Atuagagdliutit - 07.10.1976, Page 24

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
timelærit
nunane kinguarsimassunik inu-
lingnik taineKartartune uvdlumi-
kut sujuarsainiarneKarpoK. inui-
ait sujuarsimassut naligilernigsså-
nut anguniardlune suliniutit åssi-
gingitsorpagssuit sanuimerarput
Kularnångitsumik ajunginerpåmik
atugaKalernigssamik sujunertari-
ssaKartunik. kalåtdlit nunarputdlo
nunat taimåitut ilagåt, imalunit
erKornerussumik OKardlune, ila-
gisimavåt, tåssame måssåkut nu-
nasiaujungnaerdluta Danmarkip
ilaviatut issigineKalersimagavta.
taimåikaluartOK nunanut sujuar-
simassunik inulingnut nagdlersu-
sinåungikatdlarpugut sule.
nalungilarput Kangale kalåtdlit
nunarput ukiune kingugdlernisut
nutarterivfigineKångikatdlarmat-
dle iliniartitsissut iliniardluarsi-
massut KanoK amigautautigissut,
ukiutdlo Kanigtut nunavtine nu-
tarterineK pileraluarmatdlunit
iliniartitsissut amigautaujuarsi-
måput, pingårtumik nunaKarfing-
ne, tåssame nalunginavtigo ili-
niartitsissugssaKarniarnikut igdlo-
Karfit angnerussumik piorsaivfi-
gineKarsimassut, nauk ilåtigut
nunanarfit ilait iliniardluarsima-
ssunik ikussivigineKartaleraluar-
AG nr. 37-me ilånguneKarpoK a-
tuartartup agdlagå KulexutaKar-
toK „radioavise såkortumik såssu-
neKartcK". agdlauseringnigtuvoK
Alibak Johansen issoralugo 18. ju-
ni 1976 Sisimiune igdlup ikuat-
dlangnerata inuit sisamat inune-
rånik akeKartup, ilåtigut agdlau-
seringnigtup Katångutå toKuvdlu-
ne, radioavisikut erKartorneKar-
nera. agdlagkame santumiune-
Karnera peKatigalugo radioavisi-
mit akineKartumik politit toncar-
dlugit aperineKarput sok ikuat-
dlangnermut patsisaussut misig-
sscrdluarneKarKårtinagit radioa-
visimut erKungitsumik nalunaeru-
teKarsimanersut, sok ajunårtut i-
laKutait sujugdlerpåjutitdlugit na-
lunaerfigineKarsiménginersut å-
malo ikuatdlagtoKartitdlugo sig-
gartautip tortagartå igdlup iku-
atdlagtup erKånitoK ajoKuteKarsi-
månginerscK.
angnertumik misigssuineKarsi-
magaluartoK måna tikitdlugo i-
kuatdlangnermut patsisaussoK på-
sineKarsimångilaK. polititdlume
radicavisimut nalunaersimåput i-
kuatdlangnermut patsisaussoK
tut. ukiunile kingugdlerne ili-
niartitsissutigut nunavtine pior-
saineKalermat Kavdlunårpagssuit
iliniartitsissut nunavtinut tikisi-
neKartalerput amerdlanerpåt ka-
låtdlisut påsisinåungitsut, taimåi-
tordle kalåtdlit mérartåinik atu-
artitsissugssat, tamåna taimåitug-
ssatut issigineKarmat ajorineKå-
ngilaK imågdlåt mérartavut åssi-
gingitsutigut ilisimassaKameru-
lerdlutigdlo Kavdlunåtut piko-
ringnerulisåput, tåssame nåla-
gauvfiup atautsip iluane inugtao-
Katigigkavta nauk åssigingitsunik
OKø.useKaraluardluta. taimaijiv-
dlune ukiut tåuko nalåne iliniar-
titsissugssaKarniarneK nåmagina-
kånersumik ingerdlassutut OKau-
tigineKarsinauvoK. ukiunile ki-
ngugdlerpiane kalåtdlit nunavtine
nangminerssorusulernerup nipitu-
sårutigineKalerfiane Kavdlunåt
iliniartitsissut autdlagarnerujar-
tulerput taimalo iliniartitsissug-
ssaileKineK malungnarsiartuler-
dlune. pissutsit taimailerfiata na-
låne avdlatut ajornartumik ili-
niartitsissut iliniardluarsimassut
pigssarsiarineK ajornarsigalugtui-
narmata tauva mérKat atuarner-
tik ingerdlatisagpåssuk atuartit-
påsineKarsimångitsoK misigssui-
nigssardlo ajornakususaKissoK
ingnerup aseruisimanerujugssua
patsisauvdlune. åma politit radio-
avisimut nalunaersimåput ikuat-
dlangneK sujorKutdlugo imigag-
ssartortoKarsimassoK. matumuna-
lo ersserKigsarneKåsaoK tamåna
ilumormat, nalunardlunile KanoK
angnertutigissumik imigagssar-
tortoKarsimassoK.
