Atuagagdliutit - 01.02.1973, Blaðsíða 23

tassaungilaK i'mugssuatoKaK
- pujoralaitdle arssatut
iluseKalersimassut
amerikamiut Apollo-nik angalatitsissarérnerisigut Kåumat
pivdlugo ilisimassaKarnerungålersimavugut. kisiane tamåna
sulisimanermut nalerKutunerpa — ilåtigut 250 milliarder
kruninut?
agdlagtoK Svend Garbarsch
København (RB-special)
■— inup avdloriarniminingua, kisiane inuiagssuamut avdloriameru-
jugssuak, taima nalunaeruteKarpoK amerikamio pavungarssualiartar-
toK Neil Armstrong inungv.it sujugdlersauvdlune Kåumåmut tungma-
Tame.
tamåna pivoK ukiut 3 V2 matu-
bia sujornatigut, isumaKamar-
P°rdle ungasingnerussukut tamå-
na pisimassoK. nalivtine ukiut i-
ngerdlalertortarput, åmalo inung-
n«t avKutigssiuissugssanut avKU-
tip nutåp autdlartineratut isuma-
KarnarsimagaluartoK uvdlumikut
ingmikortutut nåmagsineKarérsi-
biavoK.
ukiut 3 V2 matuma sujomati-
gut fjemsynikut autdlakåtitame
Armstrongip kångorutut pigsigar-
nere sujugdlit takutineKarput. de-
cemberip Kernane Eugene Ceman
inup tumainik ersserKigsumik na-
lunaerutigineKartunik KimataKar-
Pok — imana nunarssup sanilia-
ne inuit tumaisa kingugdlerpår-
tait. Kåumåme pissutsit inuner-
mik navianartorsiortitsissut pi-
ssutaunatik, kisiane soKutigissa-
KangineK — agdlame nunarssuar-
uae akerKersorneK pissutauvdlu-
bk, Kåumåmut ilisimassagssarsi-
ortarnerit unigtineKarput.
ineriartorneK månékutut inger-
dlatitdlugo — kisiåne aningau-
ssarsiornikut agdliartornerup kig-
dleKarnera påsineKaleralugtui-
narmat — ilimanarpatdlångilaK
USA-p Apollo-nik pilerssårusiai-
nut åssingussunik KaKugulunit i-
bgerdlåssissoKarKingnigsså. tek-
bikimut tungassutigut namag-
singningnerup tamatuma tunule-
Kutå nalitsuvoK. USA misigisima-
V°K teknikimut tungassutigut a-
tarKinéune igdlersortariaKardlu-
S° ukiut 11 matuma sujornatigut
avatårssuame Sovjetunionip su-
Juarnermigut nikanarsaraluarma-
ne.
SOKangitsumit katerssat
bersornaut — nunat avdlat atar-
Kingningnerata angnerulemera-
bik pissusilik — ilimagissatut i-
simångilaK, åmalo avatårssuata
såkutoKarnermut tungassutigut
rtuaKutiginiamigssarujugssuanik
beriungneK påsinarsisimavoK ta-
kordluinerinarmik asulinartumik
tungaveKartoK. kisiåne inuit ilait
bulajangersimassut Kåumatip Kå-
vanit soKångitsumit katerssanar-
dluarsimåput — inuit misigssui-
bigssamut pilerssårusiame politi-
kerit såkutunutdlo tungåssuteKar-
tut suliarisimassåne taimågdlåt
^umagineKarpiaratik pineKarsi-
biassut, tåssa ilisimatunit.
Apollot pivdlugit pilerssårut su-
karineKarsimavoK teknikimut tu-
bgassutigut pisinaussat takutini-
arneKarneråtut, ilisimassagssanik
katerssuinigssaK sujunertarinago.
aitsåt Kåumåmukamerme kingug-
dlerpåme ilisimatoK atauseK ajor-
bartorsiortitausimaKalune ilau-
v°k. uvdlumikut amerikamiut tu-
bganit Kåumåmukartitsissarnerit
’ksimatussutsimut tdngassutigut
kingunere ajugausimårdlune ti-
kuarneKartarput, kisiåne taimai-
siorneK tåssauginarpoK kingomi-
nåtigut isumagssarsiaK åmalo ki-
ngusinåkut iluarsartussiniarneK.
