Atuagagdliutit - 24.12.1972, Side 28

igdloKarferujugssuit ilåne
jutdliarKame pisimassut ilait
igdlorpagssuaKarfiup encåne u-
ngasingitsume nunap ilåne igdlo-
Karfit ipertut pinitsutdlo sulivfit
pujorfigssuinit Kangale tånguar-
sse, seKineK åungartitardlugo ag-
dlåt. nivdliatitsissarångata suli-
ssut angutit amatdlo mérKatdlo
tåssunga aniassarput Kasuerseri-
artordlutik. tamanit tamånga Ka-
ngale imiarsungnialånguarsse
kiagugsungnip tivkanik akusima-
ssumik. igdlorpagssuaKarfingme
tuniniaissorpagssuaKarpoK alia-
naitsorssuvdlunilo. takugssåupu-
taoK ujarKat inussaliarpagssuit
kungit avdlatdlo akimarnit åssi-
nge. avKutigissartagåt inugpag-
ssuitdlo amerdlangåramik ujame-
riagput. åmåtaordlo avKusernit
ilait tårtorssuput avångunardlu-
tigdlo. igdlorparujugssuaKarpoK
portusorujugssuarnik untritilig-
pagssuarnik igalålingnik, pisini-
arfigpagssuaKardlunilo takoråni-
ngårtorssuarnik pilerinartorpag-
ssuarnigdlo pisiagssaKartunik. å-
måtaoK issigingnåriarfigssuaKar-
poK tamalånik issigingnårfiusi-
naussunik.
OKalugfit sujarne Kaencussiu-
«rput, ajortuliortume någdliute-
Kartutdlo amerdlaKingmata Gu-
tip OKausianik tugpatdlernartunik
tugpatdlersautigssarsissariaKar-
tut.
taimane jutdliarKame oKalug-
tuariligkavtine nuissat atsigput
tårtorssuvdlutigdlo. uvdluerunia-
riarmat igdlOKarfiup avKuserne
tamarmik Kåumarput igdlut iki-
tersimassut igalårpagssuisa aki-
sungnerånit, igdlorssuitdlo erKait
tamarmik sordlule uvdlup Kenca-
ne. igdlut Kavsinguit kisimik tår-
put. inugpagssuit ingerdlaortuar-
put, tamångalo tåmerinarmut
tarrikångamik tungmarpaluat
åungariartoraraoK.
uvaleK tamana aitsåt taima
inoKartigaoK. inuit pisiniarfingnut
isåssut aniassutdlo imaiginavig-
put, tåssame jutdlimut ulåputor-
ssuput.
inugpagssuit akornåne angut ta-
kornartaK ipoK, tåutuale agdlau-
tigineK ajomaKaoK.
tungmarpalungnera tusåneKå-
ngilaK, OKaluneKångilaK aperine-
Karanilo. utorKaunersoK inusug-
tunersordlunit, påsineK ajoma-
KaoK kinaunersoK. aKaguanilunit
OKartOKångilaK KanoK tåuna issi-
koKarnersoK, Kavsitdlo tåussumi-
ngo takungnigtut toKugssartik ti-
kitdlugo erKaimajuåinarsimavåt.
inuk tåuna KinungilaK, tåussu-
Deres ur
er i gode hænder hos os . .
Vort moderne reparations-
værksted modtager gerne De-
res ur eller brille til repara-
tion.
nalunaerKutårKat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago ...
sutdlivivtine moderniussume
nalunaerKutårKat issarussatit-
dlunit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
minga takungnigtut tamarmik i-
ssiginasugåt. — KularnångilaK
tåussuminga takungnigtut Kiviar-
simagåt, sordlume KiviarKuneKar-
dlune, avdlatutdlo ajomartumik
alapernaerssuinartariaKarpåt. —
pttsutut atissaKarpoK. taimait-
dlune angutip pisup avKusernup
Kendnåne nåpikamiuk erninaK
nasaerfiginasuarpå pivdluarKuni-
ardlugo, sordlume kungimutdlu-
nit taimailiortoK. — angutivdle
pisup taimailiomine misigingilå,
ilagsissåle igtortutut ingilaK aki-
massup inugsiarnisårfigingmane.
