Atuagagdliutit - 06.11.1975, Side 9

saKitsåineK KagdlivoK
avdlatut ajornartumik
Kalåtdlit-nunåt ilualo kalåtdlit pigåt. nunasiaKarniar
neruvoK danskit oKarångata, nålagauvfiup pigigå
~~ Kalåtdlit-nunåta nunatå inu-
yisa atautsimut pigåt. kalåtdlit
avdlanit sujugdlerpauvdlutik pi-
Sissarerérpåt — agdlåt danskit
r‘ålagauvfiata issigisinåungilå pi-
gissamisut pigissanut oicartug-
ssaunermik inatsit uniorKutitsina-
go.
taimatut agdlagpoK eskimolo-
gisk institutime sujulerssuissoK
Københavnime, professor Robert
Petersen, nalunaeruteKarnermine
Kalåtdlit-r.unåne uvdlume pissut-
sit pivdlugit silarssuarmit tamar-
^it pissut nunavingmingne iking-
derussuteKartut atautsimérssuar-
deråne Port Alberni-me Canada-
ttie.
nunap ilua nålagauvfiup
P'9:sinauvå?
Robert Petersenip åma aperKute-
rujugssuångortipå, Kalåtdlit-nu-
nåta nunap ilua nålagauvfiup pi-
gisinaunerå. Danmarkip nunåta
atå pissortat pigåt, sordlo taima
OKausertalerneKarsimassoK. tau-
®uma ama pivå Kalåtdlit-nunåta
alå. kisiåne erKortumik najorKu-
isgssatuaussoK tåssa tamatumu-
nga nunasiatut issigingningneK.
tamåna ajornångeKaoK danskit i-
r,uiagtut nagguveKatigigtut, nu-
bamik atå pigisinaugpåssuk a-
tautsimut, kisiåne igdluinarsior-
dlutik tåuna agdlisarsinåungilåt
'ouiait nagguveKatigit avdlat nu-
dåta atånut, pigingningnerme i-
batsisitigut OKartugssauneK unior-
kutit.sinago.
Robert Petersen åma agdlag-
Pok, inatsisit tungaviussut naut-
sorssutigigåt danskit nålagauv-
fiat nunagineKartoK inungnit a-
tausiåkånit ingmikut pigissagssa-
Kartunit, kisiånile ingmikut nag-
guvigdlit akuerissaunatik. taimåi-
tumik Kalåtdlit-nunåta nunå pi-
gineKångitsutut nautsorssuneKar-
poK, inungnit atausiåkånit pigi-
neKartut issiginenångingmat a-
tautsimorussaussututdle. kisiåne
atautsimut pigineKarnera akueri-
sinåungikåine tauva nålagauv-
fiup pigingnigsinaunera isumae-
rupoK.
ånangniarfigssaKarneK
— takusimavavut åssersutigssar-
pagssuit europamiut pingortitap
pisussutainik KanoK atuissarneri-
nik. silarssup kitdliup agdliartor-
titsinermik itisumik anguniagag-
ssatut erKarsartausia (ideologi),
KångerniuneK angnerutitauner-
paussardlune, tåssane issigingne-
riauseK pingårnerutitsivoK ani-
ngaussalersutit iluanårutiginiar-
nigssånik pingortitap pisussutaisa
pilerserKitaussarnigssåinit. inuni-
arsinauvdlune ånangniarnigssax
pingårnerutitaugpat periarfigssa-
tigut, isumaicarpunga tåuna tai-
mågdlåt sarKumiuneKarsinaussoK
silarssuit sisamåne inuiangnit, tå-
ssa nunavingmingne ikingneru-
ssutilingnit, taima agdlagsimavoK
nalunaerume.
landskassimit nålagauvfik
taperdlugo?
Robert Petersen AG-mut OKar-
poK, kalåtdlit pissutigssanartut
Kalåtdlit-nunåta atå pigeKatigig-
kigtik, pissutigalugo ukiorpapilu-
nerssuarne nuna nunagisimaga-
miko, peKatigigdlutik pigssarsior-
figisimavdlugo pingortitavdlo pi-
ssusia najorKutaralugo inunertik
årKigssusimavdlugo.
nautsorssutigissariaKarpoK, er-
KartorneKartut tåssaungmata ing-
mikut inuiaussut ingmikut nag-
guvigdlit, avdlatut OKausigdlit av-
dlatutdlo kulturigdlit danskinit i-
nuiangnit, ajornångeKaordlo nu-
nat avigsårsimåssusisa ungasissu-
siat patsiginiåsavdlugo.
aningaussarsiornikut-politiki-
kutdlo tungassunut Robert Peter-
sen OKarpoK, nålagauvfiup augti-
tagssanut pigingnigtunera taimåg-
dlåt pissuteKarsinaussoK tåuko
kalåtdlit atautsimut pigingmati-
gik. iluanårutit aitsåt nålagauv-
fingmut tuniuterKårtésagpata,
Kalåtdlit-nunåtdlo nålagauvfing-
mit avguaivfigineKartardlune,
tauva Kalåtdlit-nunåt tapissutåi-
narnik isumavdluteKartuåsaoK.
pitsauneruvoic, landskassimit nå-
lagauvfik tapivfigineKartåsagune.
akilersuissoK aulajangisava?
