Atuagagdliutit - 24.12.1972, Side 26

— How are you going, mate —
ilagserérdlugo antanik aperigav-
ko.
„ukiorpagssuarne månérérsima-
vunga, kisiåne sanilimalunit ki-
nguliaKUtait ilisimavdluångilåka.
akimarpalungivigsumik ingmivti-
nut ilagsissaravta OKarata Good
Morning, Mr. Miller, imalunit
Good Afternoon, Mrs. Smith“.
angut igpagssaK taimatut iki-
ngutingnersumik pingåmiarpalu-
ngitsumigdlo ingminut ilisarititoK
måna igdlume silatåne igsiaving-
me pisorKame igsiavoK Kalipaiv-
dlunilo agdlagartarssuarmik blik-
imut (Kivdlertoraminermut) Ker-
nertumut.
igdlo Don-ip tunuatungånitoK
danskit isumaliortausiat malig-
dlugo igdlumik imaKa taineKar-
sinåungikaluarpoK. igdlup angi-
ssusia migssilioruvko silissusia 4
meterinut takissusialo 5 meteri-
nut uniorpatdlårunångilara. ig-
dlup igai Kaliatut Kivdlertorami-
niuput galvanisérigkat maligau-
ssartut, sarKånilo plasticit åssigi-
paKarnersoK milaKarnersordlunit
sorunalume Kalipautai avdlångo-
rarnerilo. måssa tamåko ilikar-
niåsagåine ukiut ardlaligssuit a-
tortariaKaraluartut, taimåitoK o-
palisiordlutik agssaissut amerdla-
nerit opaliutimik nalinge nalor-
nisigivatdlårneK ajorpait. nalu-
ngitdluarpåt sulerulungnertik Ka-
noK akisutigisinaussoK.
piumaneKarnerpaussartoK, tai-
måitumigdlo åma akisunerpåK o-
pale téssauvoK KemertoK Light-
dlagdlit agssaigaluartarpunga, tai-
mågdlåt ujarKat mingnerussut a-
kikinerussutdlo, aningaussamini-
nguarsissutigalugit turistinut tu-
nisinaussartagkavut.“
minutit mardlugsuit tamatuma
kingornagut agdlagartaliane ta-
kutingmago atuarpara Don opa-
linik ardlaligssuarnik tunissag-
ssaKartoK åssigingitsunik amer-
dlaKissunik akilingnik.
tauvalo pusugutinik ungerutig-
ssiamigdio agdlagartaliussane ni-
vingarniartitdlugo, tåssame ilua-
nårniarnerminut pingåKingmat,
avKUsernup sinågut ungalunut ta-
korKUsårdlugo inigssilerdlugo
suaorpånga: „Just have a lock
around“. (piumaguvit takusamiå-
kit). åp, Kanorme, alapemaitsuto-
Kausimagama piumaKaunga.
igdlup erKånguane meterit mar-
dlugsuit Kimagdlugo eucalyptus
orpiup sangujorårtup ivnåne, iga-
lålerdlugit takutitsivit mardluk
pisoKalivdlutik silalinalersut ni-
vingarsimavai. Kanigdligavko på-
sivara tåssaussoK Don-ip takutit-
sivigitigalugo niuvertarfia, kussa-
nartutai tunineKarnigssamingnut
utarKissut. Kissup igalåmernuv-
dlo tunuane matuata iluatungåne
tuniniagai iliorarsimåput, tugdle-
rigsårdluarsimavdlutik kussanå-
ssusiat akilo najorKutaralugit,
marmeladit pukuisa iluine ang-
nerussut mingnerussutdlo iliorar-
simavdlutik amerdlaKissut.
ujarKat erdlingnartut uvdlup
Ved vandhullerne leder amatørerne (min kone og børnene) efter oversete opaler,
nuliara mérKavutdlo taserxane ujardlersut opalinik takungitsugaKarsimasoralugo.
ngitsunik Kalipautigdlit katitigkat
matuliusimåput. isertariåta kig-
dlingatigut Don pujorfiliorsima-
vok, tåssångalo pujoK Kimassu-
mik Kilangmut atdlårKingmut ku-
mukårpoK.
„tåssame opalisiordluta agssai-
ginåsångilagut, kisiåne åma tu-
niniartarianarpavut", Don nav-
suiaivoK suna sapåtikut suliari-
ssarine agssangmilo igdluanik ni-
viugapalårssuit minavérsårtitiga-
lugit. tamåko umassuararssuit
Kuianaitsut ukiup kiagterugtorfi-
ane issigineKalersarput Nålag-
kavta Farao-mut pitdlautaisa ki-
ngugdlersarisimagait perdlungnik
Kulinik pitdlaigame.