Alibak Johansen Katångume to-
Kusimanera pivdlugo kalerrine-
Karsimångingmat patsisauvoK Si-
simiune politit sianigisimanagulo
sianigisinausimångingmåssuk ila-
KutaunersoK åmalo Sisimiune ila-
Kutaussunit tamatuminga kaler-
rineKarsimanatik. ajunårtut arKe
tamanut tusagagssiarineKarput i-
laKutaussut Kaningnerussut nalu-
naerfigineKarérmata.
naggatågut nalunaerutigineKå-
saoK ikuatdlagtoKartitdlugo niv-
dliatitsissutip tortagartå igdlup
erKånitoK ajoKuteKarsimånging-
mat, tåunarpiardlo nivdliatitsiner-
me atomeKarsimavdlune.
Politimesteren i Grønland,
Nuk 28. september 1976.
sissugssaKartariaKarmata timelæ-
rerinik taissanik pilersitsiortorne-
KarpoK, kisiåne soruname kursu-
sertineKarKårdluta atorsinauner-
sugut misilingneKai'Kåratdlarpu-
gut. uvdlumikutdlo nalungilara
timelæreritut taineKartut ilait pi-
ngårtumik nunaKarfingnitut ukiut
20 sivnerdlugit ilait ajungitsumik
sulivdluarérsimassut, tåuko ilini-
artitsissunit iliniardluarsimassu-
nit ajornerungitsumik sulisima-
nerat Kujåssutigiumavarput.
ukiune måkunane timelærerit
kursusertineKartarput mérKanik
atuartitsineK ingerdlatisaguniko
atuartitsineK KanoK ingerdlåne-
KartariaKartoK iliniartitsissutigi-
neKartardlune, taimatutdlo atuag-
kat åssigingitsut atuartitsinerme
atorneKartugssat KanoK atuartit-
sissutigineKarnigssåt ilitsersussu-
tigineKartardlune, åmåtaoK mér-
Kanik påsingnigsinauneK ilautine-
Kartardlune. taimailivdluta oKar-
sinaulerpugut mérKanik atuartit-
sinerup KanoK ingerdlatineKar-
nigsså timelærerit ajorpatdlångit-
sumik ingerdlåsinaugåt nauk uku-
natut iliniardluarsimassutut piko-
rigtigingikaluardlutik.
amerdlagunarpugut timelæreri-
tut sulissugut erKarsautigisimav-
kapisiligtagssat
ikigpatdlårput
kapisigdlit angnertuvatdlåmik
kigdlilersomeKarnerisigut kalåt-
dlit aulisartuisa aningaussarpag-
ssuit ånaissarpait. åssersutigalu-
go kapisigdlit 1.192 kg akeKar-
put 12 miil. kr. migssåne. pissag-
ssat 2000 tonslngoraluarpata ta-
kusinaugaluarparput KanoK ka-
låtdlit aulisartuinut Kagfariarner-
mik angitigissumik kinguneKésa-
galuartut.
kapisilingnik pigingnigtutut
ingmingnut issigissunut uvanga
OKåinåsaunga pingortitarssumu-
na pigissai. Kalåtdlit-nunarput
Kangarssuardle kapisigdlit tikitu-
artarsimavåt umåsagunik pingit-
sorsinausimånginamiko. ilumut
amerikamiut canadamiutdlo ka-
pisigdlit pigalugit oKåsagpata
OKartariaKarpugut åma kalåtdlit
kapisilingnik pigingneKataussu-
gut takussaréravtigo kapisigdlip
nunavta imartå pingitsorsinåu-
ngikå.
uvanga ilisimatujungilanga ki-
siånile piniartagkåka ilisimatunit
ilisimaneruvéka. ersserKigsumik
OKåsaunga Kalåtdlit-nunavta
imartå ukiåkut kapisiligpagssuit
najortarpåt sineriagssuaK isorar-
toK tamaviat, tåssame sukutdlunit
ningitsigåine tamarme peKarpoK.
nalungilara uvdlut ilåne pisang-
nerulersartoK tåssa sila avdlå-
ngulerångat kapisigdlit åpartar-
mata Kagssutinut napitisinau-
jungnaerdlutik.
