Atuagagdliutit - 07.10.1976, Side 25

■' <v<
atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
tugtut
Katsutilerungnarsigaluarivsinga
aimåitoK tugtut piniarsmautitau-
nerat pivdlugo naggatåmik agdla-
gaKalårniarpunga.
upernåK landsrådip aulajangi-
nera tugtunik piniarslnautitauneK
igaluatungåinarsiortutut tuaviu-
ssauvatdlårtututdlo issigalugo
- ut issornartorsiorsimassara,
n0UfPagSSUarnitdl0 nåmagineKå-
1 .S.0K arr>erdlaKissut atuarsimå-
, a, jssornartorsiumut tåssunga
• r 1 lssugssanik isumavdluar-
agaluarPunga, tåssame lands-
*P au^ajar>giniarKingnigssami-
u najorKutarisinauvdluaraluar-
n'agit. issornartorsiutigisimassav-
nut akerdlilisimassut mardluinau-
ga uartut Kutsavigåka. tåssa tai-
niaisaoK, sut nåmaginångisorissa-
vut agdlauserissåsavavut utarKi-
nartiatut pinata. kisiåne ilisima-
ukumavavse „Kangatut" ångågi-
narniånginavta akisinåungitsutut.
hr. Erik Lyberth-ip tugtut pi-
niagaupilungnerånut igdlersuissu-
issiginguatsiarmanga tugtut
Kan°K igdlersortigigika påsiteria-
raluåsavara.
upernåK landsrådip aulajanger-
Pa »nunamiut“ tapertaralugo aut-
ainiartartut takornariatut mar-
ungnik tugtusinautitåusassut.
nssarpiauvordlo igdluatungåinar-
S1°rtutut taisimassara, måko pi-
sssutigalugit:
1- uvagut „nunamiut" angatdla-
térånguanik angatdlateKardluta
feriarnerinavtigut sap. ak. atau-
seK sivnerdlugulunit auvartartu-
Sut, ilumut tugtunik nungusaissu-
tut issigineuarsinaunerpugut, a-
ngatdlatérKavta usisinaussai tai-
ma higdleKartigissut? kia ugper-
narsarsinauvå „nunarniut“ tugtut
Pmiapilugdlugit ajornartorsiortit-
sissut? tugtut pissarinenartartut
ukiuneKartarnerine sok kisitsi-
ssoKarneK ajorpa, angatdlatérag-
dlit, angisunigdlo angatdlatigdlit
Pissait ingmikortitdlugit? tåssuna
aitsåt ugpernarsineKarsinaugalu-
arpoK kikordlit tugtunik nungu-
saivatdlårtut.
2- ukiåkut tugtut sinerparner-
Pauvfigissartagåt tåssa septembe-
r!p najartornera oktoberilo. oKar-
sinauvungalo tugtorpagssuaKar-
artoK. tåssa sineriak nerissagssa-
ngsoK ukiugssamut puatdlarser-
tigissagssartik tikitarpåt. tåssani-
°t ai° tugtunut atåinarnigssåi-
.u aulajangisinauvdluartoK.
sinerpardlutik katerssuterugtor-
etane angatdlaterpagssuit imåi-
- nK , i?liv.karatdlartugssåungitsut,
“ ga dlatérånguanit imarKukitsu-
1 unangminiagagssåungitsut pi-
åmalo
nialersarpait kigdlenångitsumik.
tugtorpagssuit pissarineKartarput.
tugtut sujunigssame atajudsag-
pata sinerpårugtorneråne ertcigsi-
s imatitariaKalingitdlat? „nuna-
miuinåungitsunut" igdluatungåi-
narsiungitsumik kisiåne åssiging-
mik.
uvangåtaoK tugtut pissarinexar-
artut agsut amerdlagåka. åssersu-
sioriarta: oKaruvta angatdlatérKat
hundredit auvaramik tamarmik
tatdlimarårput, tåssalo katitdlutik
tugtut 500 pissarineKarput. angat-
dlatit angisut 100 auvaramik ta-
marmik 50-erårput, tåssa katitdlu-
git 5000 pissarineKarput. nikinga-
neK angissusia. åle fériarnerinav-
tigut angatdlatérKanik auvartar-
tugut kisivta pigdliutigineKartar-
tugut. tugtut atajuarnigssait piv-
dlugo tamavta åssigingmik nang-
maKatigigtariaKarpugut igdluinå-
siortungitsumik.
