Atuagagdliutit - 15.02.1973, Blaðsíða 15

Nordboskib fundet i Norge („Osebergskibet"). I sådanne åbne både sejlede man også til Grønland.
Kavdlunåtsiait umiarssuåt Norgeme navssårineKarsimassoK. angatdlatit KaleKångitsut taimåitut åma Kalåtdlit-
nunåliautigineKartarsimåput.
Sandhavn Ikigaitdlo
•kavdlunåtsiait Kalåtdlit-nunåni-
s*rnassut pivdlugit ikigtuinamik
’lanilo tatiginångitsunik OKalug-
tuaKarpoK — angnerussumik Is-
landime agdlagautitoncat tunga-
v'gssauvdlutik.
ukiup X340-p kingomagut Iga-
ukurne biskorpip nunautåne su-
JuligtaissusimagunarpoK angut
Ivar Bårdarsonimik atilik. tåu-
ssurna KavdlunåtsiaKarfingnik ag-
"»agarissarsimassai ardlagdlit pi-
pneKarput. sujugdlermik erxar-
,rsiniavå KanoK ilivdlune imar-
P>k ikårdlugo Kalåtdlit-nunåliar-
•QKartartoK Norgemingånit. tauva
^alåtdiit-nunåne tikencåmeKar-
artoK agdlautigå:
»tikentårneKartarpoK KåicartoK
Hvarfimik atilik. Hvarfip ersser-
nigsså uvdlormik sujoncutdlugo
erssertarpoK KåKaK avdla portu-
Hvidsærkimik atilik. Kåicat
auko mardluk akomånlpoK. nug-
®ersirnaneK ateKartoK Herjolfs-
(Ikigait) tåssanipordlo umi-
arssualivik ateKartoK Sand nor-
skit niuvertutdlo urmiarssualivig-
ssitarfiat.
Islandimit aggeråine Snefjelds-
næsimit kimuinaK ingerdlassaria-
KarpoK uvdloK unuardlo tauvalo
kujåmut kimut sanguatdlalårdlu-
ne Gunnbjømip ikardluane sikut
agdl.:
Ove Bak
uiarterniardlugit. tauva uvdloK
unuardlo ingerdlassariaKarpoK
kujåmut kimut tikitariaKardlunilo
KåKartoK taineicarérsoK Hvarf
Kalåtdlit-nunånitoK, tåssanitdlu-
tik taineKarérsut Herjolfsnæs å-
ma Sandhavn".
taimatut Ivar Bårdarsonip ag-
dlautigå Kavdlunåtsiait imarpi-
kortautinut umiarssualiviat ate-
KartoK Sand Herjolfsnæsimitor-
dlo. agdlautigissaK tåuna avdlat-
dlo najorautaralugit umiarssuali-
vik OKalugfeKarfiusimassoK er-
KartorneKartOK sumtsimassoK på-
sineK ajornångilaK tåssa måna I-
kigainik pissagåne kangerdlup si-
nåne NarssaK kujatdliup kitåne
nunap isuanit 50 km-inik avang-
narpasingneruvdlune kipasingne-
russume. tamåna 1830-kunile på-
sineKarpoK niuvertoruseKarfi-
nguaK Østprøven tungavileme-
Kartugssångormat OKalugfikup
erKåtigut. 1921-me Herjolfsnæsip
iliveKarfikuanik agssainermine
Poul Nørlundip navssårai ukiut
akugdlit nalåne atissat måna si-
larssuaK tamåkerdlugo tusåma-
neKartut. Bårdarsonip taissåta
åipå Sandhavn sumivfigssineKar-
poK kangerdlup akiane. tåuna ka-
ngerdliumaneruvoK ikagtOK amit-
sumik sioraussumik sigssalik.
tåuna orKuivfigssarKigdluarpoK
umiarssuamut mdkissunut, ka-
ngerdliumarnguvdlo ilarujugssua
tinigkångat panertarmat påsissu-
tigssaugunarpoK tåussuma ilaru-
jugssua Kavdlunåtsiait nalåne
ulingnerup angussarsimångikå.
tåssame KavdlunåtsiaKamerata
kingomagut nuna angnertungåt-
siartumik åparsimavoK sineriak
KarssuneKarsimavdlune ilångar-
torneKarsimavdlunilo magdlinit.
K’aKortup erKåne Kavdlunåtsiait
igdlukue ardlaKartut taimatut a-
seromeKarsimåput aseromeKar-
nigssåtdlunit ånilånganarsisimav-
dlune. tamåko ilagåt Ikigaine o-
Kalugfik.