Kagssutit kapisilingniutit putut
47 65.75 millimeterit kisimik nu-
navtine kisimik atorneKarput.
taimåitumik Kagssutit taimåitut
kisimik atorneKartitdlugit kalåt-
dlit kapisilingnik nungusaissut
OKartoKarsinåungilaK. kapisigdlit
Kavsimitauva Kagssutit inugåne
neriniartarpat?
Kanordlunit iliordlutik kalåt-
dlit aulisartut kapisigdlit pissari-
ssartagkavut amerdlisiniartaria-
Karpavut. nalungilarput amerdli-
sitsiniaigaluartut KanoK ajornar-
torsiortigissut. taima pissoKarne-
ra unigfiginago ikioKatigigdluta
suliniarta. uvdlumikut aulisarne-
rup mikingitsumik ajornartorsi-
crnerane ikioKatigingikuvta
angussaKarnaviångilagut. utarKi-
narata kapisigdlit pissagssat
amerdlisiniardlugit sulissuteKar-
niarta. utarKinaraluaruvta angu-
ssaKamaviångilagut.
inuvdluarKussivdlunga
Morten Heinrich, Nuk
PROKLAMA
Alle og enhver, der har noget at fordre i boet efter farve-
handler Carl Otto Justesen, Ceresvej 498, lejlighed nr. 109,
3900 Godthåb, Grønland, der døde den 27. juli 1976, indkaldes
herved til med 3 måneders varsel, at anmelde og beviselig-
gøre deres krav for undertegnede, som af Grønlands Lands-
ret, som behandler boet, er antaget som medhjælper i boet.
Arv og gæld er ikke vedgået i boet.
Afdøde drev Godthåb Farvehandel og Værktøjsmagasin i
Godthåb, Grønland.
Med samme varsel indkaldes afdødes arvinger og legatarer,
hvorved bemærkes, at afdøde har efterladt sig et for vidner
oprettet testamente, ligesom der af afdøde og den efterleven-
de ægtefælle er oprettet ægtepagt før ægteskabets indgåelse.
Godthåb, den 21. september 1976.
G. MUNK-BRYDE, ADVOKAT,
postboks 238, 3900 Godthåb, Grønland.
Alibak Johansen
politft akivåt
dlutigo iliniartitsissut iliniardlu-
arsimassut nåmagtut nunavtine
pigssarsiarinigssåta tungånut su-
lisavdluta.
månåkutdle nalorninarsivoK ti-
melærerit atåinarnigssåt. tåssame
tamanit atuarneKarérunarpoK
landsrådimut ilaussortap Otto
Steenholdt-ip avisimut agdlause-
risimasså timelærerinik atorfig-
ssaKartitsinginermik imaKartoK.
kigsautigissåtutdlo påsivara 1979-
ime nangminerssornerulerneK pi-
lersinago timelærerit nunguti-
taorérsimanigssåt.
uvdlumikut iliniartitsissut ka-
låtdlit nunavtinitut nalunaerssu-
siorfigineKarnerat misigssordlugo
påsinarpoK timelæreritut taine-
Kartut nunavta sineriåne siåmar-
simassut 300 migssåinitut atuar-
titsinerme ikiutussut. tåuko Ortup
isumå imaKalume avdlat taima-
tut isumaKartut isumåt maligdlu-
go sulinerat atorfigssaKartineKå-
ngilaK, suliartingoK kukussumik
ingerdlåpåt.
uvdlumikut ingerdlauseK imåi-
poK: kinalunit sulissoK, sumilunit
suligaluarune påsineKarune sulia-
ne kukussumik ingerdlåkå, taima
itoK sulivfianit soraersineKartar-
poK, avdlamigdlo suliamik erKor-
tumik ingerdlatsisinaussumik
taorserneKartardlune, Ortulo
landsrådime ilaussortatut atar-
Kivdlugo Kinuvigisavara timelæ-
rerit tåuko 300 nunavtine sine-
riagssuarme siåmarsimassut so-
raerserKuvdlugit ukiou måna,
1979 utarKinago. tåssame timelæ-
rerimut igdloKarfingme sulissu-
mut, taimatutdlo nunaKarfingme
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarlssait amerdla-
sflt sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik ainutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautstt 200
sivnersimagpatigit amerdla-
ncrtigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiåniie ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsluguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
sulissumut nuåningivigpoK ator-
figssaKartineKångivfingme suli-
savdlune. åmalume kukusaKaugut
suliaK kukussumik ingerdlåkigput
tusarérdlugo ingerdlåniéinåsaga-
luaruvtigo.