kigsautiginaraluaKaoK sukumi-
ssumik tugtut misigssuivfigine-
Karnigssåinut landsrådip aningau-
ssanik pigssarsiniarnigsså. ajusa-
KaoK misigssorneKarnigssait ki-
nguarterKisavdlugo. misigssuinig-
ssavdle tungånut avdlatut ajor-
nésaoK kisiåne Kangatut ungasig-
sumut auvartalerdluta, tugtut si-
nerparugtorneråne piniarneKar-
patdlårtarnerat mianerssutariaKa-
lermat.
hr. Erik Lyberth, neriugpunga
KanoK isumaKartunga påsisagit.
issornartorsiutigisimassavne tai-
ssaKångilanga tugtut piniapilung-
neKarnigssåinik. kisiåne ajorinar-
simavara sok „nunamiut" kisimik
pigdi iutigineKåsanersut.
isumaKatigåvkitdlo agdlagkavit
naggatåne agdlagsimagavit imåi-
tumik: sok uvdlumikorpiaK piu-
massåinavut najorKutariniåsava-
vut kinguligssavta pissariaKarti-
tait sugssåkérdlugit? imavta au-
lisagkatigut pisussutai nungule-
rérput, tauva åma nuname milu-
massutivut nunguniåinåsanerpa-
vut?
taimåitumik-una nuname uma-
ssutivut nunguinåsångigpata pi-
niartut aulisartutdlo åssigingmik
igdlersuivdluta nangmaKatigigta-
riaKartugut, nauk nalungikaluar-
dlugit angatdlåssuatik akisut a-
kilersinaujumavdlugit tamaviåru-
teKartartut. tugtuningme nungu-
saissutut issigineKarnigssartik
kigsautigigunångingmåssuk. — u-
vangåtaoK nåpertuivdluartumik
aulajangissut nasaerfigiumårpå-
ka.
Jonas Lynge.
tapersilårdlara
agdlagtauseK pivdlugo sujusi;
nerussukut isumaga nalunaer
simagaluardlugo Jørgen Olsen
agdlagtauseK pivdlugo agdl.
isumavnut erKuivatdlåKingi
matumuna såkortumik taper=
niarpara.
niåna tikitdlugo isumaKartu
Punga agdlagtauseK inuiaK;
g'ngnut taima pingåruteKart:
ssok agdlagtausitåK tuaviuss
vatdlåmik atulersineKarsimass
agdlagtausitårme atulersineK
nera sujorKutdlugo kalåtdli
tamanut takussagssiarineKarsir
ngilaK, atortulersugssatutdlo
lajangivfigineKarérsoK aitsåt
kusimavarput. taména agsors
aK ajussårnarpoK. tamåna åma
ssutauvoK kingusinåkut sang]
neKarnerujugssuanut.
tugdligssånik isumaKartuar]
nSa atulersineKarnigsså sujdrK
dlugo tamatumunga sujunersiltit
mardlusimassariaKaraluartut tåu-
’kualo OKatdlissutigencårdlugit i
nungnut taisissutigititariaKarsi-
magaluartut.
taimatut isumaKarama imåi-
ngilaK landsrådimut tatigingni-
nginermik tungaveKartunga. ki-
siåniuna isumaKartuartunga inu-
iaKatigit atugagssåt taima inug-
tut inunermut pingåruteKartigi-
ssok inuiaKatigingnut aulajanger-
titariaKarsimagaluartoK.
agdlausitårnerput naKisimane-
Kardlune nålagkinertut issigåra,
Jørgen Olsen-ivdlo tamatuminga
okalusererKitagssångortitsinera
isumavnut tugdlutivigpoK, neri-
ugpugutdlo ilaussortaKatai må-
ngertinarsimåsångitsut. OKautsiv-
ta påpiarKamut nutineKartarne-
rat kussanåipatdlåKaoK. Jørgen
Olsen-ip angussaKarnigsså neri-
utigårput.
Peter Davidsen, K’agssimiut
ilagft sujunersuissue
a ut d la rn i utåså p ut
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissonarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
KaKugulumt
atulerumårpoK
„åp“-értuinarnerssup kingunere?