taimaitsiåinartoK åma Kamutit
akimassut pé aggerput takomar-
taK torKardluinardlugo, nåmigdlo
igdluarfigssaKångitdluinartoK.
tauva tikilermåne takomartap
agssane Kutdlarpai, taimailing-
matdlo hesterssuit Kangale une-
rérput ujarKatut aulajaitsigiler-
dlutik. Kimugsiussissuatdle igsia-
vingmine igsiavdlune aulariångi-
laK Kangatutdlo OKausipilungna-
ne, kingunitsiågutdle autdlarKig-
put. — tåussuma kingunitsiågut
åma mérångup arne Kimåinariar-
dlugo arpåinaK ornigpå tikikami-
ugdlo tasiordlugo ingerdlaKati-
gitsiarpå. —
arritsumik ingerdlavoK kisalo
taimaitdlune pisiniarferujugssuit
ilånut iserpoK. pisiniartitsissut ar-
narpagssuit Kungujulaortuinauv-
dlutik niorKutigssanik takorKu-
såriuarput. kisa taimaitdlune niu-
vertut ilåt silikinik nigsiagaussa-
nik akisorujugssuamik niorKuti-
lik tikikujå, tåssane arnaK akima-
sorujugssuaK pisiniartoK. angut
takornartaK tåssunga pigaluarmat
atautsivdlunit malugingilå. kisa
taimaitdlutik nigsiagaussarssuit
ilait kingorartalerpait. arnat ner-
riviussap kigdlinganitut tunuå-
miput, tåukualo erKåt tamarme
ujarneKarpoK, navssårtoKångilar-
dle. niuvertitsissoK pasigdlilerpoK
tåukununga tigusoralugo, ing-
mingnutdlo issikutdlutik pasig-
dleKåtåuput. niuvertitsissup ilåt
pasigaluarpå. taimailingmat ar-
nap saniminitOK takornartaK ti-
kuarpå OKardlune imaKa uma ti-
guvå. tauva tamarmik pasilerpåt
OKardlutik: imaKa tigdlingniåinar-
dlune tamaungnarsimassoK.
åp, ilumut tigdligpoK — jutdlip
tigdligtua. inuit unguvdlugo ka-
terssutilertoKaut, atauserdlo poli-
tisortineKarpoK. angut takornar-
taK OKångitdluinarpoK igsiaving-
mutdlo ingitdlune Kasulersutut
itdlune. inginiariartordle niuver-
titsissup ornigkamiuk kaussarfia-
nit tåuko nigsiagaussarssuit niv-
dliavdlune åmupai.
taimaitsiartoK politéK iserpoK.
tåussumalo sukangnerdlune ta-
liatigut tiguvå OKarfigalugulo
ilagerKuvdlune.
angutip takornartap taline pér-
sisinardlugo nikuipoK OKardluni-
lo:
„asassara, taimailiungilanga".
taima OKarniariarmat erKånl-
tut Kiåumersutut iput, tamarmig-
dlo pissutituarsinarpåt. politivdlo
utorKatserfigalugo OKarfiginar-
på:
„nålagara, suliagrsara suliari-
narpara taimåitumik utorKatser-
punga kamarKunagdlo".
takornartap arnaK ingminut pa-
singnigtoK issiglnarpå politimut-
dlo OKardlune:
„ilaglnésavavkit11.
tauva anipul tamarmigdlo ma-
ligpåt. tamarmik malingnilerput,
inuerungmatdlo kisa niuvertitsi-
ssutaoK malingnilerput. niuvertup
kamangnerssuane puiorpå, pisini-
artugssaerungmatdlo nikatdlu-
ngårpoK. inugdlo tåuna issigisi-
nautitdlugo alångilå. takusinau-
jungnaeramiuk pisiniarfine inug-
ssaerutOK matuvå ilanilo malig-
dlugit autdlardlune.
malingnigtut amerdliartuinar-
put nåpitsissut tamarmik ilångu-
tarmata. tamarmik jutdlip tigdlig-
tua erKartussagssångortOK malig-
taråt, uvfa igdlumingne ulåputi-
gissagssaKaraluardlutik. uvfalo
åma uvdlut tamardluinaisa tai-
måitumik tusardlutigdlo takussa-
raluardlutik.
