Atuagagdliutit - 01.04.1976, Síða 21

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
agdlagkat angma-
ssut landsrådimut
1967-imitdle aggersitatut sulisi-
mavdlunga imåitunik oKauseKaru-
sulerpunga:
, ukiune arfineK pingasune Ka-
latdlit-rmnanivfigi simassavne ar-
^aleriaKalunga radiukut AG-
^utdlo tusartardlugitdlo atuartar-
sirnavåka, aggersitat angerdlarti-
taussariaKartut kalåtdlinigdlo
taorserneKardlutik, imalunit a-
kigssarsiait migdlisitariaKartut;
sordlo aggersitat kalåtdlit mér-
Kat atuarfine iliniartitsissut ator-
sinåungipatdlårtut; aggersitat e-
Kiasugpatdlårdlutigdlo soKutigi-
ssaKångipatdlårtut kalåtdlisut ili-
niarnigssamut; aggersitat ani-
ngaussåinait ericarsautigigait; ag-
gersitat kalåtdlinit suleKatiming-
n't akigssarsiarKortuneruvatdlår-
tut, aggersitat — il. il..
ukiut arfinilingulerpåka asimio-
Karfingne, agsut nukika sulisi-
nauneralo atordluarsimavdlugit
sumik tamåko akigssarsissutigina-
§'t. kalåtdlit OKausé ilikarsimavå-
ka taimailivdlunga angajorKåt a-
tuartutdlo nangmingneK OKausé
atordlugit oKaloKatigislnauvdlugit.
tatdlimanik kalåtdlinik mérarsia-
Rarpunga angerdlarsimavfilersi-
rr.assavnik. kalåtdlit akornåne mi-
siligtagkåka iliniartitsissumut nu-
lamut tuniutlnarsinåungilåka, tai-
måitumik ericarsautigåra sule u-
kiut ardlalialuit månikumavdlu-
nga. kalåtdlit atarKivåka ilåku-
minartutut nangminerissaming-
njgdlo kulturenartutut inoKati-
g'ngnerånutdlo akuliuniardlunga
nunåne tikeråtut. akissugssåussu-
sera nalungilara suliavne iliniar-
litsissututdlo atorfik inugtagssa-
KangitsoK inugtalerniarssaralugo,
laimåitumigdlo ilisimassåka misi-
^■gtagkåkalo tamaisa atordlugit
■^G-p normuine kingugdlerne ag-
d|agtauserput ilikagagssåungitsoK
PJvdlugo agdlagaKartartunut uva-
ngataoK tapiuteKalårdlanga.
. Avangnåne nunaKarfingme
lnugtungåtsiaKissume inungorpu-
nSa, nunaKarfigalo silagtorKår-
^!vnit ajoKiunerinarnik ajoKeirar-
arPOK. aperssorterårnerma ki-
ngornagut Ausiangne efterskolime
atuarpunga, sapingisavnigdlo ka-
atdlisorångavta malingnauniar-
arsimavunga, oKarsinausorångale
°KausilerineK 100%-imik ilika-
gagssaugpat tauva uvanga 20°/o-
1 PPit ilikarsimångikiga.
erKarsautigisagéine uvdlumikut
ajOKigssaiieKineK taima angnertu-
'gissoK Kanordlimitauva mérxat
amerdlatigissut kalåtdlisut OKau-
“ilerinermik nalorssartigisåpat?
Ulvse utorKait SåmualérKat, er-
Karsautigilårsimåsagaluarparse a-
uarnivse nalåne iliniagagssane
SaPgmissase amerdlanerit tå-
ssaungmata kalåtdlisut. taimåitu-
rnilt tupingnångilaK ilikarKune-
Kartut agfaisa migssait ilikarsi-
HPagaluanaygigit. måssåkut atua-
raluaruvse imana kalåtdlit inuiait
agdlagtauseriligagssåt nutåK tai-
såkortutigissumik agssuari-
sasångikaluarparse. miserratigi-
neKarsinåungilaK uvagut kalåtdlit
agdlagtautsivtinik kinguarsima-
nSåtsiaKigavta, nauk ukiut taima
arnerdlatigissut uvagut pigissavti-
*k agdlagtauseKaraluardluta. su-
al? Pissuva? ajoKit pissungitdlat,
aP'ngisamingnik iliniartitsigalu-
mérKat iluaKutigssånik suliniar-
ssaralunga.
danskit iliniartitsissut ardlag-
dlit ilisarisimavåka pikorissutsi-
kut kalåtdlinut mérKanut iliniar-
titsisinaunermut uvavnik Kångi-
simassut, kisiånile Danmarkimut
angerdlarsimavdlutik pissutigalu-
go suleKataujumajungnaeramik.
tamåna kalåtdlit mérartaisa atu-
arfiånut ajoKutausimavoK.
autdlarKautåne taissåka siani-
palugtumik taimåinerainerit ag-
gersitat pivdlugit ajoringningniu-
tit angnerpåmik sarKumersimå-
put landsrådimut ilaussortap
OdåK Olsenip kussanaitsumik o-
Kalungneratigut aggersitat atorfi-
nigtitaussarnere pivdlugit pig-
ssarsiagssåinigdlo migdlisainiar-
neragut.