— AG nr. 34-me taimatut agdlag-
toKarpoK, pingitsorumajungnaer-
pungalo akerdlilissumik akissute-
Karnigssavnut.
nåmångilaK oiråsavdlune: Tysk-
landimit pissumik agdlagtautsi-
mik tunineKaramik iluarinaråt.
sok taima OKartup ilångusimaniå-
ngilå Kleinschmidt inungorsi-
mangmat ukioir 1814 Agdluitsume
låssanisimavdlunilo arfineK-pi-
ngasunik ukioKalernine tikitdlu-
go. 26-nik ukioKardlune nunavti-
nut uterame ukiut mardluk Kimu-
tinartut nålagiartitsisinångorsi-
magune „kutaitsumik" mérauner-
minit OKautsivut oKauserisimåsa-
vai.
taimåitumik Kleinschmidt piv-
dlugo CKauserineKartartut kussa-
naratigdlo tusarnertångitdlat. ag-
dlagtausitoKardlo sarKumermat
sujulivta „åp“-értuinarnerssup ki-
nguneranik tigusimanaviångilåt.
laimanikut ilikagaKarusungnerup
månåkornit mingnerusimångissu-
sia Alup kangermiup takutipå
Såmualip suliå atulersimagamiuk.
tåssa iliniarumassut agdlagtausi-
toKaK ilikartarsimavåt. taimåitu-
mik isumaKatausinåungilanga ili-
kångitsornermut, iliniartitsissoK
kisime pissussutut tikuarneKartå-
sagpat.
KaKugulunit agdlagtausitåK a-
tulerumårpcK uvagut pisorKamik
igdlersuissugut amerdliartorunå-
nginavta. pisorKamigdle atuiumå-
ngitsut iluaKutåussusianigdlo ta-
kussaKarusungitsut Kanordlunit
agdlagtausitoKapalåmik taivdlugo
nivdliagaluarunik ingmingnut
Kagfåtdlagtisinåungitdlat. sulia-
ringnigtorisimassålo naKitåunia-
raluaruniko sapisavåt. nalungila-
rale agdlagtausitåmik atuiuma-
ssunik KåumaisimassaKarnerussu-
nik agdlagtautsitorKamut sulia-
ringnigtuanutdlo atarKingnigto-
KartoK, taimåisaordlo.
ajungikaluaKaoK isumat ilu-
morsorissat igdlersoråine. aker-
dlerissatdle „åp“-értuinartutut ti-
kuartariaKångitdlat. sujulit tai-
matut erKartuniaraluaråine tamå-
na ilisimassariaKagkat amigarne-
rånik nivtaissuinåsaoK.
Ulrik Rosing,
Narssalik.
Kåumarsainerme
kåtuvfik soKutiginerpiuk?
tauva AG tamatigut
pisiaruk, GOF
nangmineK AG-me
aviseKarpoK
ilagit sivnersait 1963-ime atuler-
sineKaramik nåmagisimårneKarsi-
måput avdloriarnertut sujugdler-
tut. ingerdlatsiåinardlutik suju-
nersuissuginarnermingne sugdlu-
gineKartalerput aulajangisinau-
nermik angnerussumik pigissaKå-
nginertik pivdlugo, taimanilo
provstiussup Svend Erik Rasmus-
sen-ip aulajangisinaunerunigssa-
mik ujartuinera isumaKarnarpoK
måna sarKumiuterKisavdlugo piv-
figssångorsimassoK kigdligsså ti-
kitdlugo ukatarisavdlugo.
pakatsingitsorsimångilagut ila-
git sivnersaisa autdlartitaisa a-
tautsiminermingne 1974-ime pi-
ssume menighedsrådeKalersinau-
nermik isuma piviussungortiniar-
neKarnigssågut isumaKatiginarti-
simångingmago. taimanikut ani-
ngaussat unigfiunerusimåput ang-
nertunerussumik misigssuissoKar-
sinaunera tikuartorneKarsimana-
ne åmalo sut. pitsaoKutausinau-
ssut narKanit autdlartitumik Kag-
farartitausinaussut sukumissumik
erKartorneKarsimanatik atautsi-
minerme nailisaineK tungavigalu-
go GKåsagåine.
måna ukioK 1976 nangminer-
ssornerulernigssamut ilagit tu-
ngåtigut OKatdlivfigisavdlugo au-
lajangiutaKaratdlarfiginiåsav-
dlugulo sujusinårfiungilaK, tai-
måitumigdlo pissariaKardluina-
lerpoK ilagit kalåtdlit Karngup si-
någortuinåungitsumik angneru-
ssumigdle piginautitauvfiligau-
nigssåt piviussorsiortumik piuma-
ssaKautigisavdlugo.
ilagit sujunersuissue (menig-
hedsråd) pivdlugit autdlarniutig-
imagssane
ånåisavai
nunavtine tugtut navianartorsior-
titåuput!
