssartigdlo
Kunuginago piniarsinauvdlugit.
åma erKarsautigineKarsinauvoK
nerissagssat KanoK inungmut pi-
ngårtigissut. imaKa nalautsorne-
rinauvoK ingmikut isumaKartita-
riaKångitsoK. imaKa toKunera a-
jorpatdlangilaK tåssame nangmi-
neK piumassane maligdlugo ilior-
simangmat.
piniarneK avdlångorarnerdlo, i-
nuneK taimåituåinarpoK nuta-
ngorsartuardlunilo.
atåtaussut Kitornatik inunerup
KanoK ituneranik ajoKersutarpait,
Kåiniordlugit sungiusardlugitdlo,
sut tamarmik ingmingnut atane-
rånik navsuiåutarpait nangming-
nerdlo misiligtagkamikut ilikar-
tiniartardlugit, piniagagssanik å-
ssigingitsunik ajoKersutdlugit,
Kingminik, imamik silamigdlo.
nangmineK utorKamit tusarsima-
ssanik tamanik, ikingutinit ilikag-
kanik, nangmineK misigissanik,
tamåko tamaisa Kitornanut tu-
niuniameKartarpoK pisinaussaK
tamåkerdlugo. imaKa téssa angu-
mut nuånernerpåK, ernine agdli-
ssut takusavdlugit, påsingningne-
rat agdliartortoK, sapinerat nang-
minerssorsinauneratdlo agdliar-
tordlutik.
nukagpiarKap pissarKåva, a-
ngerdlåupå pigssarsiuissulerdluni-
lo. nunarKataussut tamarmik ila-
ngisavåt pemgartavdlo mamå-
ssusia nersualårdlugo, aitsåt tai-
ma mamartigissumik neriput,
nangminerdle ilangisitåungilaK.
piniussissulerpoK mréaujungnaer-
dlune. tunissisinaunerup tugdlu-
simanartua, tåssa angnerpåK.
ernine iliniartitdlugit.
sok taimailiungilatit? sok ili-
niartikungnaerpigit måssa aut-
dlarteréraiuardlutit? soKutiging-
ninginamik? sianipalugalugitdlo
itsarnisausoringmatigik?
imaKa. imaKa pinaisimissårpul.
någga, tamåname pissutåungi-
laK, taimåingingmåme, tåukume
iliniarumajungnåingitdlat. ivdiit
nangmineK neriutaeruputit, isu-
maminiginardlutit, sapilersutut
misigisimamissårdlutit, nangmi-
neK ugperiungnaipajårdlugit pi-
ssusitorKat. imaKame isumaKarsi-
mavutit silarssuaK avdlångorsi-
massoK. nangåssulerputit sivitsor-
saivdlutitdlo, naggatågutdlo kisa
påsivåt, tamåko soKutaujung-
naerdlutigdlo isumaerusimassut,
nangerKigtugssaujungnaertutdlo.
ivdiit inunerit tåuko maligsinåu-
ngilåt. kamagtutut ilingnit pérsi-
simavatit. sumik tunisinausimå-
ngilatit, sujulerssorsinaunagit,
ingminut akornuserdlutit.
tåssame uteriserusungnångilaK,
sapissuseK nangmineK pigissaK
avdlanut pingitsailissutitut tuniu-
niarneKarsinåungilaK.
taimåikaluartoK sianitdliorsi-
manerputit pissariaKångitsumig-
dlo isumakulugdlutit?
sordlo Pavia takoriaruk, pini-
artoK pikorigsoK. Kajå ajorsinar-
toK, atorKigsinaujungnailerpoK.
Kanga Kåinamik sårugdlingniar-
tarpoK, ukiorpagssuit matuma su-
jornagut. KajaK aulisautigisavdlu-
go piukunåikaluaKaoK, kisiåne tå-
ssa aulisautigissarpå. kingorna u-
miaussårartårpoK aulisartuardlu-
nilo. ukiorpåluitdlo Kångiungma-
ta pujortulérånguartårdlune. ki-
ngorna pujortuléraK angnerussoK,
tauvale kuttere, kisalo naggatå-
gut umiarssuårarssuaK måna er-
nerata angajugdliup nålagauvfi-
gisså. KangarssuaK Pavia piniar-
dluartugaluarpoK eKiasuitsoK.
mana piniarneK soKutaujungnaer-
Pok taimanile Paviamut ajungi-
laK. imaKa oKartOKarsinauvoK au-
lisardluartungortOK piniardluar-
tunine pissutigalugo. piginaunine
ugperai, KanoK iliornine erKortu-
sorå, nalungilå pikoringneK su-
nausscK, ingminut piumavfigaoK,
mingnerussumik iliorumångilaK.
imaKa ernerit piniarnermut i-
liniartitariaKaraluarsimåput, sa-
pingisat tamaisa iliniartitsissuti-
galugit, uvdlut nutåt nagdliusi-
massut soKutiginago, måssa pi-
viussut nangmineK KanoK issigi-
galuaréinilunit, tåssame piviu-
ssut sunaussut ilikarnaviångila-
vut. imaKa ingminut nuånårutig-
ssitdlune iliniartitsisimassariaKa-
raluarpcK. imaKa ilisimassat i-
ngerdlaterKigtariaKaraluartut.