„opalit kussanartut, kukuneKå-
ngitsut tuninigssait ajornartingi-
vigpavut måne Sydneyimilo. ki-
siéne, sangatait, Kavseriardlunga-
mitauva uvdlut ardlaligssuit, ila-
me agdlåt sapåtip akunere ar-
KerKata sujornagut seninaringme
kussanangårtunik Kalipautinik å-
ssigingitsorpagssuarnik Kingorne-
Karput.
matua igdluartilåriardlugo mia-
nerssordlunga erdlingnartut ilåt
puminitoK tiguvara iluamik mi-
sigssordluarnerujumavdlugo.
ujarKat erdlingnartut avdlat å-
ssiginagit cpale imatut pissusi-
lingmik sanauvoK ujarKat tama-
vingmik åssigingitsuvdlutik. opa-
lime „ingneK" sorpagssuarnik Ka-
lipauteKardlune Kingorsimassar-
poK, Kernertumit tungujortumut,
Korsungmut augpalugtumutdlo
avdlångorardlune KaKortoK tikit-
dlugo Kalipausersortardlune, Kau-
maneK sumit pinera najorKutara-
lugo sorunalume minguissutsine
åma najorKutaralugo Kalipauti-
gigsårlardlune. opalip akia naut-
rorssorniåsagåine nautsorssutigi-
neKåsaoK ilusia angissusialo, ku-
ning Ridge-Inavingme pineKarsi-
naussoic. silarssuarme tamarme
akilerneKartarpoK karatimut tu-
sind dollars tikitdlugit. taimåitu-
mik tupingnéngilaK opalisiortut
tamarmik neriutigissarmåssuk
taimåitumik peKarfingmik nav-
ssårnigssartik. tamåna kingune-
Kartugssaungmat ajornartorsiuti-
mik kipinigssåinut sulerulugta-
liaerunigssamingnigdlo. tåssame
taima isumaKavingmata. åmå-
taoK Don taimatut takordlueru-
jornigssamut sangussarpoK. ta-
matuma k’nguninguagut taimåi-
iok påsisimavai-a, igdlup silatåne
sanilerigdluta igsiaKatigigtltdluta,
seKinarilt nuånårutigalugo OKalo-
Katigérujoravta opalisiordlutik
agssaissut aliasutait isumakulu-
taitdlo erKartorujortitdlugit.
KancK sumilo opalit nanineKar-
tarpat?
„sujugdlermik aulajangerr.iar-
opalisiortoK
Australiame
sapåme uvdlåkut seKinarigsorssu-
gå septemberime bilera Don-ip
igdluata silatånut unigtipara.
uvdlut ardlalialunguit tamatu-
ma sujornagut uvdlåralåK Syd-
ney, Kavane kujatåne igdloKarfe-
rujugssuaK Kimagsimavarput. nu-
liara Antoinette, mérKavutdlo
mardluk Patricia Henrik-dlo ila-
galugit ingerdlaorsimavavut 500
miles pujoralagsioKaluta avang-
namut kimut ingerdlaordluta Kå-
Karssuit kussanaKissut „Blue
Montains“it tungånut, sanerKU-
tardlugit ipilinik appelsinanigdlo
nautitsivigssuit, kisiånile avKutå-
ta angnersså Australiame orpig-
kat naussartut kiserdliornartumi-
tut saniorKuasimavdlugit. avKU-
sernup sinåne sanerKutarpavut
sisamavilérKat, kængurut savat-
dlo tOKungassut bilinit usissar-
tautinitdlo ulåputunit aporneKar-
tarsimassut.
unuk tåuna sujugdlerpåmik i-
ngerdlavigåvut ujarKanik piner-
sautigssanik opalinik piaivfit
Lightning Ridge-mitut. månåkor-
piaK nuliara mérKåkalo tåssani-
put igdloKarfiup avatikåniane
milit mardlugsuit igdlOKarfik Ki-
magdlugo, uvanga Don-imukartit-
dlunga sapåme uvdlåkorsiutiga-
lugo OKaloKatigilåmiardlugo.
bilima avKutivne puj oralak pi-
lersitå nåkåusivdlugo uningagat-
dlarpunga. meterit untritigdlit
mardlugsuit atsingnerussume opa-
lisiorfit tungånut avKUsineK as-
falterersimassoK ipoK.
kisiåne prospectors amerdlane-
rit avdlat åssigalugit (opalisior-
dlutik agssaissut) — Don-ip nuå-
naringilå igdloKarfiup KerKane
najugaKamigssane. nigdlaringmik
imiartorusulerune minutit Kulit
ingerdlåinardlune opalisiortut ta-
marmik nuénarinerssaussåt tiki-
sinauvå tåssa hotele.
