Atuagagdliutit

Volume
Issue

Atuagagdliutit - 06.11.1975, Page 21

Atuagagdliutit - 06.11.1975, Page 21
KanoK Kalåtdlit-nunåt axuneKarpa? agdl.: Kontorchef Børge Rasmussen, Nuk ^uleKutaK issigineKarsinaugaluar- P°k pisoralugit folketinge, Kalåt- ^it-nunånut ministeriaKarfik, ^ndsråde il. il., kisiåne angniki- nerussumik tamatumuna pissa- ^srpoK. sulivfigssaKartitsiniarnermut, i- *iuissarnermut akilerårtarfing- Mutdlo pissutsit kisisa pinagit, låuko landsrådimut atangmata, avdlat uvdluinarne inunermut Kalåtdlit -nunånut tungassut isu- ^agineKarput nålagauvfiup suliv- ^Karfisigut. tåssa atuarfit av- 'llatdlo iliniartitsinermut tunga- Ssut, bolig- ama erhvervsstøtte, PafKingnigssamut tungassut il. il. arnerdlanerpåtdlo sule Kalåtdlit- ^ananut ministeriaKarfingmut a- låpUt. taimåitumik aperKutaulerpoK larnåko sulivfeKarfit KanoK itu- Mik aKuneKarnersut åmalo Kalåt- 'Hit-r.unånut ministeriaKarfiup ^igsautigissane KanoK ilivdlune lamagsineKartitarnerai Kalåtdlit- t'dnane. Kalåtdlit-nunåne mini- mere Kinigkatut sulivfeKarfingnut larnanut akissugssauvoK tamåku- natigutdlo folketingimut akissug- Ssautitåusavdlune. tamatuma ministeritut akissug- isautitaunerup, kingunerisanerpå Ministeria torKåinartumik pissut- s*nut tamanut akuliusinaunera. ’fnalunit ministeriap najorKutag- Ssat suliarissarpai, Kalåtdlit-nu- aane sulivfeKarfit sulinermingne ^ajorKutagssait, imaKa imailiv- 'Udgit ministeriap pingårnerussui- aait najoreutagssiordlugit taimai- |vdlunilo Kalåtdlit-nunåne su- *vfeKarfit nangmingneK KanoK i- 'Qriarsinaunerinut periarfigssa- erdlugit najorKutagssat nang- MingneK iluåne, imalunit imåi- ''erpa ministeriap imaKa nåmagi- ^ardlugo sulivfeKarfingnut tamå- ^Ununga anguniagagssat tikuåi- ^ardlugit tåukulo nangmingneK ^Isinautitdlugit KanoK iliordlutik 'Mgusanerait, Kalåtdlit-nunåne t'angmineK sulissunut? Ministeriap sujunertarissat aulaja- J*9erpai nåmagsiniarnigssaitdlo *alåtdlit-nunåne atorfilingnut 'Missutigalugo? angussagssanut aKutsineK tåssau- SsariaKaraluarpoK Kalåtdlit-nu- aane agdlagfigtigut ingerdlatsi- ^tme periausigssaK nalerKutoK, airnailivdlune ministeria (grøn- andsråde) taimågdlåt aulajangi- Ssåsavdlutik anguniagkat sut a- ''SuniarneKåsassut, tauvalo isu- Magitisavdlugo Kalåtdlit-nunåne ®issortaKarfit nangmingneK angu- 'agaK KanoK anguniåsagåt. kisiåne taimatut suleriausigssaK ^kornuteKarpoK pingårnerpåmik *uingdlerpåmigdlo anguniagagssat rSserKinginerisigut. .1950 -ime, grønlandskommissio- ’P isumaliutigsslssune sai'Kumiu- aia lSo sule ajornångilaK anguniag- taigusavdlugit. atuarfik suju- 'sarneKåsaoK, igdlugssat sanane- s?rdlutik nåpautitdlo ajornerpåt ardlo tuberkulose akiorneKåsav- 'Hune. I^sule 1959-ime Kalåtdlit-nunåta s ådsrådia tamanut matussisinau- irr»ik oKauseKauteKarsinauvoK »n. ‘ai'alugit ingmikut anguniagag- sat angussariaKartut. Uvdlume sule aulajangiusima- karpoK 1959-ime oKauseKaut h ‘le itisilerKigdlugo g-60-ip isu- Mai1 ■iutigssineratigut pissortat a- l\Oi. . suniagagSsatU(; pingårnerpåtut i- ?atut- kisiåne tamatuma saniatigut pi- Massat såkortut pilersimåput Sherussumik „kalålingorsainig- imaKa Danmarkip ilånut diamut naligititaunermigdlunit akeKåsagaluarpat, sordlo lands- rådip 1959-ime oKauseKautåne er- ssersoK. 