Jens:
■KanoK agdlut matorneKartartut.
KingmipalåK nunaKarfingme tar-
ferujortarpcK uvdlup ilarssua, i-
ssigileråine unigtarpoK, Kanigdli-
livingnigsså tikitdlugo, tauvalo
pigsigatsiarune ungasigdlerisaoK,
scrKusaitsoK perKusersordlo sor-
dlo tamarme Kuiasugdlune pingu-
arfigssåinaussoK. sordlo tamarmik
ilumorsårutåungitsut.
åp, auna ikane, KåKajungnå-
ngup tunuane, igdlut erKåne. må-
na mianerssordlutit, nipaersår-
dlutit, sordlo piniarniavigdlune.
takungilåtit apumut pungavdlune
narajorame. tåssa, någga Kanig-
dlerKilårKårdlugo, KorortoK kivig-
dlugo, avdloriarKilåginartariaKar-
POK.
taimak, sanimut pigsigpoK a-
putikut pangatdluserdlune. ser-
Kupatdlagdlune, nåmik åma uni-
ordlugo.
kisiåne malerssortuartariaKar-
Pok autdlaitserdlugo, Kanordlunit
sivisutigissumik malerssusagalua-
råine, tuaviornångilaK ivdiit pi-
sstingilatit, ivdiit isumagssarsiari-
ngilat. isumaKåsångilatit soku-
taussoK, iserKisångilatit. ajoKime
isumaKåsångilaK taimailiornermi-
gut ajoKusersinauvdlutit.
ajoKip akiniutå, ajoKip akiniu-
tå KuianåinartoK Kingmimik aki-
niuserdlune.
taimanimåna piniarniaravit, ig-
dlut akornisigut ingerdlavufit u-
nåK tordlo nangmagdlugit, Tor-
naK maligtigalugo, imalunime
Tornardlo Kimajuitsuvuse una-
ssok kaujatdlagtardlutit, suju-
ningne, tunungne, pikane, kanane
unigtardlunilo narajcrtaraoK siu-
tai nåpartardlutik pigsigsårtui-
nauvdlunilo aput tamanut tamau-
nga serpaligalugo. ivdlime åma
nardlumukåginångivigkavit ima-
Ka atausiardlutit ordlontajarpu-
tit, Kaumanerme ingianartume
uivssånguvdlutit uvdlåK kaujat-
dlangmik aKagutårnavérKusersi-
magavit, kisiåniuna igpagssaK
nuåneKissoK. ilame piumassåinar-
mik oKatdlisingåravse. erearsau-
terpagssuit erKarsautigineK ajug-
kat erKarsautigineKalersarmata.
sule aKagutålårputit, sianikujug-
dlutit. unåK atordlugo autdlait pi-
nago, sårme? sule taimailiortOKar-
tarpcK. kisiåne pisungnerit av-
dlanarsalårdlugo, ingerdlanerit
sule aulakorpalårnerussungcrti-
guk, asule nuånarinardlugo.
arrå auna ajOKerput, niuvertar-
fingmit aggersoK, erKartusserpa-
lugdlune malugerKusårdlune issi-
kcrdlugtoK, perorsarsimångika-
luartoK-una. sule ingassautilårne-
ruvdlugo, issikordloriånguardle.
unigpoK kinilc narru jumisimar-
palugtumik pinitdlisitdlugo, nia-
Kua tamarme aliasugpalugtungor-
poK, sanerKutileravko, sordlume
ivdiit sulissartOK danskeK aula-
kortcrujugssuaK. avKusinérångu-
ame atornermik Kuasartume Ka-
noK angitigissumik uperKajåsso-
Karsinaunerdlune?
sule tåssane ur.ingava?
— hallo, ajoKe nåkinartoK, Ka-
noK ipit? nuånårpit?
soruname akingilaK, niarKunile
ileKimisårtortinardlugo aliasug-
tussårdlune.
— ajOKinguaK, LarsinguaK, si-
kumut piniariaKatiginiånga?
unåmik ussersordlune ilager-
Kuvdlune.