Kanordlunit iliusersoraluaråine
pitsaussumik angussaKarnigssaK
KularnaerneKarsinåungilaK. ilisi-
maneKångilaK tugtut KanoK amer-
dlatiginersut. ilisimaneKångilar-
dlunime amerdlavatdlålisagunik
KanoK amerdlatigissariaKåsaner-
sut! naluneKånginarpoK ukiune
kingugdlerne tugtut salugdlutig-
dlo tarungasimaKissut. ilisimane-
KarpoK norrait amerdlaKissut
perdlernikut navssårineKartarsi-
massut. maluginiarneKarpoK tug-
tut nerissagssakitdliortut.
sule ajornerulisanerdlune?
inuit autdlainiarnermik akera-
Karnerpåtdlunit navsuerutigissa-
riaKarunarpåt umassut 10.000 aut-
dlaineKardlutik toKuneKarnerat
100.000-it arritsumik perdlerdlu-
tik tcKujartorterussårnigssånit
pitsaunerussoK nåkigtartuliorne-
ruvdlunilo.
kisiånile ardlåinåtalunit åma
ugpernarsarsinåungilå amerdla-
nerussut pissarineKarnigssåt nå-
pertutusanersoK.
Officielt
I henhold til aktieselskabslovens
§ 158, stk. 1, og anpartsselskabs-
lovens § 128, stk. 1, bekendtgøres
det herved, at nedennævnte sel-
skaber har indsendt årsregnskab
til aktieselskabs-registeret:
30.672 Grønlandsfly A/S (1975).
59.922 K. & K. Jespersen Entre-
prenør- og Minørfirma A/S (1974/
75).
ApS 4.229 Grønlands VVS og EL
Installation ApS (1975).
POLITIMESTEREN I GRØNLAND,
Godthåb, den 24. september 1976.
ssauvdluåsaoK nangminerssorne-
rulernigssap kommissionia Kinu-
vigisavdlugo ilagigtigut åndgssu-
gauneK nunavtine atortugssaK
pivdlugo suleKatigigsuliortoKåsa-
ssok inåssutigisagå tamatumanilo
misigssortariaKartut åssigingitsut
misigssorneKartisagai åmåtaoK a-
ningaussatigut ingerdlatsisinau-
nermut tungassut.
Kinarpatdlangnertut sujugdler-
tut biskopeKalersinaunermik isu-
ma sarKumiuneKarérsimalerpoK.
tamatumane kukuneK månauvoK,
åsit Kulånit autdlartitsineKartoK.
ilagit biskopigssarsiornerinåu-
r.gitsumut aulajangisinaunigssåt
pingårtutut issigineKartariaKar-
poK ilagit sujunersuissue Kinig-
kat torKåmavigalugit. sumik av-
dlamik piviussumik sule piginau-
neKalersitausimanata Kulånit aut-
dlartitamik 1975-ime biskopig-
ssarsioKatauvugut, Kularutigine-
KartariaKéngilardlo aulajanginer-
me suniuteKangåtsiarsimassugut
AtlantikoK igdluanérdlugo Kø-
benhavnime biskopigssamik tor-
Kaigavta.
nunarput nangminerssorneru-
lernigssåne ilagigtut ingerdlaner-
put avdlånguteKarteriåsavdlugo
kigsauteKarnigssaK pingåruteKar-
dluinarpoK. uvagut ilagit kalåt-
dlit sulissoKarnikut suleKatiging-
nikutdlo inuiagtut ilagigtutdlo
kristumiussuserput ima sordla-
icarfigitigårput nåmaginarsinau-
jungnaersimavdlutigo pissune ta-
mane avdlat kisimik pivdluta u-
kiune 50-ine tugdlerne åma au-
la jangissartuarnigssåt.
Magnus Larsen,
Ausiait.
taimaingmat tugdlusimårutige-
Kårput måna nunavta kitåne tug-
toKåssusia tugtutdlo inussutigssa-
Kåssusiat misigssorneKartugsså-
ngorsimangmata.
aulajanginiåsagåine kigdlilersu-
iniåsagåinilo pissusiviussunik på-
sisimassaKartariaKarpoK!
iluaglitsivdluarise!
K’aKortume autdlainiar-
tartut penatigigfiat 1923-
me autdlarnigaussoK.
nat-stop
Bfekvem overnatning før
og efter flyrejsen
Enk.vær. fra - kr. 55,-
dobb.vær. fra - kr. 105,-
incl. morgenkomplet,
betjening og moms.
hotel Flyverbo
kun 400 m fra
Københavns Lufthavn
Alleen 73 • 2770 Kastrup
Tlf. (01)50 2123
25