Atuagagdliutit - 02.08.1973, Page 20

*
Island-imit agdlagkat
ikingutivnit ilisarisimassavnitdlo
privatimik nalunaerfigineKartar-
simanivkut påsisimavara sanili-
mingnit Islandimit tusartarnig-
ssartik atuartarnigssartigdlunit
kalåtdlit soKutigigåt.
taimåitumik agdlarKilårdlanga.
silap pissusia
Islandime ukiunera kingugdleK
takeKaoK sukangasunanile. no-
vembereKalinartOK apingåtsia-
KaoK, ima apitigalune umassutit.
tamarmik nerssutausivingnut
isertitariaxardlutik, tåssalume
ukiunera tamåt nerssutausiving-
ne nerisitariaKardlutik silap av-
dlångorarpatdlårnera pissutiga-
lugo, måssa januar martsilo ta-
marmik issaisåraluartut.
aprilime sila puerKortipoK, m-
jilo tamarme puerKOKalune junip
Kenca tikivigdlugo, tåssalo savat
emiomermik nalåt tamåt nerssu-
nile ilåne ivigartoriartortitaussar-
tausivingmitariaKardlutik, kisiå-
narssatdle tamåkulunit savanut
nårtussunut nåmagtumik neri-
ssagssaKartitsingitdlatdlunit juni
ungarpavigtinago. tåssame imåisi-
mangmat savat 75 °/o-é mardluli-
simavdlutik ardlaKaxissutdlo pi-
ngasulivdlutik, taimalo savat er-
niordluartigissut soruname pit-
saussunik nerissaKardlutigdlo
KårsilårtariaKarput savåncat ag-
dliartordluåsagpata perordluar-
dlutigdlo. ukua agdlangnerisa na-
låne sila pitsaunerulersimavoK,
aussarpalålerdlune, nåmagtumik
sialOKardlune uvdluneranilo kiag-
dluartardlune, tåssa 10—15 gra-
dinik, ivigkat tamane tamåne
nauvdluartugssångordlugit.
katerssuinigssamut
ilimagissat
„sujuligtuineK ajomakusoK pi-
ngårtumik sujunigssaK pivdlugo“,
taima OKausingnåKarpoK, kisiåni-
le måna juni nålersoK ivigkat
nauvdlualerérput nalunaerutitdlo
maligdlugit ivigkerineit ardlalia-
lungne autdlarterérsimavoK, ka-
terssuinerdlo 1. juli nalåne tama-
ne ingerdlåneKalisavdlune.
ukiunerane nerissaKartitsiniar-
nerup inemera, måssa ukiOK taki-
galuartoK upernårdlo puerKorsi-
mavdlune, atautsimut issigalugo
ajungivigpoK, kisiåne åma sujor-
na ukiåkut neruvkautigssanilc
pigssamautinangneK sujornatigor-
nit pitsaunerusimaKaoKG, inuit
nunavdlo ciralugtuarissauneråne
pitsaunerpausimavdlune. narssau-
tine Kerinerup aserugai angnikit-
suararssusimåput ukiup ingerdla-
nerane, ilame nuna Keringitsuju-
ssavigsimavdlune, tåssalo sila
puerKuerutlnartoK tamåna ilua-
KutaulerpoK. orpit orpigkatdlo
aitsåt Korsoreigslput junip Ker-
Kane, tåssa kinguseKissumik. ki-
siåne uko agdlagtitdlugit nauv-
dluarnigssåt neriunarsivdluarsi-
mavoK.