ingerdlaortut nivdlerneK ajor-
put, tungmarpalungitsumingme
nipisiagssaKångilaK. issit tamar-
mik avdlamut issigingitdlat kisiå-
ne tåssunga angumut takornarta-
mut, mérånguit agdlåt kivineKar-
tarput angut takornartaK taku-
niåsangmåssuk.
erKartussivik tikilermåssuk po-
litit inugpagssuit avigsårtiterpait,
inuitdlo amerdlåssusiat tupigusu-
tigåt, aitsåme ikuatdlangnerssua-
Kartitdlugo inuit taima amerdlati-
gissut katerssutarmata.
angutdle takornartaK akornu-
teKarane ingerdlagame isåvfig-
ssuarmut pivoK, tåssungalo piga-
me inugpagssuit sågdlugit Kiviar-
poK. Kiviarmat inugpagssuit ta-
marmik niarKutik sikitipait.
tåssunga pissordlo avKusernit
ilånit niperssuaK tutsiupoK Kag-
dleråinartumigdlo nivdliajuarpoK
inugpagssuit tukumalersitdlugit.
taimaitdlunime årit inuit isåv-
fingmut tugdliussut akornisigut
anitdlagkame KerKårigsivdlune
takornartap sanianut KendpoK.
takornartaK torKardluinardlugo
tukumaKissunik isseKardlune issi-
gilerpå. tamarmik takuvåt åno-
råve piningårtut aligtorsimassut
nujailo tamarmik isungavdlutik.
tauva agssane Kutdlariardlugit
takornartap sanianut séreumer-
poK nipitorssuarmigdlo nivdler-
dlune:
„angut una pingitsuvoK, ... u-
vangauna tigdligtunga tåunalo pi-
ssutitdlugo"!
tauvale takornartap nikuitipå
OKardlune: „tåuna pingitsutine-
Kardle uvanga pivdlunga", taima
OKardlunilo inugpagssuit akorna-
tigut autdlarpoK, åungarserdlugu-
lo tamarssuarmik nåkutuarpåt.
unugpoK, pisiniarfit tamarmik
matusimalerput. avKusernit Kåu-
marKutait KaumarKartut kisi-
mik avKusinerme Kåumarsai-
ssulerput. tamane tamåne igdlor-
ssuit igalåvine sågusimassune ta-
kugssåuput. inuit orpik kåvigdlu-
go erinarssortut, orpiuvdlo tar-
råinaugaluardlune alutornåssusia
takugssauvoK.
uningavdlune tusarnåråine tug-
siarpalungnerat tusåneK ajornå-
ngilaK. atåtap nipå KåssarigpoK
KatitoKalune, anånavdle nipå Ka-
susimarpalugtumik nipeKarpoK,
mérKatdle nuånårpalungnerat a-
vilortuinauvoK.
igdlorssuit eiKåne anérsoKarpi-
ångilaK, igdlugissagdlime tamar-
mik inimingningmata.
unugkiartoi nerane erinarssor-
paluk nipaitdliartuålerpoK nane-
rutitdlc nungutdluinalersul, tauva
igdlorssuit nipaitdliput. mérånguit
singortunik uluagdlit jutdle sini-
liutigåt singnagtoralugulo. utor-
Kait unuk nagdliussivåt nipait-
dlutik nuånårdlutik Kasulerdlu-
tigdlo. igdlorssuit akornåne av-
Kusinerme politéK kiserdliungår-
dlune pårssissuvoK angerdlarse-
Kalune.
tamatuma nalåne angut ilisari-
simångisaK takornartaussoK ig-
dlorssup pinersup takorånersuv-
dlo tungmeraisigut majuarpoK.
igdlorssup Kulerivisa sujugdliåne
nikorfåinarpoK matuata såne su-
janerdlunilo. kivfap åniviging-
mane OKarfigå biskop oKaluku-
mavdlugo.
