Atuagagdliutit - 01.02.1973, Blaðsíða 24

mérartavtmut
agdliartornera
agdl.: Jørgen Bech, Nuk
Itivdlime, Sisimiut pigissåne, ag-
dliartorpugut. méraunivtinut Ka-
jaK sungiusarparput atåtarput pi-
niartungmat.
ItivdIInarme agdliartoraluarpu-
gut, kisiåne ukiåkut autdlaorsi-
massarpugut åtånik anguniartar-
mata. Itivdlip kitåne kujatånlpoK
KeKertaK angisoK Inugsugtussu-
mik atilik nunap åssingane Kav-
dlunåtut Anders Olsens Sundi-
mik ateKartitaK. Sisimiune natår-
nanik uterissonaratdlarmat na-
tårnarniarfigssuvoK. tåussuma
sarKåne atåtåkut piniariartar-
fingmik igdloKarput. igdlut pi-
ngasut téssanlkamik ukiåkut sule
apfngitsoK piniarialerångata aut-
dlaortarpugut septemberip nåjar-
tulernerane. ila nuånertaKaoK.
måkulo paornat. Kerissalemerane
nerissarivdluartarpavut.
igdlut avatinguånlpoK KeKer-
taK pukitsoK, angingitsoK, K’alat-
sivingmik taissagåt. ilane iga su-
le KalångitsoK KamassoK igisaoK,
tåssa pissaKartaraoK. ilåne sila-
gigtaKingmat silåkut igassarput.
KeKertat tamåko talorKatiteramik
tåukunane Kamavdlutik anguni-
artarput. sigssaK atuardlugo tai-
manikut åtåt avangnamut inger-
dlaortarsimagamik.
igdluisa timåt atausinåungitsu-
mik taseKarpoK. angneK Kauma-
ssumik sikussarpoK månåkut
mérKanit sukutserfigisavdlugo
nangiarnarunaKalune. taimåitor-
me ilane pinguarfigissarparput.
piniartortavut anguniartitdlu-
git pissårnartaKaoK. måko neKit!
igfiat, sukut avdlatdlo månåkut
mamarissat erKaineK ajornarta-
Kaut! angajoncåvut kavfimik na-
jorKainiartinagit Kavdlunåmernit
erKaineKarneK ajorput.
decemberip autdlarKautåta tu-
ngånut autdlaorsimassarpugut.
jutdlikune nerissagssaileKissånge-
Kaut. åmåko åtårssuit kujait Ke-
rissut. agsameK kujasigtartit-
dlugo autdlaorsimårtarfigput a-
torssaugajoKaoK. tamaunalo
aussame miterpagssuit erniorta-
Kingmata miternik tingmissanig-
dlo avdlanik ajorssarfigssauneK
ajorpoK.
åma aussame Kasigiarniarfigi-
neKartarpoK avatånltoK ikardlug-
ssuaK erniorfigssuaK, Inugsugtu-
ssup avangnakåniane KeKertar-
ssup Itivdlip påvanttup sujoråne
nalerpiånitOK. kilometererpåluit
ingerdlarKårdlune aitsåt tikitari-
auvoK. junime nunarKativut sule
angmagssissut silåmukartarpugut
angmagssivdluarérsimavdluta
angmagssiavta ilait ukiunerane
Kingmit nerissarivdluartarmati-
gik.
sule mérarssuvdlunga silåmu-
kalernerisa ilåne Kajartaunialer-
punga ipunginiåsagama. sunauv-
fa uernarnialerama — åmame
atsåkut autdlaoKatigissagkavut
pigårtarnermit. isersarnersukasik
autdlaKaugut anånama iputåta
tungåne Kajartauvdlunga. niv-
dlerpatdlangmat pinialerpara si-
nileraluarsimavdlunga tauvauna
kingulerdlunga. sunauvfa anånap
takuvdlunga nivdliukånga. åipag-
ssånik nivdlerpatdlagtoK tusar-
dlugo iternialerpunga åma kingu-
ssupalårssuångordlunga sinilera-
luarsimavdlungåsit. taima uer-
nartigititdlunga anånama Kajar-
torKungingmanga niutitauvunga.
tåssalo ipukasigpunga.
sule mikinerma nalåne Kasigi-
arniartut tupersimavdluta anå-
naga alåkarterissartOK erKaima-
vara. sunauvfa angutitavut ikar-
dlugssualiardlutik mululermata
isumålugilerai. angutitavut tasa-
manilersutdlo putsuarinarssuå-
ngordlune putsilersimavoK. asa-
guane unuvigsoK nueKaut kali-
taKaKalutik. sunauvfa Kasigiår-
Kanik 15-erårsimassut Kasigiar-
ssuardlo atauseK. atåtaga anå-
navtinut OKartOK tusåvara Kasi-
giarpagssugaluartut nagsatagssa-
tik ardlaKarilerdlugit ataustnar-
mik Kasigiarssuartalernerardlu-
git.
perulernivtine eKalungniarfigi-
ssarpavut EKalugårssuit, månå-
kut amerikamiut radareKarfiata
tankeKarfianitut. naliga angajor-
Kåvilo autdlaoKatigissaravtigik
sungiusarnivne naliga ikiortigiv-
dluartarpara. kisa usiartalerpara,
saperungnaeravkulo ujarKanik u-
sissersortitarpunga. aperssortipu-
nga KajaK saperungnaivigdlugo.
mérKal måna pinguautigissarta-
gaisa ilait åma sungiusartarpavut,
sordlo sukutserneK sisorarnerdlo.
kisiåne uvagut Kingmilingmiut
KimugserneK iperartornerdlo åma
sungiusartarpavut. iperartorneK
sungiutaKårput. sordlo Kissumini-
nguit igdlugigdluta arsårniut-
dluta unangmissutigissarpavut.