KanoK ilivdlune angut, inung-
nit angisumut KinigausimassoK
suj unersuteKarsinauva, aggersitat
nunamingne sumutdlunit nålag-
kernesaratik angalasinaussut, a-
tugarigsåKissut avatimingnitunut-
dlo inungnut atåssutigigsåKissut
aggerKuneKarsinåupat suliartor-
Kuvdlugit inuiaKatigingnut suti-
gut tamatigut ajorssauteKartunut,
pineKarfigssamingnut uvdlut ta-
mangajaisa tusangiasårneitarfig-
ssamingnut kigsautigineKångina-
mik, tamåkunmgalo atugaKamig-
ssåinut ilångutdlugo nangming-
neK nunamingne akigssarsiagssa-
raluamingnit mingneroKissumik
akilerniarneKardlutik, tamatuma-
lo saniatigut méragssiarissag-
ssauvdlutik akigssarsiagssaralua-
mik ilait nangmingneK tigusinau-
nagit nålagauvfiup sivnerdlutik
torKortermagit?
piumassaråra akigssarsiagssåka
tuniuneKåsassut pissarneK nali-
arput, naugdlo inerititaKalåralu-
ardlutik taimåitoK avåmut ner-
dliutigisavdlugit amigardluinartu-
nik.
uvagut kalåtdlit ilerKupalåvta
ilagisimavåt sunalunit nålagker-
suissunit atorneKartugssatut aula-
jangerneKarpat tusångitsussåriar-
dlugo atortugssångortineKalersor-
dlo aitsåt sukautivigdlugo agssua-
rissardlugo, l'maKale misigssorta-
raluaruvtigo sup tungåtigut ilu-
artortaKartoK tauva isumavut
Kasunganerusagaluarput.
agdlagtauseK nutåK ilikarumi-
nardluinartuvoK, ima ilikarumi-
nartigaoK nalunaeKUtap akunere
mardluinait atordlugit agdlagtau-
sitorKamit ilikarsimassat pingaso-
riautånik amerdlanerit ilikarne-
Karsinauvdlutik. ugperingikuv-
siuk nangmineK misileriarsiuk.
AG avKutigalugo akerdlilersuiv-
dluse ingmivsinutdlo nagdligaluse
agdlagkase påsinardluarput, av-
dlamik patsiseKångitsut taimåg-
dlåt ilisimaitsunermik. ilumorpu-
se oKaravse agdlagtausitåK sut ta-
maisa atordlugit 77-ip autdlarti-
nginerane iliniartitsissutigineKar-
tariaKartoK. igdluaningme kume-
Kångikuvta masardlukut inger-
dlasinåungilagut. sunalunit inuia-
Katigingnut iluaKutigssaK iluaKU-
tiginiartariaKarpoK, iluaKutigssar-
dlo atulisassoK aulajangerneKar-
pat sapingisamik malingnauvfigi-
ssariaKarpoK, malingnauvdluarise!
Adolf Jensen, Nuk.
nginaussoK atordlugo, sulissutut
avdlatutdle, imåingitsoK toKorér-
dlunga tuniuniarneKåsassut. ilåti-
gut Kulåne tåikartugkåka pissu-
tigalugit mana misigisimavunga
pivfigssångortoK kalåtdlit politi-
kerinut torKaivdlunga aperinig-
ssavnut:
nunavsine kigsautigineKarpugut
taimdingilalunit? ? ?
OdåK Olsenip OKausé najorKU-
taralugit uvanga aggersitat ukiut
månivfigssait sivneKalugit Kalåt-
dlit-nunånisimalerpunga.
OdåK Olsen-ivme arajutsisima-
gunångilå avdlångorarpatdlångi-
nigssaK, sordlo atuarfingme, ilu-
KuleKutaK taima piåralunga Kule-
Kutsiupara neriugdlunga ersser-
Kingnerussumik akissuteKarfigi-
neKarumårdlunga uvangame
nangmineK erKarsauterssortarne-
ra tungavigalugo påsitsiarérsima-
galuarpara kursusip sordlå sumit
autdlåveKartoK. inuk kinånguga-
luarune kinarssugaluarunilunit
naKisimaneKarane isumaminik
sarKumiussisinauvoK. taimåitumik
uvanga utoncaleréraluardlunga
ukiut 60-it inuvfigileréravkit tai-
maitOK piumåssusera ilungersua-
tisimagaluarpara sule inusung-
nivtut atorniartarsimagaluardlu-
go, sunauvfale inorssalerérsimav-
dlunga.
una pivdlugo taima oKarpunga
ukiune 60-ine inuvfigissama ilåi-
ne 27-ne Kaertiterissutut suliara
nuånaralugo ingerdlåsimassara
mfina kigdlilerneKarmat, tamåna
uvavnut nikatdluatdlangnångitsu-
ngingmat. suliarme tåuna misilig-
tagaKarfigisimaKåra, taima oKåsa-
guma kukuvatdlåmaviångilanga.
