Atuagagdliutit - 01.02.1973, Blaðsíða 22

kuit ikerasaliatdlo
India nutångortisavåt
28 milliarder kruninut pilcrssårusiarujugssuaK sulivfigssana-
lersitsivdlunilo aningaussarsiornikut sujuariåtdlagtitsisaoK
indiamiut nålagkersuissue pilerssåruteKarput ikerasaliorlitsinigssamik
Indiame aningaussarsiornikut ineriartornermnt sujuariautaorujugssu-
artugssamik. FN-ime påsisimassaKardluartut ardlagdlit pilerssårusiat
suliarinerine nålagkersuissunut ikiusimåput, tåuna nåpertordlugo kug-
ssuil nagisut tamarmik avangnåne Ganges-imit kujatåne Cauvery-mut
ingmingnut atåssuserneKåsavdlutik. danskil kruninut nautsorssutdlu-
git akigsså 28 milliarder kruninut nautsorssiineicarsimavoK — pilerssd-
rusiardlo dma angnertutigaoK ikerasaliap kingugdliup sananexarnig-
ssåta tungdnut ukiut 25 Kdngij'isimdsavdlutik.
pilerssårutit atortineKåsagpata —
nålagkersuissut taimaisiornigssa-
mut piumasimåpul — indiamiut
kigsautigissatoKåt ei'KortineKå-
saoK. ukiune untritiligpagssuarne
Indiap KerKane kujatåtungånilo
nunalerineK sivisumik panerner-
ssuaKartarnerane ajoKUsigaussar-
simavoK. Chola-kut Indiap kuja-
tåtungåne 1000-init 1200-mut nå-
lagkersuissugatdlarnerånile er-
KarsautigineKartarsimavoK Gan-
ges-ip kugtarssuata imeKardluar-
tup kujatåtungåne nunaleriner-
mut imerterutaunigsså. kisiåne
aitsåt måna pilerssårusiaK taima-
tut itoK teknikimut tungassutigut
atortineKarsinaulersimavoK.
ervngup avnutigsså nutån
misigssuinerit erssendgsagkat ar-
dlagdlit sule amigautåuput, kisiå-
ne nautsorssutigineKarpoK piler-
ssårusiamik sulineK ukiut tatdli-
mat Kaningnerit iluåne autdlar-
nersinåusassoK.
pilerssårutit maligdlugit nuna
3.300 kilometerinik isorartussusi-
lik avKUtigalugo kuit atåssuser-
neirartugssåuput iluarsartussissu-
tit pissariussut avKutigalugit ike-
rasaliatigut, ervngup avKutaisi-
gut, suvdluliaiigut åmalo kuit
navssågssaorérsut imisivitdlo av-
Kutigalugit. India avKUtigalugo
nunamik imerterinigssaK tamatu-
muna anguneKåinartugssåungi-
laK. FN-ime påsisimassaKardluar-
tut sujunersuineratigut ingnåtdla-
gissiorfigssanik ama pilerssårusi-
orneKarsimavoK. kisalo aningau-
ssarsiornikut iluaKutaussugssau-
vortaoK nunap timåne angatdlå-
nermut ikerasaliat avdlångortit-
sivdluinartugssaungmata India
nutårdluinarmik imåkut avKutig-
ssaKalersitdlugo — Rhinen-ip,
Donau-ip åmalo Weichsel-ip
(Wisla) katitdlutik takerKatånik.
Bangla Desh ilautineKasassoK
avKutigssaK tåuna — Ganges-ip
kungnut Narmadamut, Tapi-mut,
Godovari-mut, Krishna-mut,
Pennar-imut 3ma Cauveri-mut a-
tåssuserneKarneratigut — atorne-
KarsinaulisaoK kujatånit agssar-
tugagssat angatdlåneKarnigssånut
Indiap avangnåne sulivfigssua-
Karfingnut åmalo inuit eKiteruv-
figissåinut åmalo umiarssualive-
rujugssuarnut ardlalingnut. kisa-
lo Indiap avangnåne aumarssuar-
siorfingnit aumarssuit nunap Ker-
Kanut kujatåtungånutdlo agssar-
torneKartarnerat akikinerujug-
ssuångordlunilo ajornångineru-
jugssuångusaoK.
kingusingnerussukut kuit av-
dlat atåssuserneKarsinaulisåput
ilåtigut Indiap kitåtungåne Kc-
ralame Mysore-milo. tauvalo å-
ma ajornarungnåisaoK Brahma-
putra angnertorujugssuaK (Gan-
ges peicatigalugo nunångortitaKa-
rérsimassut) atåssusisavdlugo. tai-
måisagpat tamåna pissariaKar-
poK Bangla Desh suleKatigalugo
— suleKatigingnigssardlo tamåna
FN-ime påsisimassaKardluartut
måssutigissorujugssuvåt nunat
tåuko mardluk angnertunik ilua-
KutigssineKarnigssåt pissutigalu-
go.
sialungmik amigauteKarneK
ikerasaliorneK autdlarnisaoK Pat-
na-me Calcuttap avangnåne kitå-
ne 500 km migssiliordlugit unga-
sissusilingme. tåssånganit ukiu-
mut imeK 25 milliarder kubikme-
ter Ganges-imit pumperneKåsaoK
460 meterinik Kutsissusilingmut
Choanagpur-ip Kagtornane imisi-
vingnut. månåkutut ititdlutik i-
merujugssuit tamåko atorneKara-
tik imånut kuginarput — åmalo
ma.jimit septemberimut siagdler-
sarnerata nalåne Ganges åmalo
avangnåne kuit avdlat ilane si-
nimingnik Karssutsissarput.