Kalåtdlit-nunavta sineriagssua-
ne siåmarsimassut Tunume Kitå-
nilo timelærerit tåuko 300 mig-
ssåinitut Kinflvigiumavåka sulia-
mingnik unigtitsismaunigssaK er-
KarsautigerKuvdlugo.
inuvdluarKussivdlunga
Boye Møller.
agdlausitåK aker-
dlilerKigdlugo
Atuagagdliutine 1976 nr. 34-me
KuperneK 21-me agdlautigissat,
KuleKutserdlugo: „agdlagtauseK",
agsut iluaråra. una pissutigingi-
lara suleKatigisimagavkit ikingu-
tigalutitdlo. pissutigale unauvoK:
inuiåussutsivtine erdliginerpau-
ssavta flåt sule ilungersutigigit.
taimåiniarit, nukigssaKartitauv-
dlutitdlo!
agdlagkangne ilångupat: „kuki-
ka kigutikalo atordlugit akerdli-
lersuisaunga." taimailiorniaKinak
atcrumassatit aserorneKaKinåput.
nalungilarputdle Kitsuaivdlutitdlo
kiorainaviångitsutit. unale suju-
nertaråt: sapingisavnik ilunger-
susaunga. OKauserissartagkat una
atuinariuk, niarKUt tikuariardlu-
go (Karatsat pivdlugo) OKartara-
vit: „una ajtingilaK." — ajunge-
Kaorme, pisinautitdlutitdlo ator-
dluarKingniariuk!
agdlausitåmik akuerssissut —
soruname uvavnit piginauneKar-
neroKaut — nagdlersorsinåungi-
låkalo. taimåitordle erKarsautiv-
nltuåinarpoK inatsisigssaK agdlag-
tausitågssamut atortOK sok akue-
rineKarsimava landsrådip kiser-
måusså. inugtaoKataussugut aper-
Kutine pingårnerne isumaKatigi-
niartariaKarpåtigut, taimåitaria-
Karporme.
agdlagkangne issuagkama suju-
liane taissama sujornatigut ag-
.dlagsimavutit ima: „Kitivigkuma-
nerssuaK sagdliutineKalernermik."
tamatumuna åma isumaKatigåv-
kit. taimailiorniardlit Kavdlunå-
tut oKalungnermik ilikarsimå-
ngitsugut imågdlåt nugterissori-
ssarpavut. cKarfigissariaKarput-
dle: inuiaKativut OKaloKatigitit-
dlugit sujulivta pikorigsut OKau-
silerinermigdlo illniartitsissuvta
kingornutagssiait atortarniarsigit,
pissariaKarpatdle inuiait avdlat
OKausé OKausersiatdlo atortaru-
mårpase. inerteringilanga, suju-
nertarale unauvoK: kikut OKalo-
Katigititdlugit sapingikuvse OKau-
sé atortarniarsigit!
Jorut, tupigingilara „Kitivigku-
manerssuaK" ilångukagko. peri-
autsingnik erKaisiparma. lands-
rådime ilaussortaoKatigititdlutit
OKalugkångavit nangmineK Kav-
dlunåtungortikumångilatit nugte-
rissoKartaravtame. unale puigu-
ngisåinarpara: oKautsivit Kavdlu-
nåtungortinere erKarsautigissang-
nut OKautigiumassangnutdlo er-
Kortusoringikångagkit ernlnaK
narKissaravit, OKauserissatit ima
nugtertariaKartut. Kitivigkuma-
ssorssunginavit pissariaKalerfia-
tigut savssartarputit — ajungitsu-
migdlo.
agdlagtauseK pivdlugo agdlag-
kangne taissavit ilait mardluk i-
ssuaravkit tupigisångilat, ilunger-
sornerit pivdluguna ilångukika i-
sumangnut ugpemarsautaorKUV-
dlugit.
agdlausitåmik akuerssissut ma-
lingnaussutdlo agssuaringilåka,
soKutigissavut pingårtitavutdlo
malingniartaravtigit. unale tai-
niarpara: nutåmik atuissut OKau-
silerisitsisagångamik sujulerssu-
avta ajoKersussutait tamåkertar-
nerpait? atunglnavkume illniar-
simanagulo kisaliåsit naluvåka.
— ima ajungitsigissumik iliniar-
tipåtigut OKauseK atauseK (pi-
ngårtumik taggisaugpat) tungavi-
anit autdlartitarparput, sordlo:
sordlå, oKausingutå nagguvialo
OKausilerisitdlugit. avdlanik tai-
guiniåsångilanga ilikardluarsima-
ssut pissariaKartitsilerunik taper-
siumårmata. — tamåko taitsiar-
påka Jørgen Olsenip ilungersuti-
gissånut tapersiutitut.
Lars Møller,
ManitsoK.
24