— OKartoKarajugpoK kina ani-
ngaussalissoK åma aulajangissar-
tOK?
— tauva erKarsauterssutitigut
periarfigssaK soKutiginåsaKaoK, i-
sumaKatigissutigigåine, Kalåtdlit-
nunåta akilisagai Danmarkip ani-
ngaussartutaisa ilai uliasiornerme
aningaussarsiat ilånik. tauva åma
OKartoKarususanerdlune, akilissoK
åma aulajangissariaKartOK, tåssa
kalåtdlit politikeré angneroKissu-
mik Danmarkime pissutsinut aku-
liusimalerdlutik?
åmalume Robert Petersen isu-
maKarpoK, Kalåtdlit-nunåta ajo-
rinaviångikå uliamit aningaussar-
siat ilaisa Danmarkimut tuniunig-
ssait. kisiåne Kalåtdlit-nunåta
Danmarkivdlo ingmingnut pissu-
siat pivdlugo oKautsit kingugdlit
sule oKautigineKéngitdlat. suju-
nigssame sule saKitsåussutigssat
angnerussut sarKumertarumårput,
tamåkulo pissariaKavigput.
Hvem ejer dette? — Spørgsmål af den art fremtvinger den nødvendige konfrontation, siger Robert Petersen.
kiap tåuna pigå? — aperKutip taimåitup avdlatut ajornartumik saKitsåineK pilersisavå, taima OKarpoK Robert
Petersen.
inatsisigssatut
sujunersutit 20
nunavti'nut inatsisigssatut sujunersutit ilåtigut su-
1'arineKartugssat ilagåt kalåtdlit arbejdsmarkedskon-
tarinut sulivfingne Kutdlersagssat atorfit inugtagssar-
siornerinik nalunaertartugssauneK danskit aggersitat
'kilisarniardlugit
jbatsisigssatut sujunersutit, Ka-
atdlit-nunånut tungassut 14-it
^ana folketingip atautsimilerne-
J^be autdlartitume suliarineitar-
'bgssåuput. statsministerip ang-
'baivdlune OKalungnerane ersser-
^°K, Kalåtdlit-nunånut ministerip
ørgen Peder Hansenip inatsisig-
Ssanut sujunersutit måko sarKU-
^'uniarai:
Kalåtdlit-nunånut inatsisip av-
giitigsså kommunit anlægs-
f°ndé pivdlugit.
lnatsit imane najornutaralugit
^‘sigssorKingneKartugssauvoK
19?5/76-ime. sujunersutip imai
0ajorKutaKarput landsrådime
*°rnrnuninilo ukiåkut 1975-ime o-
^aloKatigigsimanernit.
Kalåtdlit-nunånut inatsisip av-
^ngutigs så Kalåtdlit-nunåne
andsråde kommunalbestyrelsitdlo
il. il. pivdlugit åma Kalåtdlit-nu-
nåne tjenestemandit il. il. nåla-
gauvfingme atorfigdlit pensioner-
tarnerdnut inatsisip avdldngutig-
sså. kisalo Kalåtdlit-nunåne kom-
munine tjenestemandit pensioner-
tarnerat pivdlugo inatsisigssatc.
inatsisigssatut sujunersutit tåu-
ko pingasut najorKUtagssåuput a-
tautsimut tjenestemandinik ator-
finigtitseriausigssanik inungnut
tamanut sulissussinerme atorfe-
Kartunut Kalåtdlit-nunåne, tåu-
kununga ilångutdlugit nålagauv-
fingme, landsrådime kalåtdlitdlo
kommunine tjenestemandinut. su-
junersutinut pissutauvoK pingår-
tumik pingitsorniardlugo inung-
nut tamanut tungassunik sulivfe-
narfit Kalåtdlit-nunåne ingming-
nut ingiarniutilinginigssåt. suju-
nersutit sarKumiunigssåt kigsauti-
gineKarpoK kalåtdlit kommunisa
1. januar 1976 nålagauvfingmit
kæmnereKarfingnik tigusinigssåt
åmalo kæmnereKarfingne suli-
ssussut nungnigssånut atatitdlu-
go.