KaertiterineK suliamik tåussumi-
nga ingerdlataKarsimångitsut o-
Kautiginiartaraluarpåt ilikåinari-
alik ajornångeKissordlo. — kisiåne
tamatuminga suliaKarnikuvdlune
misiligtagkat avKutigerérsimav-
dlugit suliaK erKortumik inger-
dlåneKarsinauvoK. ukiune taerig-
kavne ulorianartutigut ulorianå-
ngitsutigutdlo, nuånersutigut nuå-
ningitsutigutdlo suliaK ingerdlåsi-
massara unigtineKarmat iliniar-
titsissutigut taima pineKardlune
nikatdluatdlangnångitsungilaK. u-
vanga åipåtigut tamåna kukune-
ruvdluinarsoråra. suliarme misi-
ligtagkat pingåruteKartut avKuti-
galugit soKutigalugo ingerdlat-
dlugo ilikartariaKarmat, ilisarisi-
mangningitdluinartutdlo aulaja-
ngigånik unigtitariaKarsimavdlu-
ne.
taima sulialingnik suleKateKarsi-
mavunga kisitsitdlarKigsorssuga-
luardlutik kukulugtorKajåKissunik
naleKarsinaussunigdlo aseruisi-
naussartunik. måna iliniarnivta
nalåne atuaKateKarsimavugut ine-
rérsimagaluardlutik agdlagarta-
Karérdlutik kukulugtornermikut
iliniamermingnik nangitsissaria-
Karsimassunik. nalungilara Kiv-
dlerisinaussugut Kivdligkavdlo i-
magssai nautsorssoriardlugit
Kaertiterutigssat imiutisavdlugit,
Kagdlersoriardlugulo Kaertisav-
dlugo avdlanik aseruingitdluinar-
dluta. taimåitordle åma kukulug-
tornerit nåmagtorneKarsinaussu-
gut.
aKutaussugssaussoK imatut: kalå-
lingorsaineK angnerussoK — atu-
artut tunuleKutåinik påsingning-
nerulerneK, taimailivdlune mér-
Kat iluarpiångitsut atuakatagtut-
dlo ikilisineKarKuvdlugit. tama-
tuma saniatigut nålagauvfiup si-
påsavai autdlaKåtårnermut akig-
sSaiautit iliniartitsissup Kalåtdlit-
nunåninigssane sivisunerulersine-
re tamaisa. tamåkule tamarmik
suaorutigineKakulaKaut, tusarne-
Karsimångigpatale Ole Oxholm
KinuvigissariaKarpoK autdlakåti-
tane nangerKerKuvdlugo ateKar-
toK „akeroK" autdlakåterKerKuv-
dlugo „sapåtip akunerane Kångiu-
tume“ autdlakåtitatigut autdlakå-
titagssiarisimassane.
tauvalo kingumut sule Kinor-
Kigta ersserKigsumik aulajanger-
simavigsumigdlo akineKarKuvdlu-
ta, piumaneKarnersugut piuma-
neKånginersugutdlunit!
Finn Pedersen,
K’eKertarssuatsiait.
taimåitumik-una una OKautigi-
niariga: inuk-una Kaertiteriner-
mik suliaKartugssaK misiligtagka-
ne Karssupinarnagit kisitsitdlar-
Kingnerssuanilo kisiat tatiginar-
nago suliamik tåussuminga sulia-
KartariaKartoK. inup ilånikut or-
Kamigut namagsisinaussai ania-
ssarput, suliamigutdlo erKortumik
inernilingmik takutitsisinaussara-
ne.
naggasiutdlugo iliniartitsissut
erKartulåriardlåka. iliniartuvdlu-
ne iliniartutut misigisimavdlune
iliniartitsissoK tatigivdluinartaria-
KarpoK. taimåitordle uvanga av-
dlaussumik erKarsariartauseKar-
punga, imaKa iliniarfit ardlalig-
ssuit avKutigisimavdlugit iliniar-
titsissut åssigingitsorpagssuit av-
Kutigisimagavkit. iliniartorme ili-
niartitsissordlo ataKatigigdluinar-
tariaKarput. iliniartorme iliniaKa-
timinit ingmikortitaussutut misi-
agdlausitåK atorneKartugssatut
politikerivta aulajangermåssuk
agdlagtcKarumångeriardlune (a-
kerdliliniartunik) ukiut mardlug-
suit Kångiutileriånguatdlartut (i-
maxa itigkakut) akerdlilersordlu-
go autdlartinaKaut.