takornartap atissai pitsorpalug-
tut kivfap nåkupai, kaussarfing-
minitdlo aningaussaK åmupå tu-
niutdlugulo. mato matuvå ilua-
tungånilo magpernavérKutai i-
vertitdlugit. takomartardle suja-
r.erKigpoK, kivfardlo tikiungmat
OKarKigpoK palasiuneK OKaluku-
mavdlugo.
palasiunerup nulia tikiupoK —
arritsumik ingerdlavoK pualaga-
me nisumigutdlo gigteKarame.
saimassumik kinaKardlune OKar-
figå aperalugulo suna piumanerå,
jutdlivme unukutåringmago. pa-
lasiunerdlo KasusimaKingmat a-
Kagulo OKalugfissårssuarme nåla-
giartitsissugssaungmat. koruni-
mik atautsimik tunivå jutdlimilo
pivdluarKuvdlugo.
takornartap ilerKune atuinarpå,
taimaingmatdlo palasiunerup inå-
nut isertipåt. tåssane matup ilua-
tungåne nikorfavoK Kåungussane
agssangminik tigumiardlugo.
nerriviussap KånlpoK KutdleK
silikimik KåumarKutilik, inivdlo
t.eKerKue tamarmik tarrajugput.
igalåssane sågut OKimaitsut nivi-
ngåput, igaitdlo tamagingnit a-
tuagkat untritiligpagssuit tunuisa
naKinere kångusaussut Kivdlå-
lugput. palasiuneK nerriviup kig-
dlingane igsiavoK igsiavingme or-
navagfilingme årKisimaornartu-
me. nunatdlo taigdliortartuisa
angnerit ilåta magpersigautai sar-
dlissiusimavdlugit. kussanavfå-
ringmik kavåjaussamik atissaKar-
poK, niarKuminigdlo atisimavå
nasaussånguaic utinikussaK, isig-
kaminigdlo atisimavai kamigpau-
ssat åmit såtunguit uvdlårsiutit.
kisiåne atuångilaK, issai Kaua-
ne Kutdlarsimåput. agssanilo nå-
ssaminut pårdlagsimavai, palasi-
uneK sinigpoK.
erninaK tupagpoK ingitdluar-
dlunilo. angut takornartaK issigi-
lerpå, issanilo Kingaminut pisit-
dlugit issigerKilerpå. anersårulu-
tigalune nikuipoK tungånutdlo
autdlardlune.
„suniarpinga?" palasiuneK ape-
rivoK. takornartaK matup sania-
ne nikorfavoK OKardlunilo: „pit-
suvunga".
palasiunerup aningaussivine
sarKumerpå ujåssivfigilerdlugulo.
ine nipåipoK aningaussatdlo su-
janårpalungnere tusarssauvdlu-
tik. korunit mardluk tiguvdlugit
tungånut isåupai.
palasiuneruvdlo OKarfigå:
„nuånårdlutit jutdle unukorsi-
oriartornianjk angerdlardlutit-
dlo“. palasiuneK oKarpoK Kasussu-
tutdlo aitsaordlune. palasiunerdlo
OKarKigpoK: „puioKinagdlo Guti-
mut Kujåsavdlutit, tåssångame sut
tamarmik tikiutarmata".
takornartap korunit mardluk
agssangminik tigumiåinarpai o-
Kångitdluinardlunilo, aniniartu-
tutdlo issikoKarane.
„inuvdluarna", palasiuneK o-
KaipoK. „OKalussissutigssara tåssa
isumaliutiginialisavara". taima o-
lcarsinardlune igsiaviup ornavag-
figdlup tungånut ingerdlavoK. ki-
siåne taimailineimine sordlulusoK
iunumigut agtoi-neKardlune. Ki-
åumersutut itdlune tåssångåinaK
Kuarsårdlune kaujatdlagpoK. a-
ngut takornartaK inip Kencane ni-
korfavoK, palasiuneruvdlo tåssa-
tauvarnit anginingorsimasorå.
„kavåjaussat tiiniuguk!" takor-
nartaK OKarpoK agssanilo isagtit-
dlugit.
palasiuneK KerKipoK, angivoK i-
nugigsorssuvdlunilo. issai issaisa
iluåne Kivdlårpalugput.