1959-ime landsrådip OKauseKau- tå ima naggasersimavoK: „tamatuma nautsorssutiginera atatinardlugo (tåssa kalåtdlinut tungassut aperKutit suliarineKar- tåsassut nålagkersuinikut partit i- sumait avarKutdlugit) landsråde isumaKarpoK, pissortat åssigingit- sut akunermingne oKartugssauv- figissaisa avguatårsimanere, pi- ngårtumik Kalåtdlit-nunånut mi- nisteriaKarfiup, landsrådip folke- tingivdlo tungaisigut, ersserKigsu- nik aulajangersagaKartariaKarpoK — tamarmik sujunertaKardlutik agdlagfigtigut politikikutdlo i- ngerdlatsineK Kalåtdlit-nunåne nalerKiitungorsarniarneKåsassoK Kalåtdlit-nunåta Danmarkivdlo akornåne pissutsine, taimailivdlu- ne Kalåtdlit-nunåta danskit nå- lagauvfiåne inigssisimanera nali- gisitaulisavdlune nålagauvfing- mut ilauvigsutut — mingnerungit- sumik angnerungitsumigdlunit — aulajangiutivingneKartugsså- ngordlune malingneKardlunilo nalerKutungorsardlugit nunap pi- ngortitaunermigut ungasissusiati- gutdlo pissutsit najoreutaralugit avdlatut ajornartut kisisa naut- sorssutigalugit". måna tikitdlugo pingårneruti- taussarsimagaluartoK kigsautigi- ssaK Kalåtdlit-nunåt tåssåusassoK „danskit nålagauvfiåne naligiti- tauvdlune ingmikortortaK", tai- måitoK uvdlume amerdlaKaut ma- lungnautaussut, issuagkat nagga- tåtungåne OKautsit: „nåmagtu- ngorsardlugit nunap pingortitåu- ssutsikut pissusiata ungasissusia- talo avdlatut ajornartitai naut- sorssutigalugit" pingårnerpauler- simassoK — ilånguneKarsinauvor- dlo, åma nautsorsutigissariaKar- mata inuiagtut nagguvigissat, o- Kautsit kulturimutdlo tungassut. kisiåne tåuna KuvneK pissortat anguniagåt, tamatigut OKalugtuar- toK naligigsitaunigssamik, anguni- agardlo avdla, pingårnerussumik taissaKarnerussoK Danmarkimit avdlåussutinik, ajornarpoK angu- niagkatut nåmagsiniainigssamut aKutsinerinåkut. ministeriaKarfik (åma folketin- ge) uvdlume imailiuinarsinau- jungnaerput pingårnersiuinerinå- kut aKutsinigssamut sivnerilo Kalåtdlit-nunåne pissortaKarfing- nut isumagissagssångortitdlugit — taimailiornigssamut anguniagkat erssendngipatdlårput agssortu- ssutauvatdlårdlutigdlo. najorKutagssat (programit) atordlugit aKutsineK? aKutseriauseK taimåitoK isuma- KarpoK, Kutdlersaussut (aKutsi- ssut) aulajangissartugssauvdlutik suliagssat ima imalo programe- Kardlune suliarineKåsassut, atu- lersitaussåsavdlutik pissutsit au- lajangersimassut suninerisigut, i- malunit påsiuminarnerussumik o- Kautigalugo, Kutdlersaussut raa- ligtarissagssat aulajangertåsagait, OKausertaKartut, uko ukulo pigå- ngata nåmagsineKardlutigdlo, tau- va tugdiutdlugit uko ukulo sulia- rineKalisåput. sujusingnerussukut agdlauseri- ssame taineKarérpoK, sordlo ami- gauligineKartOK Kalåtdlit-nunåne sanaortornermut inatsit amigau- tigineKartOK, åmåtaoK avdlat tu- ngaisigut inatsisit amigautigine- Karput. tamatumunga akissug- ssauneK soruname inatsisiliortuni- pcic — pingårnerpåmik sujugdler- påmigdlo folketingime kisiåne å- ma Kalåtdlit-nunånut ministeria- Karfingme, tåssa inatsisiliagssanik suleriai'KårneK pissarnertut pi- ssarmat ministeriaKarfingnit. kisiåne Kalåtdlit-nunåne ami- gautaussut inatsisiniginångitdlat, kisiåne åma maligtarissagssat au- lajangersimassut Kalåtdlit-nunå- nut ministeriaKarfiup suliarisi- naussai inatsisitigut pisinautitau- nerme iluane. maligtarissagssanik amigaute- Karnerup agsut ajornakusortu- ngortipå Kalåtdlit-nunåne pissor- tanut