ukiut Kulit matuma sujomati-
gut præsidentiussup John F. Ken-
nedyp Kåumat pivdlugo pilersså-
rusiamik nalunaerutigingningne-
rata kingornatigut uvdloriarsior-
tut Kåumat pivdlugo ilisimassait
avdlångutauvdluinartumik ang-
nertusisimåput. taimåitordle uv-
dlumikut aperissariaKarpoK ta-
måna nalerKutusimanersoK pig-
dliutigisavdlugit inuit 20.000-it
pivfigssåt åmalo krunit 250 mil-
liardit angungajagdlugit Apollo-
nik pilerssårusiat taima naleKar-
simangmata, ilisimassagssat tåu-
ko pigssarsiarinigssånut — taimå-
taoK teknikimut tungassutigut su-
juariautit sordlo tingmissartut i-
laussartautit pitsaunerussumik a-
KungneKartarnere, TV-imik åssili-
ssutit mingnerussut åmalo ulia-
mik pumpinerup isumaminérsu-
mik nåkutigineKarnera.
tamåna sulinermut nalerKutu-
nerpa? ilungersuanerit pissaria-
Karsimåpat? uvdlumikut taima a-
perissut amerdlaKaut. USA-me i-
natsissartut aperKumut akfssute-
Karérsimåput pilerssårusiap na-
ngineKarnigssånut aningaussanik
akuerssiumanatik.
isumaliuterssuterpagssuit
pavungarssualiartarnerit sujor-
Kutdlugit nunarssuarme uvdlori-
arsiortartut kinguårigpagssuit i-
ngerdlanerine Kåumat issiging-
nårtarsimavåt erKarsauterssuter-
pagssuitdlo katerssorsimavdlugit.
kisiåne ilisimassagssanik erKortu-
nik Kåumåmérsunik pigssaKångi-
kåine påsineK ajornarpoK isuma-
liuterssutit ingmingnut unangmi-
ssut ilait sordlit erKortunersut.
nunarssuarmingånit issåinarmik
Kåumatip unuame issigissagssap
malungnarnerpaussup malung-
nauterpagssue takunenarsinau-
ssarput. OKalugpalåt OKalugtuat-
dlo navsuiautigssatut pingorarsi-
måput.
ukiut 350-it matuma sujorna-
tigut Kingune såkukitsoK atordlu-
go Galilei tårnerssanik ersser-
Kigsunik takussaKarsinausimavoK.
taivai Maria (imaK), isumaKarame
nunarssuartutdle imaKarfiussut.
ukiune kingugdlerne Kingussuit
såkortunerussut påsinarsisipåt
Kåumatip Kåva iterssarssuaKar-
toK, Kingussuitdlo pitsauneruleri-
artortitdlugit iterssarssuit amer-
dlanerussut takuneKartalerput.
agdlåt „imat“ maningnerussut
KileroKartutut iput, nunavdlo Kat-
singnerussumitup åssigå sor-
ssungnerssuarme sujugdlerme nu-
na sorssugfiusimassoK Kamutig-
dlit Kaertartuinit erKåussiviusi-
massoK.
Kingussuit såkortut nutåmik ta-
kutitsiput: titarnerit takisut Kåu-
matip Maria-tigortut kugtut par-
Kernikutut issikugdlit.
aperissoKartarpoK: nunat ma-
nigsut ilumut tåssaunerdlutik i-
mat parKersimassut? imalunit tå-
ssaunerpat tatsit pujoralaussut
Katsingnerussumit siaruåusima-
ssut? imalunit tåssaunerpat ing-
nermik anitsissartut putorujug-
ssue? åmalo nunat ilaine imat
lava-mit KåKat ingnermik anitsi-
nerånit pissumik Kagdlersimaner-
dlutik? imalunit iterssarssuit tå-
ssaunerpat uvdlorissat anaisa nå-
karfikue? titarnerit takisut tå-
ssaunerpat kuit parKersimassut
imalunit KåKat anitaisa inger-
dlaortut avKutait imalunit tå-
ssauginardlutik Kåumatip Kåvane
Kupat? imeKarsimagpat sule ime-
Kartuarnerdlune? tåuko tåssaug-
pata lava tauva sule ingnermik
anitsissartoKartuarnerdlune?