„palasiuneK atantinautåungit-
sumik piviuk?" palasiuneK OKar-
POK.
takornartaK nikorfåinarpoK o-
KarKigdlunilo: „kavåjaussat tu-
niuguk, KatånguteKarama Kiassu-
mik“. takornartaK OKarpoK.
umåmigutdlusoK palasiuneK
Kugsatdlalersutut pissuseKaler-
poK, sunale pissutigigine OKarsi-
naunane. takomartavdle aninig-
sså kiserdluinåt kigsautiginarpå.
„Hånse Kaencugatdlåsavara,“
palasiuneK OKarpoK. „tåussuma
kavåjatorKame ilanik tunisavåtit.
Katångutit KiåsångilaK, Gutivme
tamavta Kitornaringmatigut uva-
ngåtaoK tåuna Katéngutigåra.
Hånse KaerKugatdlardlara."
kavåjame sinai tiguvdlugit ani-
nialerpoK, kisiåne aninigssane
kugssagilersorå. sordlulusoK ta-
kornartap ine tamåt ulivkårsi-
magå avKutigssånigdlo avssersi-
mavdlugulusoK. kingugdlermigdlo
åma takornartaK OKandgkujoK:
„kavåjaussat tuniuguk!"
palasiunerup séncue sajulerput
aKUgdlårdlunilo igsiaviup oma-
vagfigdlip tungånut ajåpårtusså-
lerpoK. niarKe sikitipå, sordlulu-
soK ajortilikulunguaK inunigssa-
minik KinussoK.
„Reginamit pissaråra,“ palasiu-
neK OKarpoK, „— nuliavnit... “
takornartap Kigsigusugtutut i-
ssigå, sulile tåssane nikorfavoK
agssanilo isagtisimavdlugit. issai-
sa issiginere angisorpalugput au-
lajaitsuvdlutigdlo. palasiunerup
issine nakagtipai kavåjaussanilo
agssangminik savtitdlugo.
„unuk måna tuniupå ... jut-
dlernerit tamaisa taimåitumik tu-
nissarpånga".
palasiuneK OKarpoK, nipålo a-
sangnigpalugpoK. isumaliutigåme
nulé ukiorpagssuarne inoKatigiga-
miuk nuånåKatigigdlutigdlo.
„nangminerdlo tåuna agssangmi-
nik suliarå".
nipangerKigpoK, inivdlo ilua ni-
péipoK. artornartumigdlusoK tiki-
neKalerpoK, tamaviårdlune åni-
långavdlunilo niarKe takornartap
tungånut magssisiniardlugo ilu-
ngersutigilerpå.
takomartardle anerérsimavoK.
palasiunerup Kaune patipå i-
nivdlo ilua tamåt Kinerdlugo.
tungmarpalungneranik tusagaKå-
ngilaK matuvdlo magperneranik
tusagaKarane.
torssussamut anitdlagkaluarpoK
inugsiaKaranile. matukutdlo su-
janerdlune suaorpoK, nulialo
Hansilo niviarsiarKatdlo mardluk
erninaK tikiuput. tuavisårdlugit
angut tåuna tåsratauvr.ungmat a-
nissoK unigtiniarKuvå kingumut-
dlo uterterKuvdlugo.
Hånse niviarsiarKatdlo mardluk
arpåinaK malingnåuput, palasiu-
nerdlo igsiavingmut aKugdlårpoK.
„Gutip ikiordlinga!" palasiuneK
nuliaminut Reginamut sågdlune
OKarpoK. nuliata Kauagut kunig-
på ånilånganermitdlo Kialerdlune,
taimåititdlugo takuneK ajora-
miuk: uviala OKalutingilå, matuv-
dle tungånut issiginarpoK.
malingnigtugaluit tikiuput na-
lunaerdlutigdlo igdlorssuit erKait
inoKånginerardlugit, takornarta-
migdlo takussaKångitsumik uner-
dlutik. palasiuncrdle nikuinialor-
dlune nikuikame pei'KUSsivoK ini-
ne KimarKUvdlugo. nangmineK
mato matuvdluarsimanersoK ta-