— - takuvsunaipatdlåsaKaoK nu-
kagpiarKamik sianitsumik ilaKar-
nigssaK uvdlårnganit aulakortu-
mik.
— taimaitdlune pissaKardluar-
narneruvoK, i<å llaginiånga.
kinguinut aliasugtumik ileKimi-
sårtorneK.
— avdlanik pingårnerussunik
suliagssaKarpunga nukagpiapalå-
mik piniartusorissumik oKaloKa-
teKarnigssamit. atåtavit unåvanik
pinguariartulerpit? neriutigissa-
liaKarparpume pissarssuarpit a-
ngerdlåunigsså artusångikit, Ka-
muteKångikuvit imaKame åma
pissairåsangångivigkavit?
—• ivdlime pissara angerdlauti-
leruvko ikiortigisagaluarpavkit.
Kujanartumik atuarfik nåkuti-
gissariaKarpå ilagisinaunagulo.
— OKarfigissariaKarpavkit Ka-
muteKarane Kingmit nagsarne-
KarneK ajormata piniarniåsatit-
dlune, iluaKutåungilaK, iluaKutåu-
ngitdluinarpoK, imaKale Kamute-
Kångilatit? nauk Kingmit avdlat?
— KingmeK, takuvat, Kingmiu-
gavit? Kingmiunerit nalugalua-
ragko, Kingmiviuvit? imaKa dan-
skit Kingmiat? Olivariusip King-
mia?
Lars Heilmann Kencarigsiat-
dlagpcK, Karsuvigdlune issailo ka-
magpalulerdlutik. tauva narru-
gingnigpalugdlune TornaK issigå,
tåussuma nipit tungåine siutine
aulat ikai. perKUsersorpalugtumik
kinå issikoKalerpoK, påsisimassa-
Karpalugtumik sikitsiardlune tu-
nugdlune autdlardlune.
kisamilo piniarniardlune aut-
dlarsinångcrpcK, sikume puissi-
niardlune ■ aputitå ingianaKissoK
siko taimaitdlune. isse inumarig-
sisitsivcK. tauva agdlumik ujar-
dlerdlune, KernertunguaK åmut
siligsiartortcK. nipaersåvigdlutit
pisugdlutit, nipaKångivigsumik,
nikatdlujuitdlutit.
KingmeK avanerssuaK utarKi-
vck, siutai nåparsimavdlutik a-
netneralo pujordlune, piniarfing-
mut patdligutinginigssamik su-
ngiusagausimavoK, sordlo King-
misut avdlatut, kisiåne måna å-
ma avdla ilikarsimavå, takoriar-
tigulc. iluagtisanersoK.
kalerritdlugo taleK sanimut si-
årdlugo. KingmeK alapernaitdlune
7^^
YANKIE BAR
Toms Yankie Bar
giver energi og godt humør
nakussagsaut Kimagsautdlo
issigacK, nikuitdlune såmingmut-
dlo pangatdluserdlune, unigdlune
narajutsiardlune tamanut tamau-
nga, pangalerKigdlune apumilo
narajcrdlune, uteKåtårdlune, siu-
tine nåpardlugit nålaordlune, må-
nalo agdla nanisså. åmut narajor-
på, agssatsiardlugo niume igdlua
kivitdlugc ivsugtoriardlunilo i-
ngerdlaiKigdlune, sikume anga-
laordlune tauvalo ungasingneru-
ssume agdlOK avdla nanivdlugo.
tåssa taimailiortuarpoK agdlutdlo
navssåriortordlugit, akornuser-
dlugit tipiminigdlo Kimatsiviga-
lugit.
(norm. tugdl. nangitan)
lej en bil
til opholdet i Danmark.
Nye modeller, flere
størrelser. Billigste pri-
ser bl. a. fordelagtige
uge- og månedspriser.
Skiv efter komplet pris-
liste eller ring til
12 05 75
PUGGAARDSGADE 21. KØBENHAVN V.
Grønlands-Rejetrawl
siden 1932
Kalåtdlit-nunåne
réjerniut kilisaut
1932-mitdle
Iver Christensen
Skagen
©
TRAWl
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i
alle dimensioner. Leveringstid
ca. 4 måneder.
sårugdlingnut bundgarnit ny-
lonit marlonitdlo Kanordlunit
angissusigdlit piniameKarsi-
nåuput. inersimåsåput Kåuma-
tit sisamat migss. Kångiugpata.
Fa. Ludvig Bjerregaard
Ndr. Strandvej
9900 Frederikshavn
telf. (08) 42 23 93 el. 42 43 67
21