Kalåtdlit-nunåne fériartarnen
pivdlugo inatsit.
akuerssissutigalugo landsrådip
kigsautigisimasså Danmarkime
årKigssussisimanertut inatsisitigut
isumangnaerneKåsassoK Kalåt-
dlit-nunåne feriarnigssamut pi-
ssagssaKarneK.
inatsisit avdlångutigssåt Kalåt-
dlit-nunåta landsrådianut kalåt-
dlitdlo kommuninut il. il. tapt-
ssutaussartunut.
inatsit imarissane nåpertordlu-
go misigssorKingneKartugssauvoK
1975/76-ime.
inatsit Kalåtdlit-nunåne nuna-
mernit atorneKartarnerat igdlo-
Karfitdlo ineriartortinerat pivdlu-
git.
igdloKarfit pilerssårusiortarne-
risa kalåtdlit komuninut nutinig-
ssait åmalo, Kalåtdlit-nunåne nu-
tåjussumik, maligtarissagssat nu-
na tamåkerdlugo nunaminernut
pilerssårusiornerit ingerdlassar-
nigssånik. kisalo sujunersume tu-
ngavigssaKalersitsivoK kalåtdlit
igdluliortiternerånut maligtari-
ssagssanik.
Kalåtdlit-nunånut inatsisip av-
dlångutigsså kommuninut akile-
rårtarneK pivdlugo.
nalerKutungorsaineK akilerår-
tarnermut inatsimut augtitagssar-
siomermut inatsimut tungatitdlu-
go iluanårutit akilerårutåinik pi-
gingneKatigingnit augtitagssarsi-
ornerme inatsit maligdlugo piai-
sinautitaussunit kommuninit
landskassimut.
Kalåtdlit-nunånut inatsisip av-
dlångutigsså kommuninut akile-
rårtarneK pivdlugo.
pingårnerussutigut pineKarput
agdlagfigtigut pissaritdlisautigssat
nautsorssutigineKardlune lands-
rådip ukiåkut atautsiminermine
oKatdlisigerérneratigut.
erKartussiveKarnikut Kalåtdlit-
nunåne ingerdlatsinermut inatsi-
mut avdlångutigssaK.
danskit erKartussissarnerme i-
ngerdlatsinermut inatsisånut ma-
lingnausitsineK. sujunersut tunga-
venarpoK avdlångutigssatut suju-
nersutinit kalåtdlit åiparingner-
mut — Kitornarsiarissatdlo Kitor-
navigtut tigussarnigssånut inatsi-
mut.
inatsit Kalåtdlit-nunåne ar-
bejdsmarkedskontorinut atorfig-
ssat inugtagssarsiorneKåsatitdlu-
git nalunaertarnigssamik.
inatsisigssamut sujunersutip i-
marissai maligdlugit Kalåtdlit-
nunåne sulisitsissut tamarmik a-
torfigssat inugtagssarsiorneKåsa-
titdlugit igdloKarfingne arbejds-
markedskontorinut nalunaertug-
ssaulernerat, uvdlut 14 ingerdla-
neråne inugtalerniartåsavdlugit
kalåtdlinik. uvdlune tåukunane
sulisitsissoK Kalåtdlit-nunåta a-
vatånit sulissugssarsiusångilaK.
taimatut inatsiseKarnerup ajorna-
rungnaersisavå, Kalåtdlit-nunåne
sulivfit kalåtdlinit inugtalersorsi-
naulernerat kalåtdlit suliamik ili-
niarsimassut pigssarsiarineKarsi-
naunerat nåpertordlugo.
inatsit kommunit akornåne aki-
lerårtitsinerme avdlåussutit åssi-
gigsarneKartarnigssånik kalåtdlit
kommunine.
inatsisikut pilersiniarneKarpoK
tungavigssaK kalåtdlit kommuni-
ne åssigigsårisinaulernigssamut.
autdlarKåumut nautsorssutaugi-
naratdlarpoK årKigssussineK 1976-
inarmut atoratdlåsassoK. åssigig-
sårineK tamåkerdlune aningau-
ssalersorneKartugssauvoK kalåt-
dlit kommunisa akornåne ani-
ngaussanik nutsissarnikut.
Kalåtdlit-nunåne inatsisip av-
dldngutigsså niornutigssat erKune-
Kartarnerine akileråruserneKar-
tarnerdnik il. il. åma
inatsisip avdldngutigsså Kalåt-
dlit-nunåne Kamutit motorigdlit
akileråruteKartitaunerat pivdlugo.
landsrådip nautsorssutigisimavå
1975-ime ukiåkut atautsiminer-
mine isumaKatigissutigineKåsa-
ssok erKussinerne akilerårutit å-
ma motorinut akilerårutit agdliu-
mårnigssåt. tauva tamatuma ki-
ngornagut inatsisigssamut suju-
nersut folketingimut sarKumiune-
KåsaoK.
9