Indiame siagdlersarnerata Ka-
noK åssigingitsigineranut påsissu-
tigssauvoK, ukiumut nunane a-
vangnardlerne kangigdlerne sia-
luk 400 cm nåkartarmat, Kiterpa-
sigsumile ku.iasingnerussumilo
avguaicatigigsitdlugit 60 cm Kå-
ngersimalåginardlugit. Rajast-
han-me åma Gujarat-ime ukiu-
mut 20 cm inordlugit siagdlersar-
POK.
nunane ..panertune" sialuisarér-
sune siagdlingitsorångat karrinik
katerssuiniarneK iluagtingitsor-
tarpoK. tauvalo inussutigssanik a-
migauteKarnerujugssuaK autdlar-
nersarpoK, Indiamilo kingugdler-
mik kångnerssuaKartarpoK 1966-
ime åma 1968-ime.
nuna naggorigsagagssan
angnerullsassoK
taimåitumik nunalerineK ikerasa-
lianit agsorssuaK iluaKutigssine-
KartugssauvoK ikerasaliortiterneK
piviussungortineKarpat. Indiap i-
nuisa 550 millioniussut 70 pro-
centé naussorigsainermik inussu-
tigssarsiuteKarput, naugdlo nag-
gorigsautigssat nautitatdlo nike-
rartineKarnere periautsitut nutå-
liatut atorneKaraluartut niorKu-
tigssiorneK angnertusineKåsagpat
imermik pilersuinerup angneru-
lernigsså pissariaKarpoK.
pilerssårutip piviussungortine-
Karnerata nagsatarissaisa ilagisa-
våt nunap ilaisa nutåt naggorig-
sarneKarsinaulernigssåt. taimalo
su.iunertarineKarpoK kuit Narma-
da, Gcdavari, Krishna, Pennar
åma Cauverv-p erKåine imertar-
tagkat 8 millioner hektarinit 19
millioner hektarinut agdlisineKå-
rassut.
India nangmineK sapingilan
FN-ime påsisimassaKardluartut
(nålagauvfit peKatigit ineriartor-
nigssamut pilerssårusiortarfiånit
UNDP-imit suliartortineKarsima-
ssut) Kularingivigpåt pilerssårut
teknikimut tungassutigut atorti-
neKarsinaussoK — åmale isuma-
Karput tamåna atortineKarsinau-
ssok nunanit avdlanit angnertu-
nerussumik ikiorneKångikaluar-
dlune.
taimalo nålagkersuissunut na-
lunaerume agdlagsimavoK India
teknikimut aningaussanutdlo tu-
ngassutigut sitdlimatinik pissa-
riaKartunik pigissaKarérsoK. ukiut
25 sivnerdlugit sanaortugagssat
indiamiut nålagauvfiata ukiumut
danskit kruninut 1 milliardinut
nalerKutumik aningaussartutigi-
ssåsagaluarpai — kisiåne tamåna
månåkut ukiune tatdlimane pi-
lerssårusiame nålagauvfiup ukiu-
mut aningaussartutigssaisa tai-
mågdlåt 4 procentigssåt.
nalunaerut nåpertordlugo inge-
niørinut iliniagaKardluarsimassu-
nik nåmagtunik India åma peKar-
poK, åmalo pisatsersutigssat ator-
figssaKartineKartugssat amerdla-
nerssait Indiame sulivfigssuit
nangmingneK sanaortorsinauvait.
taimåitOK nalunaerume nautsor-
ssutigineKarpoK pissariaKåsassoK
ilåtigut pumpeKarferujugssuit a-
tulersisavdlugit nunanit avdlanit
erKuneKartugssat.
taimåitumik sujunigssaK sivisu-
ngitsoK issigalugo indiamiut nå-
lagkersuissuinut åma kajunger-
nartuvoK. nunat avdlamiut ani-
ngaussautait atorpatdlårnagit pi-
viussungortineKarsinauvoK — ta-
månalo iliniartitauvfiussartune
åssiglngitsune tamane inungnut
tusintiligpagssuarnut sulivfigssa-
mik pilersitsissugssauvoK. India
sulivfigssaerutunik ajornartorsiu-
teKaKingmat — mingnerungitsu-
mik teknikerit tungåtigut — uki-
une aggersune sulinerup autdlar-
nerneKarnerata kingunere india-
miut inuiaKatigit aningaussarsior-
nerånut iluaKutaussugssarujug-
SSUVOK.
Perfekt
B&O-service på
Grønland
Nu kan De ikke blot se og
høre B&O's mange spæn-
dende modeller hos hvilken
som helst af nedennævnte
forhandlere, men også være
sikker på at få perfekt B&O-
service, uanset hvor De har
købt Deres apparatur.
Hr. radiohandler, Jens Gadegaard,
Radio Service, 3940 Frederikshaab.
Godthaab Foto-Radio-Service,
v/herr Ole Winstedt, 3900 Godthaab.
Hr. radiohandler, H. Rasmussen,
Radio Service, 3920 Julianehaab.
Hr. radiohandler, Kurt Holm,
Holms Radio, 3912 Sukkertoppen.
Grønlands Radio Center,
v/herr Ib Lundby, 3900 Godthaab.
Hr. radiohandler, Ulrik Kaadt,
Polar Radio, 3911 Holsteinsborg.
Bang&Olufsen
22