Lightning Ridge igdlOKarferu-
jugssungilaK. niuvertarfit mar-
dlugsuit, iluarsaissarfit mardluk,
politit agdlagfiat, atuarfik tauva-
lo motele (igdlusissarfik) nutåvik
atauseK igdlorssuitdlo avdlarpå-
luit igdloKarfiup Kiterai.
yardit untritit mardlugsuit ig-
dloKarfiup KerKanit nuånarine-
Kamerpåp tugdlia ipoK, tåssa pi-
ngitsomeKarsinåunginerpåt ho-
telip tugdlerssortua, nalugtarfig-
ssuaK nutåvik kussanaKissoK. Au-
straliame nalugtarfiliat KaKuti-
gortungikaluaKaut, kisiånile må-
ne akisomjugssussariaKarsima-
vok. tåssame tamåne nunap Kå-
vane iminguamik takussagssaKå-
ngilaK. imeK inunerup pingitsor-
sinåungitdluinagå pineKartarpoK
nunap iluanit meterit untritigdlit
ardlagdlit agssaerKårdlune, uv-
dlumilo igdlOKarfik taimatut imi-
lersorneKarpoK kissangårame Ka-
lajangajagtumik. kikume-tauva
taima pissariaKartitsitigipat må-
nimiorpianut nalerKutdlugit inu-
marigsinartumik nalugfigssamik,
inuit opalisiorfingne ipangnartu-
ne kiagugfioKissunilo uvdloK nåv-
dlugo siorKane marrarmilo sule-
rérsimavdlutik pissariaKarteKing-
måssuk!
igpagssaK Don-imérérsimavu-
nga, taimåitumigdlo nalungilå
aggersugssaussunga. „Don-imik
taiginarténga", taima OKarpoK
australiamiut ilagsingnigtausiånik
Søndagsjobbet er færdigt. Der er opaler til salg.
sapåme suliaK inerpoK. opalit tuniniarneKarput.
Kårtarpara sume agssainigssara",
Don navsuiaivoK australiamiut
tulugtortarneråtut nuånersumik.
„amerdlaKissutigut iluarissarsiui-
nartariaKartarpoK sume agssaini-
arnerdlune. tåssame erKuiniar-
nertutdle nalorninartigissarmat.
ilait ungasigsume orpigaKarfing-
ne agssailersarput, isigkat 60 ima-
lunit sule itinerussumut navsså-
ratik. avdlat igdlumik silatinguå-
ne agssaivdlutik isigkat Kulit iti-
tigissume iluagtitsissarput".
„tauva aulajangerångama sume
agssåisanerdlunga, tauva nalu-
naerKutsersuissarpunga tamatigut
nalunaerKUtsersugaK 100 isigka-
nit angnertunerorKUSsåungilaK i-
sumigut tamatigut, tauvalo Ki-
ssumineK nåpardlugo nalunaer-
Kutsissarpunga nalunaerKutsiga-
ralo politinut nalunaerutigissar-
dlugo akuerineKartugssatut. ta-
måna sumigdlunit akigssaiautigi-
neK ajorpara. tåssalo ukiumut
dollarsit mardluk agssainigssa-
mut akuerineKamermut akima
saniatigut — taimågdlåt akig-
ssaiautigissarpåka atortugssat så-
kukalo, pivfigssaK, kiagungneK
nukikalo. tåssalo uvdlune 72-ine
tåuko 100 isigkat iluåne kisiving-
ma agssaisinautitauvunga. tauva-
lo pisinautitaunera inimingnisi-
maneralo aitsåt atorungnaertar-
put, tauvalo tåssane agssaiginar-
niaruma nutåmik KinuteKartaria-
Kalerdlunga“.
sanivtine mato angmarpatdlag-
tOK tusarpara. imaKa takornaria-
palårssuaK uviminik navsuiauti-
nialersoralugo KanoK sukasumik
pisungorniarsinauneranik kinau-
nersoK takorusulersimavdlugo
igdlup ningiua anissoK. iluarina-
vigpoK mikissunguvdlune, kisiåne
nalunångivigpoK Kangangåtsiar-
ssuardle nujaleritisimassoK nujai
waumassut tamatuminga OKalug-
tuarmata.
ilagseréravko inugsiarnisårfi-
gitsiarérdlugulo kingumut iser-
KigpoK. ulapeKaoK, sordlo igdlup
ningiue sapåme uvdlåkut pissar-
tut. sapåtip akunera tamåt ag-
ssaivingme ikiorsimavoK. tåssa-
me imåikajugtarmat opalisiortup
nulia pingåKissumik pingitsorne-
Karsinåungitsumigdlo suliaKar-
tardlune, tåssame opalisiorneK i-
nungnut mardlungnut kisiåne su-
liagssaussarmat.
„tåssame agssaissariaKartarpu-
gut“, Don cicarpcK niviugapalår-
ssuitdlo OKausipilutigitsiardlugit.
„sujugdlermik nunap ivssorta-
miningua ratoK agssancårtarpara
nunap KåvanitOK. tauva siorKat
ujarångusimassut tikitarpåka,
tauvalo tåuko agsragtuartariaKar-
tardlugit. marraK atånitoK tikit-
rerdlugo. tåussuma anguniarnera
uvdlut ardlagdlit sivisussuseKar-
rinaussarpoK, tåunalo imaKa iv-
26