tunissivigssatigut pissutsit
Islandime akitsoralugtuinarfiup
naligå. akit tamarmik agdliarto-
Kaut, tåssalo niorKutigssat ataut-
simut nautsorssomerat tamarme
taimåipoK. korune nalikitdliga-
lugtuinarpoK. kisiåne tunitsivig-
ssanardluarpoK sulivfigssaxar-
dluardlunilume. sume tamåne su-
lissugssat amigautigineKarput,
kisiåne suliagssat angnertoKissut
ingerdlåneKarput. niorKutigssiat
tunitsivigssaKartiniamerat ajor-
nartorsiutigineKångilaK. savårxat
neKaisa piumaneKarnera nunane
avdlane sujomarnit pitsauneru-
vok, kisiåne puniliat tunivfigssa-
Kartiniarnerat ajcrnakusomeru-
vok nåmagtumik akexartitdlugit,
ilame OKarsinauvugut nunanut
avdlanut tunissavta punerup aké
nåmaginångitsut, tamånalume tu-
pigissagssåungilaK Europap kitå-
miut puniliatik niorKutigssiarine-
risa aké agfåinångordlugit nuna-
nut avdlanut tuniorarmatigik.
imugssuarnik niorKutigssianik
sivnexangångilagut, kisiåne da-
merne nunanut avdlanut tuniniar-
tariaKarpavut. Islandime imung-
mik niorKutigssiorneK katitdlune
120 mili. kg erKåinlpoK, sujoma
savårnat savatdlo neKåinik nior-
Kutigssiat 12.000 tons sivnersi-
mavdlugit.
aulisamerme niorKutigssiat tu-
niniaivfigssait ajungivigput. ukioK
måna aitsåt taima angmagssag-
dluartigissoKarpoK, 400 tusind
tons migssiliordlugit, amerdlaner-
ssait KajussaussiarineKardlutik
akisunåKalugitdlo nunanut av-
dlanut tunineKardlutik. sårug-
dlingniarneK sujornatut pitsauti-
gingilaK, taimåitordle ajorlna-
gagssaunane. aulisagkat tamarmik
tunineKarsinauvdluarput.
aulisarfiup kigdlinga
aulisarfiup kigdlingata avasigdli-
sineKamerane aulisarnerup tu-
ngåtigut pissutsit nutåt pilersimå-
put. tamåna pivdlugo nalunaeru-
taussartutigut kalåtdlit tamåna
arajutsisimagunångilåt, taimatut-
dlo ilioriautsit isumaga maligdlu-
go avdlatut ajornavigsumik åma
kalåtdlit pissariaKartitdluinale-
rumårpait. tåssame pissutsit
imaingmata perortugssanit amer-
dlanerussut pissarineKartarpata
aulisagkat inersimassut erniarisi-
naussåinit amerdlanerussut, tau-
va aulisapilungneK autdlartisimå-
saoK, taimatutdlo aulisapilungne-
rup kingunigssarå aulisagkat pi-
ssaussartut ikilinere. tamånar-
piardlo ukiune kingugdlerne pi-
simavoK, tåssa teknikikut sujua-
riarujugssuarnerup kingoma, su-
me aulisagaKarpat, tauva auli-
sagkat pissarineKångitsorsinau-
jungnaerdlutik, piniutit aulisariu-
titdlo pitsauvdluinartut atortora-
lugit kingunerilermåssuk imat
aulisagait nungulerdlutik, tauva-
me KanoK iliusaugut? avdlamik
pitsaunerussumik ilioriausigssa-
Karsoringilagut aulisagkat nu-
ngutsailiordlugit igdlersusavdlu-
git Islandime, Kalåtdlit-nunåne
avdlarpagssuarnilo imamit ang-
nerussumik inussutigssarsiorfe-
Kartune.
tåssa Tuluit-nunåt Tysklandilo
sorssugfigilersimavavut, inuiait
avdlat aulisarsinautitaunigssamik
akuerssissutinik kigdlilingmigdlo
pissaKartamigssamik isumaKati-
gissuteKarsimåput, tåssalo taimåi-
tugssauvoK, taiméisavdlunilo uja-
jaissut akiortariaKardlutik pingor-
titardlo pissusigssamisortoK pigi-
niartariaKardlune.