åmalo aperKUtit tåuko saniati-
gut soruname una pingårneru-
ssck: Kåumat KanoK ilivdlune pi-
ngorsimava?
nalorninartut påsissagssartait
kisiåne Apollo 11-p inugtai Arm-
strong-imik sujulerssorneKartut
ujarårKanik Kåumåme katerssug-
kamingnik ajugausimårdlutik u-
terKigtut sujorKutdlugit apentu-
terujugssuit amerdlanerssait aki-
neKarérsimåput. uvdloriarsiortut
påsissatut katerssugåine ivertitag-
ssat ikigtuinait amigautåuput.
tåukulo pigssarsiarineKarsimå-
put åssilissanit Sovjetunionip å-
ma USA-p inugtaKartinagit Kåu-
måmukartitåinit pissunit, avKuti-
gineKarputdlo nalunaerutit Ka-
nganisarpalålerérsut USA-p Kåu-
masiartitåta inugtaKångitsup Sur-
veyor-§-ip åssilissai avKutigalu-
git.
åssilissat takutipåt nuna ing-
nermik anitsissarnertigut pingor-
simassoK ima malungnauteKarti-
gissoK uteriserdluinartut kisimik
taimågdlåt ugperumanatik. Sur-
veyor Kularutigssanik tamanik
pérsitsivoK nalunaerame basalt-
imitdlune (lava igssorsimassoK).
amerikamiut ujarårKat kater-
ssugait sujugdlit måna ilisimalig-
kanik ugpemarsaissuginarput. ug-
pernarsaut tamåna pigssarsiarine-
KarsinauvdluarsimagaluarpoK
Sovjetip Kåumasiartitå inugtaKå-
ngitsoK Luna-16 avKutigalugo. i-
nugtaKångikaluardlune Kåumatip
pujoralai 100 gram migssiliordlu-
git nunarssuarmut orKupai.
ingnermik anitsissartunik isu-
maliortarsimassut ilumorput. uv-
dlumikut kimitdlunit miserratigi-
neKångilaK imat tåssaussut nar-
ssat lavat aniassut pilersisima-
ssait, tamatumunalo åma ugper-
narsarneKarsimavoK iterssarssuit
ilait ingnermik anitsissartunit pi-
ngorsimassut, ilaitdle ersserKi-
vigsumik uvdlorissat anåinit pi-
ssuvdlutik.
uvdlumikut påsissaK una ang-
nertumik isumaKatigissutigine-
KarpoK, Mariat angmalortorujug-
ssuit, sordlo Maria Imbrium 800
kilometerinik silissusilik, åmalo
iterssarssuit sordlo Tycho åma
Copernicus, pilersineKarsimassut
uvdlorissat anåinit angisorujug-
ssuarnit kingusingnerussukutdlo
lava-mit KagdlerneKavigsimav-
dlutik imalunit ilåinakussumik
KagdlerneKarsimavdlutik. iterssat
mingnerussut pilersineKarsimåput
ingnermik anitsissarnerit, uvdlo-
rissat anaisa imalunit anitsissar-
nerit avdlat anitaisa tungnerisi-
gut imalunit KåKat ingnermik a-
nitsissartut Kaertomerisigut aku-
lerigsutigut.
tuggainerssuaK
suna pivdlugo Kåumatip Kåva må-
ngertunersoK imalunit pujora-
langmik KagdlersimanersoK piv-
dlugo OKatdlineK påsissutigssarsi-
neKarérportaoK misiligutit sujug-
dlit inugtaKångitsut Kåumåmine-
ratigut, pavungarssualiartartutdlo
Kåumatip Kåvanut tungmamerat
sujorKutdlugo ilisimaneKarpoK
pujoralai itanoK ilivdlutik piler-
simassut.