ingerdlatseriarnigssaK. nå- mångilaK sulissut sulisitsissutdlo isumaKatiglssuteKartarnerat. isu- maKatiglssutit åma itisilertaria- Karput, taimailivdlutik agdlag- fingne piviussungortitsissugssat tamarmik åssigingmik suliarisi- naorKuvdlugit. taimåingigpat er- Kartussissarnertigut (erKortulior- nikut) pissutsit Kalåtdlit-nunåne åssigmgisitårpatdlålisåput. taima- tut itisilerissunik periausigssalior- nerit Kalåtdlit-nunåne amigau- tauvdluinangajagput. nunavta aKuneKarnera taimåitumik suliagssarpagssuit Nungme pissortaKarfit katerssuv- fiånut ingerdlatitaussarput, tauva va tåssane ministeriamit najorKU- tagssiorneKaratik aulajangissaria- Kartardlutik imalunit suliagssat ministeriamut ingerdlaterKinarta- riaKartardlutik. tauva erKarsauti- gineKarsinauvoK, ministeriap ta- måna tungavigalugo aulajanger- såsavdlugit najorKutagssat pi- ngårnerussut, kisiåne taima pisso- Kartarnera KaKutigorpoK. amer- dlanertigut aulajangineKartarpoK suliagssamut piviussumut ataut- simut taimågdlåt, sordlo åssersu- tigalugo oKariartauseK atordlugo, ministeriap „pissutsit atutut" na- jcrKutaralugit ima imatutdlo tåu- na suliaK aulajangivfigissariaKa- rå. OKariartauseK „pissutsit atu- tut“ isumaKartarpoK, aulajangi- neK suliagssamut atautsimut tå- ssungåinaK atortoK, taimailivdlu- ne Kalåtdlit-nunåne pissortat å- ma ilioriarsinaussaratik suliagssa- mul åssinganut periausigssanik aulajangersimassunik nalunaeru- teKarsinaussaratik. ingmikut tai- neKarérpoK sulissut tungaisigut pissutsit pivdlugit ingerdlatsivfit (akigssarsiat- åma atorfinigtitau- ssarnertigut pissutsit tungaisigut). kisiåne pissutsit taimåitut suliag- ssane amerdlanerne nanigssau- ssarput. ajornakusortorujugssu- vok ministeria najorKutagssalior- tiniarnera suliagssatigut åssigi- ngitsunut tungassutigut agdlagfig- tigut periausigssanik. najorKutagssat amigautiginere åmalo amerdlaKissutigut sordlo piumassårssuinartumik aulajangi- ssarnertigut taineKarérsutut ajor- nartorsiuterpagssuit pilersitau- ssarput. aulajangigkat „pissutsit atutut" najorKutaralugit Kalåt- dlit-nunåne erninavik tusåmasså- ngorput inuit akornåne „tusatsi- agkat“ najorKutaralugit, taimåi- tumigdlo inuit tamarmik isuma- Kalertardlutik aulajangersimassu- me suliame aulajangineK taimåi- toK åma åssingine atortartoK. i- sumaKatigissuteKarnikut atorfi- nigtitap påsisinausséngilå, malig- tarissagssat avdlat åma atortar- tut sordlo tjenestemandinut, aju- livigsarpordlo sumutdlunit agger- dlune takussutigssaKartitåunging- mat ingminut aulajangersagkat sut atornersut. tauvame KanoK aKutsineKarpa? amerdlaKissutigut påsissariaKar- tarpoK aKugtoKångitsoK. nalunå- ngivigsumik aulajangigaKartarpoK åssigingitsorujugssuarnik Kalåt- dlit-nunåta ilaine åssigingitsune måssa suliagssat aulajangivfigi- ssagssat åssigigkaluartut, pissuti- ginavigdlugo maligtarissagssaile- KineK åmalo landshøvdingimut i- ngerdlaterKigkaluarnere tamati- gut iluaKutausinaujungnarane, å- måtaoK tåssane nalungmåssuk su- nik najoricutaKartariaKarKussau- nerdlutik. aKugtoKarpat, pigajugtarpoK torKåinartumik suliagssat atausiå- kåt aulajangerneKartardlutik, Nungme imalunit ministeriame aulajanginerit pisagaluarpatalu- nit. pingårtumik ministeria aula- jangigajugtarpoK „pissutsit atu- 1ut“ najorKutaralugit aitsåtdlo ministeriamut torKåinartumik i- ngerdlatitat