agssortuiput maluginiaissune
malungnartumik utorKaunerussut.
pingåramik KuleKutsiusissaraut:
„Kalatsit sule anérpoK“, „taimatut
agdlångilanga“, „OKautsivut pitsu-
nguatdlagput", „AG inuvdluarit“
(KujanaK kigsåussivdluaravit!),
„agdlausitOKaK tapersilårdlugo"
il. il. .
igdlersuissoKarpordlume soru-
name utorKaunerussunik påsing-
nigtunik inusugtunigdlo: „suaor-
tut ersinartunik uvanga ersigingi-
låka“, „allaasitaaK", ingmikut ag-
dlagtausigdlit“ il. il..
tåssame „atuarfit kalålerpalug-
tungortitaunialerput". taimåitu-
mik OKautsivut agdlagsinauvdlu-
gitdlo oKalugsinaussariaKarpavut.
atagule AG nr. 12 pigiguvsiuk ku-
perneK 23 „ingmikut agdlagtau-
sigdlit" atuariarsiuk. åma exiagi-
ngikuvsiuk ordbogåraK 1951-ime
naxitaK åipagssånigdlo naKerKing-
neicartoK 1967-ime — agdlausitor-
Kamik kukujuitsut suliåt — mi-
sigssoruvsiuk sujuleKutsiussane a-
tuartariaKarparse sok avdlångor-
titsissariaKartartOK. tåukulunit
nåmagput agdlausitåK taperser-
susavdlugo! måssame OKalugtau-
seK avdlångortiniarneKångingmat
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
gisimassariaKångilaK, taimåito-
Kartarpordle. pissusilersortoKar-
tarmat ingmikårtitsiniartutut. tai-
maingmat måna iliniarsimanivta
ingerdlanerane misigisimassarsi-
massara erKailårdlara. måna atu-
arnivtine iliniartitsissoKarsima-
gavta iliniartutime akornåne ing-
mikortitaKartumik tamånalo aju-
ssåmaraluarpoK. iliniartitsissumit
ingmikortitatut misigisimavdlune
åssigå sordlo piumåssutsimik pi-
aivfigissauvdlune. taimaingmat-
una iliniartitsissunut iliniartitsi-
ssujuartugssanutdlo ilisimarKugi-
ga: iliniartitatik tamaisa åssi-
gingmik iliniartitagssamigtut issi-
gissarKuvdlugit.
taimaingmat naggatågut Kujav-
dlunga iliniarnivta ingerdlanera
pigssarsivfigivdluaKigavko inuv-
dluarKussivunga.
Smerthe Lund.
agdlagtauserdle ajornåinerulersi-
niarneKardlune sujunigssaK er-
Karsautigalugo.
kiname OKarpa una erKortoK:
IGDLO imalunit ILLU? kalåtdlip
kialunit OKauseK atausinardlunit
atoraluarångamiuk pineKartoK er-
ssitsumik sarKumersitarpå. sor-
dlo OKarune: igdluga (-ra)! tauva
tikuarumårpå igdlo, imalunit a-
nåname atåtamilunit Katångutåta
mérå, imaKalunit KiteKatigissane
(tapaKatigissane).
kångusungilase nangmineK eKi-
asungnerse pinardlugo agdlausi-
tåK iliniarusunginavsiuk?
ATUAGAGDLIUTIT sujugdliu-
gatdlarniarpunåsit, sordlo Jona-
than Petersen ordbogéraliamine
taima agdlagtOK agdlagtausitor-
Kap atulerKårnera pivdlugo. tai-
måitumik ATUAGAGDLIUTIT
nersugagssåuput kalåtdlit ataKati-
gingnerulernigssånut avKutigssat
pingårtut ilåt atorumalermago.
tamåna pivdlugo agssortulnarase
ingerdlautsimut peKataujumaguv-
se angerdlarsimåinarase atuaffik
ornigdlugo agdlausitåK iliniarni-
arsiuk, atagule tamavta ingmiv-
tinut påseKatigigsinauneruleru-
mårpugut.
naggatågut AG Kinuviginiarpa-
ra kinåussusersiorneK pinago ag-
dlausitOKaK agdlagtausitårdlo a-
tordlugo agdlagaKartut agdlagait
kukunersiornagit — susa normu-
me atausinarmilunit — sarKumi-
lårKuvdlugo.
nagdlingnakausime
kursuse sunauna?
Atuagagdliutit sujugdliuniarput
Johs. Thomsen.
21