Kåumat tuggameKartuartarsima-
vok. ukiune milliarderpagssuame
Kåva tugfigineKartuartarsimavoK
pujoralangnik mikissunik angisu-
nigdlo sekundime 50 km sukåssu-
seralugo tugtarsimassunit. taimai-
sivdlune Kåva aserorneKarsima-
vok, ujararujugssuit mikissualu-
ngordlugit KaertineKartarsimåput,
uj aravigssuit aserorneKartarsimå-
put ujarKanut mingnerussunut u-
jancatdlo ujarårKanut siorKanut-
dlo. ilåne tugtarnerit angnertune-
russut pujoralait igssortitarsima-
vait ujarångortitdlugit aKitsut,
taineKartartut Breccia, tamåkulo
Kåumåmut nunitartut tamarmik
nunivfigissamingne navssårissar-
simavait.
aseroriartortarneK arritsuarå-
nguamik ingerdlassarsimavoK. u-
jarKat Kåvat taineKartartoK Re-
golit, ukiumut millimeterip
1/1000.000-ia migssiliordlugo ag-
dlissarsimavoK, ivssuneruleriar-
tortitdlutigdlo sukåineruleralug-
tuinartarput. taimåikaluartordle
Kagdliut tåuna Stilhedens Hav-
ime 10 meterit sivnerdlugit ivssu-
ssuseKalersimavoK, tåssa Apollo-
11 -p nunivfigissåne. Katsingner-
me pisoKaunerussume ilåtigut 20
meterit sivnerdlugit ivssussuse-
KarpoK.
Kåumåmit nunarssuarmukåune-
Kartut misigssorneKarneratigut
påsinarsisimavoK imeKarsimane-
ranik malungnauteKångitdluinar-
toK — nunarssuarme atortugssat
åssiginagit. taimåtaoK stofit aug-
tikuminartut — sordlo zink, a-
KerdloK, natrium åma svovl —
amerdlavatdlångitdlat. kisiåne
stofit augtikuminaitsut — sordlo
Uran åma Titan — nunarssuar-
mituningamit amerdlaneruput.
Maneragssuarmit
pissungitsOK
nunarssup Kåumativdlo sanane-
Kautaisa åssigingissuteKarnerisa
takutipåt, Kåumat Kanga nunar-
ssuarmit måna Maneragssup ini-
gissånit kångartdsimångitsoK —
taimame ilait isumaKartaraluar-
mata. taimåtaoK Kåumåme augti-
tagssat ilimanarsisingilåt seKine-
Karfingme sumilunit Kåumat uv-
dlorissat ilåtut pingorsimassoK
kingusingnerussukutdlo nunar-
ssup nusugtineranit angumaneKa-
lersimavdlune.
uvdlorissat anait nunarssuar-
mut tugtartut kemi-mut tunga-
ssutigut nunarssuartutdle katiti-
géuput.taimåitumik isumaKamar-
poK kemi-mut tungassutigut ka-
titigauneK tåuna seKineKarfingme
ilerKussarsimassoK. Kåumat av-
dlauvoK. taimåitoK Kåumat måna
inigssamine pingorsimasorinar-
POK.
seKineKarfik imatut pingorsi-
masorinarpoK, nuiarujugssuaK
gas-iussoK seKemup avatånitOK
nigdlertikiartorsimavdlune åmalo
„igssordlune" augtitagssanit ujar-
Kanitdlo pujoralagtut. pujoralait
tåuko katerssukiartulersimåput
angneruleralugtuinardlutik nu-
sugsisimangningnermit sunigauv-
dlutik agdliartorsimavdlutik uv-
dloriångordlutik.
måna Saturn åssigalugo nunar-
ssuaK pujoralangnik Kanga ava-
tangerneKarsimagaluarpoK, taima
erKarsauterssutit OKarput — ava-
tangisimassut tåuko augkiartu-
lersimåput atautsimuleramik ang-
nertusiartuinardlutik kingornalo
Kåumatingordlutik. tamånale su-
jorKutdlugo avatangissit imerpa-
lanerussortait ailéngorsimåput
seKinermit KingorfigineKarpatdlå-
ramik. ujarKat Kåumåmit pissut
Kingornernik ulorianartunik mi-
sigssuivfigineKameråne påsinarsi-
simavoK nunarssuarmisutdle pi-
soKautigissut — tåssa ukiut 4,6
milliardit.
pujoralait Kåumåmut torarne-
(Kup. 25-rne nangisaon)
Deres ur
er i gode hænder hos os ...
Vort moderne reparations-
værksted modtager gerne De-
res ur eller brille til repara-
tion.
nalunaerKutårKat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago ...
sutdlivivtine modemiussume
nalunaerKutårKat issarussatit-
dlunit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
Helrctla
BOLCHER
er de bedste
sukuargat
pitsaunerpåt

nemme poser
2 forskellige slags
— pugssiarigsut
åssigingitsut 12
23