Jørgen Bech,
Nuk.
sujuaissama
nunaKarfiat
sujuaissama nunaKarfiat ateKar-
Pok Igdlorssualsiait, Kavane Nu-
nap Isuata avangnå’tungånitoK.
anånaga mérauvdlune tåssane na-
jugaKarsimavoK. uvagut måna
puissiniartitdluta umiaussårKa-
mik angatdlateKardluta aitsåt li-
kitarparput.
nunaKarfiusimavoK alianaitsor;,
nunagigsunanile sigssålo Kerrua-
luginauvdlune — ingiutdlertitdlu-
go tulangniarnigssaK imåinauna-
viarane.
kisiåne Igdlorssuatsiait aussa-
me alianåitarsimaKaut. såvaniput
KeKertat angingitsut siagsimassu-
tut itdlutik iingmissanit åssigf-
ngitsunit ineKarfigineKardluartut.
åma puissit avitusårtugarivdluar-
simavait.
nunaKarfik Kanga piniagagssa-
KarsimaKaoK. anånama OKalug-
tuarissarpå sikut seKugtemikut
ukiume anorimit sigssamut tipisi-
neKarångata agpat agpaliarssuit-
dlo tipussat pissarineKartartut. pi-
ssarineKartut ilåne amerdlassarsi-
maKingmata ilait apumut mato-
runeKartarsimåput. taimatut tor-
Kortat upemagssåkut ulérneKar-
tarsimåput. taimailinerane ting-
missat merKue agtuinardlugit kå-
ngartalersimassarput; neKéingoK
agsut tipigigtarput.
nunaKarfiata KulånipoK KåKait
Kerrorpagssualik igdlukuine må-
na kuånerpagssuaKartarpoK taki-
ngåramik akornånut pivdlune
morssugtariaKangajagtardlune
agdlåt. ilalo kuåné mamartaKalu-
tik.
anånama univkårissarpå mé-
rauvdlune nunantatime ilåt Ig-
dlorssuatsiaup sigssåta avatingua-
ne nånugsimassoK sikorssup Kåne
sinigtumik. tikingajagdlugo issi-
gingnårsimagamiko takoråneme-
rarpåt.
KeKertane Igdlorssuatsiait a-
vatånitune kiparsimassarsimåput.
uvnia natserssuit KeKertanut tåu-
kununga tåkuterKårtartut. tamå-
na pissutigalugo sujuaissavta Ke-
Kertat tåuko kiparsimavfingnåri-
simavait.. Igdlorssuatsiait taima
nunalugtigigaluartut nunaKarfig-
tårisimavåt piniagagssaicardluar-
nera pissutigalugo.
uvagut aussame tikikångavtigo
malugissarparput najordlugo nuå-
nerdluinartussoK — pingårtumik
silagigtitdlugo KeKertat avatånit
tunungmut issigalugo nuånerpat-
dlåtdlåraoK. KåKarssuit kussanar-
tut sordlo tunungmut ilioncagkat.
ilångutdlugo tainiarpara Igdlor-
ssuatsiait kitånltoK åma nunaKar-
fiusimassoK. kisiåne tåussuma a-
tia naluvara. Kangarssuardle na-
jorneKarsimagame igdlukue nu-
namut ilagssutingajalersimåpux.
iliveKaKingmat nalunångilaK u-
kiorpagssuarne nunaKarfiusima-
ssok. issikivia alianaeKaoK.
tåussuma kitinguanipoK Igpig-
ssuarmik taissagåt kuåneKarfiu-
ssok. tåussuma kuåné mamardlui-
nartuput puilassulingme naussa-
ramik.
sujuaissavta nunaKarfigisima-
ssait erKartugkåka ukiume na-
jordlugit nuånertåsångeKaut pi-
ngårtumik kigångamik anordler-
sitdlugo. kitårssugamik imardlug-
tarsimåsaKaut. taiméikaluartoK
piniagagssaKardluarsimangmata
sujulivta najugarisimavait.
Themothius Semionsen,
AugpilagtoK,
pr. Nanortalik.
Pyile, Polle og Sorte Tom
Sikken en forskrækkelse de får, Åh, nu har blæsten og regnen
Så store bølgerne er blevet, — Polle, der ligger noget ude i
da tanghytten falder sammen fuldstændig ødelagt vores fine Gitte. Ja, Pyile, og hvor de lar- vandet. Hvad tror du, det er?
over dem.
hytte.
KerKussanit igdluliål isassormat — anorip sialuvdlo igdluvigar- — Gitte, magdlersorujugssud-
Polle, imamitoKarpoK. sunau-
agsut tupagput.
put kussanarugtortOK aseruvig- ngorsimavou. — Pyile, Humor- soraiuk?
påt.
putit kaertarnerat nipitoxaoK.
— Kom alle sammen, vi løber ud
på badebroen, så kan vi bedre
se.
— tamavse xainiaritse, nalungu-
artartut sigssiugåraliånukarni-
arta takussarput sunerson påsiv-
dluarniåsavarput.
Det er en mand, der ligger der-
ude. Han holder fast i et stykke
træ.
— angut-una xissungmik tigu-
miaKardlune pugtaniarssarissoK.
— Og der er hans båd! Han er
faldet over bord og kan ikke nå
hen til den.
— åjivnga umiatsiå! umiatsiami-
una avatånut nåkarsimassoK a-
ngunerdlo sapilerdlugo.
— Vi må hjælpe den stakkels
mand, Pyile. Men hvordan skal
vi bære os ad?
— Pylle, angut nagdlingnaxing-
mat ikiortariaxarparput. xanor-
dle iliusaugut?
24