KåKap ingnermik anitsinera
pigssaKarniarnikut sulivfigssaKar-
niarnikutdlo angnertorujugssuar-
mik Vestmannaøeme-me KåKap
ingnermik anitsinera 23. januar
ukioK autdlartitoK kinguneKarsi-
mavoK, månale ima nonutdlag-
tigilersimavdlune neriutigineKa-
lerdlune kipingajalersoK. sulime «
lavamik imamut kugtOKaraluar-
poK, kisiåne anitsilerKåmerme
sapåtip akunerinit sujugdlemit
angnikineroKissumik, sapåtivdlo
akunerpagssuine kingugdlerne
arssat ångatdlo ujareat KeKerta-
mut siaruartigaujungnaerput. tai-
måitumik angnertoKissumik ta-
måko nåkånikut avKUsinemit
naussorigsaissutdlo igdlorssuinit
piarneKalerput.
erssereivigsumik påsineKarsi-
mavoK igdlut 400 aseruvigsima-
ssut, avdlarpagssuitdlo, ilame ta-
marmik angnerussumik mingne-
russumigdlunit aseruaneKarsi-
mavdlutik. kisiåne imaK kubik-
meterit millioniligpagssuit uvdlor-
mut pumperdlugo sapåtit akune-
rine amerdlaKissune, ilame Kåu-
matit ardlaKalerput, lavap' kung-
nera kigaitdlagtitausimavoK, ki-
ngoi-nalo unigtitdlugo, taimailiv-
dlunilc umiarssualivik fabrikitdlo
ardlagdlit aserugaunigssaraluånit «
ånåuneKarsimavdlutik, neriutigi-
neKarpordlo anitsinerup ingerdla-
nera nangerKisångitsoK aseruerKi-
sananilo. kisiåne nalunaratdla-
K30K.
inuit untritiligpålunguit saliv-
dlutigdlo iluarsainermik KeKerta-
ne suliput, kisiåne KeKertap inue
nunavingme najugaKarput auli-
sartut kisimik pinatik, aulisariu-
tit tamarmik ånåuneKarsimang-
mata, inussutigssarsiutertigdlo
ingerdlatinardlugo nunavingme
umiarssualivingnut tunioraivdlu-
tik.
nalerKU tunik Vestmannaøer-it
inuinut 5.000-iussunut igdlugssa-
KartitsiniameK ajornakusorpoK
sivisumik Kimarngusimanigsså-
nut, kisiåne sule årdlerinartine-
KarpoK ingnermk anitsineK ima-
tut isumangnaitsigilersimassoK
inuit igdlumingnut aseruasima-
ssunut uternigssartik sule ånilå-
ngagalugo, igdlut lavamit, ånga-
nit arssanitdlo matuneKarsimå-
ngikaluit.
aningaussatigut ikiuterujug-
ssuit ajornartorsiornermut ikiu- i
taussut, tåssa inuit nunane avdla-
nit tunissuterpagssue nagsiune-
Karsimassut aningaussarpagssu-
arnik naligdlit, igdlulianigdlo nu-
tånik untritilikutånik kingune-
Kardlutik. cunissutit ilagait kalåt-
dlit tunissutait, tåukunungalo Ka-
många pissumik Kujåssuterput
OKautigerusugparput, imaiginå-
ngitsoK aningaussanut nagsiu-
ssausimassunut, kisiåne erKarsau-
tinutaoK tunissutit tunuénitunut.
Island Kalåtdlit-nunåtdlo
neriutigiumavarput ingmivtinut
atåssutivut angnertusivdlutigdlo
Kajangnaitdlisagåusassut. kalåt-
dlit savauteKarnermik iliniarniar-
tut maunga tikitdluarnunarput,
uvdlune måkunane pingasut må-
nlput, nutåtdlo pingasut august-
ime tikitugssåuput. kalåtdlit ti-
kerårtarnere nuånårutigåvut sa-
vautigdlit inusugtut peKatigigfiå-
nérsut sujorna, Angmagssaling- >
milo igdloKarfingme Kinigkat
ukioK måna tikerårnerat.