aulajangivfigineKar- tarput. sok Kalåtdlit-nunåt „najorKutagssaKarfiungila?" tamåna soruname pissuteKarsi- nauvoK, måne pissutsit ima ajor- nakusortiginerinik, suliagssat ta- maisa ingmikut suliareriauseKar- tariaKardlutik — Kutdlerpånitdlo aulajangivfigineKardlutik. navsuiautigssaK tamatumunga tungagunarpoK, kisiåne åmåtaoK sujuliane agdlauserissame erKar- torneKartume ministeriame Ka- låtdlit-nunånut pissutsinik nang- mineK misiligtagakipatdlårnermit. ministeriame suliagssamik isu- magingnigtoK, Kalåtdlit-nunånisi- mångisåinartoK, imaKalo ministe- riame taimågdlåt takussutigssa- KartoK — OKåinardlune — „Kr.'.ål- dlit-nunåta“ 40 pet-inånik nalu- nångivigpoK ersserKigsunik aula- jangissarsinaussoK taimågdlåt na- jorKutaralugit Kalåtdlit-nunånit inåssutigissaussut aulajanginig- ssamut taimågdlåt najorKutaralu- git, imatut nalorninartitaminut a- valangniarane tamanut najorKu- tagssaussunik perKiissusiornigssa- mut kaujatdlaisitaliornigssamut- dlunit. kisalo aulajangigkane ila- guniuk oKausertalerdlugo „pissut- sit måna atutut" najorKutarine- rardlugit, tauva kukugaluatdlaru- nilunit patsisigssarsiutigssaKar- dlualerpoK kisiåne taima kajumigissaKå- ngineK tamanut atortugssanik na- jorKutagssaliornigssamut Kalåt- dlit-nunåne agdlagfingne inger- dlatsiviussune atortugssanik ag- sut ajornartorsiortitsissuvoK måne KanoK ilioriarsinaunermut — å- malume suniuteKartardlune, suli- agssane åssigiåne åssigingitdlui- nartunik Kalåtdlit-nunåta ilaine aulajangineKartardlune. taimatut ajoKumut iluarsissu- tigssaK ima ersserKigtigaoK taku- nagulunit någfiusinauvdlune, tå- ssa atorfigdlit ministeriame Ka- låtdlit-nunånilo sulissut suleKati- gingnerisigut maligtarissagssanik najorKutagssiornigssaK, imalunit atorfigdlit Kalåtdlit-nunånltut su- junersusiortitdlugit taimatut ma- ligtarissagssaliagssanut. ardlåi- naitdlunit iluamik atorneKångit- dlat, ministeriamilo atorfiligpag- ssuit isumaKartarput Kalåtdlit- nunåne atorfigdlit „najorKutag- ssanik erKarsåsångitsut", tåssa i- måipoK sujunersuteKartåsångitsut. taimåitut ministeriap suliagssa- ringmagit. tamåko ingerdlarKigtipåtigut. sap. ak. tugdliane agdlauserissag- ssamut atåssuteKautitigut ajornartorsiu- tit Atlanterhave ikårdlugo tåuku- lo kingunerissait sujornatigut a- jornartorsiutinut agdlauserissao- rérsunut Kalåtdlit-nunåne ag- dlagfigtigut ingerdlatsinerme. Lej eller køb Deres bil hos Bukkehave Vi har en ny vogn stående nøgleklar når De kommer. Vi kan tilbyde et alsidigt udlejningsprogram med priser fra kr. 390,- pr. uge og op. 1000 km gratis pr. uge. Eller vi kan tilbyde Dem en fabriksny bil leveret på grænseplader til fordelagtig pris. Alle mærker og modeller. Levering hvor i det sydlige Danmark De ønsker det. Jeg ønsker flere oplysninger om: A □ leje af bil. B □ køb af vogn på grænseplader. A + B □ Navn .......................................... Adresse ....................................... CHR. BUKKEHAVE & SØN Lerchesvej 11. P. O. Box 140, Svendborg, Danmark. Tlf. (09) 21 14 57, flere linier. Turistudlejning gennem mere end 45 år. NYE KVALITETSVOGNE KAN LEVERES TIL FORDELAGTIGE PRISER. OGSÅ PÅ GRÆNSEPLADER. BROCHURER OG PRISER SENDES GERNE PÅ FORLAN- GENDE. SNEJBJERG . 7400 HERNING . DANMARK . TLF. (07) 16 18 66 21

x

Atuagagdliutit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.