Ikigait kitåne 4 km-isut unga-
sigtigissume kangerdliumanerme
Måukarnerme 1968-ime navsså-
råra Kavdlunåtsiait igdlukorujug-
ssuat nunautitalik. igdlukoKarmat
Kavdlunåtsiaitdlo nalånit agdlau-
tigineicartut tåssunga nalerxung-
mata tåuna tåssausoråra umiar-
ssualivitOKaK Sandhavn.
kangerdliumaneK tåuna ipoK
Herjolfsnæsip KeKertaussåta nug-
gersimanerpiåne sarfamut anori-
mutdlo sarKuminartume. silar-
dlerångat imaK aulassorujugssuå-
ngortarpoK. nuggersimanerme tå-
ssane SiårKigsume magdlemerto-
KaoK ilåne sikutamjugssuit pavu-
ngangåtsiakasik Kaenissaussarsi-
mavdlutik. anorerssuartume tå-
ssanitdlune tigussagssa; siuinaK
pissariaKarpoK. kangerdliumaner-
tånile orKunemlårtarpoK måssa
åma anore imåinaussångikaluar-
toK. avangnersume Kaugdluarpa-
lugtarpoK magdlitdle ingassagi-
nångitdlat imånarssuardlo ingiu-
ligtarane KeKertånguamut pulå-
magiånitumut akingmigartara-
mik. kangerdliumarngup kimut
kangimutdlo sinå sioråndgsoKar-
Pok angatdlatinut amutsivigigsu-
nik. tinigkångat sioncat samu-
ngangåtsiaK panertarput. kanger-
dliumarngup kimut sinå manigsu-
vok siomanik portusunik sisua-
Kardlune ungasianit Kaugdlorivig-
sunik. sisussat sioraussut mer-
Kuisagput patdlilinardlugulo na-
lunångilaK tamåna Sandimik (si-
orKanik) taiguteKåsagune igping-
nartoKarnaviångitsoK. taima sio-
raKartigissut Kujatåne KaKuti-
gortuput, kugssangajåt orpigag-
dlit Kaersortatdlunit takugssau-
nerungmata nunavdle timåne ko-
Karfit siorarsiagssaKarnerussar-
dlutik.
Måukarnerme kungup erKåni-
put igdlut ardlagdlit 1968-ime
navssårisimassåka, igdlorujug-
ssuit ardlalingnik inigdlit pinga-
sut amiékue åma nerssutausivit
Kulingiluat amiåkue. igdlorssuiit
inerpagssuagdlit angnerssåt taki-
ssuseKarpoK 40 meterinik silissu-
seKardlunilo 22 meterinik. tåsså-
nga alisimalårdlune ipoK igdlup
4,5 meterinik sdlissusigdlip 8 me-
terinigdlo takissusigdlip toncavia.
tåuna KarmaKarsimavoK ujarag-
ssuarnik metere anguvdlugo taki-
ssusilingnik silissusilingnigdlo i-
såriålo sinerissap tungånut sang-
mivdlune. matuaningånit kanger-
dliumamgup pulåmagiå erssinar-
POK.
Måukarnerup avangnarpiåni-
poK KåKaK 850 meterisut portuti-
gissoK avatåningånit nalunaitdlui-
nartoK, tåunausorinardluinarpor-
dlo KåKaK Bårdarsonip Huarfimik
taisså. åmale imåisinauvoK KåKaK
nasaussåK Tasermiut kangerdlua-
ta pulåmagiånitoK pineKarsimå-
sassoK.
Herjolfsnæsime savautilik Sa-
muel Simonsen 1972-ime februa-
rip autdlartilåmerane igdlume er-
Kåne kangerdliumaninguame i-
pivdlune ajunårpoK. Samuel Si-
monsen savautiliuvdlunilo auli-
sartusimavoK pikorigsoK suliniar-
dluartordlo. erKainiarpara uvav-
nut Hansimutdlo inugsiamisår-
tarsimanera ikiuiniartameralo
aussat ardlaKartut ingerdlanerå-
ne — kingugdlermik julime 1971.
angnertumik misigeKatigåka u-
vigdlarnera Tdpia, mérarpagssue
angutålo utoraaK Josva.
Kort over området ved Sand-
havn og Herjolfsnæs. (reprodu-
ceret med tilladelse (A 254/71)
af Geodætisk Institut — noget
bearbejdet og ændret af Ove
Bak).
Sandhavnip Herjolfsnæsivdlo
erKatå nunap åssinga. (nunamik
åssiliortoKarfiup akuerssinerati-
gut ilånguneKartoK Ove Bakimit
avdlångortilårneKarsimavdlune).
15