Islandimut tikitdluaritse! nunat
téuko mardluk akornåne angat-
dlåneK agdliartorpoK, aussaro
aulajangersimassumik tatdlima-
riardlune Narssarssuarmut ting-
missartoKartåsaoK, tamånalo is-
lar.dimiut nunatdlo avdlamiut ar-
dlagdlit iluagtiniarpåt Kalåtdlit-
nunånut tikerårnigssamingnut,
nuna tåuna alianaeKissoK inuilo
ilåkuminaKissut takujumavdlugit-
Cisli Kristjdnsson.
En stærk løsning
på Deres transport •••
HANOMAG
HENSCHEL
er lastvognen, der løser alle de store trans-
■ portproblemer indenfor nutidens erhvervsliv ...
Konstruktørerne har lagt vægt på stor totalvægt: 8500 kg!
Chassisrammen opfylder selv de strengeste krav.
Manøvredygtigheden er usædvanlig stor - og driftsomkost-
ningerne imponerende små. Kraftige bremser med bremsefor-
stærker »tøjler« den robuste 6 cyl.
Hanomag dieselmotors 115 (din) heste-
kræfter. Dertil kommer det chaufførven-
lige førerhus med masser af sikkerheds-
komfort og trafikoverblik. Og De kan
1 vælge mellem 4 akselafstande
- så »fundamentet« er i orden,
hvad skal vi bygge ovenpå?
Lad os hjælpe Dem. Kom eller ring.
Hvorfor gå på kompromis,
når De kan køre Hanomag-Henschel
På vej mod
80 emel
Aut. Hanomag-Henschel forhandler:
ASGER SIMONSEN
INDUSTRIVEJ 9 — 4652 HAARLEV
TELEGRAMADRESSE: „KVIKMEKANIK" HAARLEV
Kal.-nun. Teknisk Skolerne (sujornatigut
Centralfagskoleme) faglærerigssarsiorneK
matumuna agdlagarsiuterKingneKarpoK sanassutut lærtingit
piarérsautaussumik åmalo atuartivingneKameråne faglære-
ritut atorfik, atorfik piåmerpåmik kingusingnerpåmigdlo 1.
oktober 1973 inugtagssarsiomcKarpoK.
KinuteKautit sujusingnerussukut agdlagarsineK nåpertor-
dlugo atorfingmut KinutsKautitut nagsiuneitartut nautsor-
ssuigineKåsåput, KinuteKaut uterikumaneKångigpa..
KinutOKartoK måkuninga pikorigfeKartoK piumaneKame-
nisaoK:
— igdluliortutut iliniarsimassoK
— mardluinik OKausilik
— lærlinginik atuartitsinermik soKutigissalik.
atorfinigtitaussugssaK atuartitsinermik nangminerssulersina-
go faglærerimit sungiussinikumit perKigsårtumik 41iniartine-
KåsaoK.
faglæreritut atorfik Kalådlit-nunane akigssarsiat ingmi-
kortuåne 13/21/23-me tjenestemandit akigssarsiaKartitaune-
rånut åssingussumik akigssarsiaKartineKésaoK. tåukununga
ilånguneKåsaoK ingmikut tape ukiumut 1080,— kruninik tu-
ngaveKartumik. tauva 1. juni 1973-imit autdlarKåumut akig-
ssarsiaussugssaK tape ilångutdlugo ukiumut 33.365,00 kruni-
nik angissuseKarpoK måne inungorsimassumut, nunalisita-
mutdlo 44.303,00 kruninik.
påsissutigssat ersserKingnerussut pigssarsiarineKarsinåu-
put forstander P. Grunbaumimut, Teknisk skole, box 29,
3900 Godthåb, telefon 2 12 68, sågfigingn'ingnikut.
agdlagkatigut KinuteKaut sujusingnerussukut suliaKarsi-
manermik soraerumérnerme ugpernarsautinik nersualåring-
nissutinigdlo ilavdlugo Kalåtdlit-nunåne Uddannelsesinspek-
tørimut, postbox 622, 3900 Godthåb, nagsiutemuneKarpoK,
kingusingnerpåmik 1. september 1973.
20