Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 02.02.1978, Blaðsíða 4

Atuagagdliutit - 02.02.1978, Blaðsíða 4
Brigitte Bardot piniarnermik uloria- n a rto rsio rt 'rtsisso k franskeK arnaK issigingnårtitsissartoK Europarådime puissiniarneK pivdlugo misigissutsinut tungaxissu- mik OKatdlinigssamut aggerKuneKartoK — silarssu- arme kalåtdlit puissit amérniartarnerånik aseruissu- mik tamåna kinguneKarsinauvoK Kavdlunåt avisiata BT-p sarKamine åssiliartarå Europarådime atautsimine- rup aKaguane. aviserpålugssuit atautsimineK paitsorpåt sarKumiutdlugulo Bruxellesime EF-ime atautsimTnerusoralugo. Det danske blad BT’s forside dagen efter mødet i Europarådet. Adskil- lige blade misforstod mødet og lancerede det, som om det var foregået i Bruxelles som et EF-møde. franskip arnap issigingnårtitsi- ssartup silarssuarme tusåmassau- ssup sap. ak. kingugdlerme Strassbourgime europarådime na- jusimanera imaita tåssaujumår- poK såssussissutit månamut ang- nerssåt. kalåtdlit piniartut inu- niarnerénu^ akornutausinaussune. europarådime atautsimmerme ar- naK tåuna issigingnårtitsissartoK najukatdlartitdlugo silarssuar- miut issåne puissiniarnermut a- kerdliuneK åmalo puissit aminik atuineK aitsåt taima akerdliuv- figineKartigaoK. Brigitte Bardot umassunik ig- dlersuiniartutut ilungersortuner- minik perKuteKardlune europa- rådip atautsimmeranut tusarnå- riarKuneKarsimavcK. tamånalume perKutigalugo atautsimineK avisi- liortunit 250-init silarssuarmit ta- marmit pissunit orningneKarsi- mavdlune, nauk uvdluinarne 50 migss. kisimik aggertaraluartut. europarådip amerdlaneroKissut i- sumaKatigissånik aulajangivoK i- nåssutigiumavdlugo, rådip kig- sautigigå issornartorsiut ilaussor- taussut tamarmik nålagkersui- ssuinut 20-ussunut tamåna tu- niuneKåsasscK. inåssume agdlag- simavoK ilåtigut „Grønlandssæ- len" (sortsiden) åtårssuit ukiune sivikinerpåmik mardlungne pini- arKUSsåungitdlufnåsassut. suliarinerdlugaK suliap europarådime suliarine- Karnera pipatdlagaungårame uv- dlumfkut silarssuarme isumaKar- toKalersitsisimésaoK, Danmark Kalåtdlit-nunåtdlo pissussuteKar- nerpaussut soKutigigtaitsumik pi- ssuseaardlune toKoraissarnernut New Foundlandip avatåne pui- ssérarniarnerme atorneKartartu- nut. taima isumaKarneK uvdlune aggersune sujugdlerpåne avdlå- ngortineKångigpat kalåtdlit pui- ssit amitaisa aké, sujorna akit- sorterussinerme agfåinångorsi- massut, sule akikitdlendsåput- åsit. kingunipiluata ilagisinauvå, puissiniarnerup akilersinaujung- naernigsså. uvdlumikut kalåtdlit tatdlimararterutait puissiniarner- mik inuniuteKarput. europarådip tamatuminga sulia- mik suliaKarnerane tungaviuput nalunaerusiat imaKardluångitsut Måske? har De selv en gang samlet på grønlandske frimærker? og De har måske noget gammelt lig- gende? Gamle pakkepostmærker, hele samlinger og resten af ark. Send os en beskrivelse eller det hele til gennemsyn. Portoen betaler vi, og De får et godt tilbud i løbet af få dage. STEIN PETTERSEN Maridalsveien 62 . Oslo 4 Norge Baselime umassusivigssuarme di- rektøriussup, professor E. M. Lang-ip åmalo dr. J. L. van Haaften-p hollandimiut pingorti- tamik ilisimatusarfiånérsup nalu- naerutånit. tungavik tamåna tu- ngavigalugo — europarådime i- laussortat ardlaKartut ajuvigsutut taissåne — europarådime komi- teussut inåssutigssaliorsimåput Europame nålagkersuissunut ta- manut tuniuneKartugssamik, pui- ssiniarneK kigdlilersorujugssuar- Kuvdlugo europarådime atautsi- mmerme taineKarsimavoK, ator- tugssatU(. påpiarautigineKartut 28-nik kukunivingnik kukuneKar- dlutigdlo erKordluångitsortaKarsi- massut. Danmarkimit Norgemitdlo nåmagigtaitdliut komite sivnerdlugo østrigimiup arnap, fru Hubinikip. misigissut- sine erssersingårdlugit europa- rådime oKauseKautigisimavå, ilå- tigut OKautigalugo, nangmineK TV-ne matuinartariaKarsimav- dlugo, New Foundlandip erKåne puissérKanik toKoraineK filmilia- rineKarsimassoK takutineKarmat. taimatut OKauseKautai agsut tu- sardluarneKarsimåput nunanit puissinik nalussunit. norskit Kav- dlunåtdlo tungånit agsut aker- dliussoKarsimavoK, kisiånile aker- dlilissutaugaluit avåtdlangnerssup tusåneKångitsortisimavai, nauk sujuligtaissoK nipangersaisimaga- luartoK. aulajanginigssap kingu- artineKarnigssånik sujunersutau- galuaK soKutigineKångivigsima- vok, taimalo inåssuteKarnigssaK akuerssårneKarsimavdlune amer- dlaneroKissut isumaKatigingmå- ssuk. akinik ulorianartorsior- titsissoK suliamik taamtuminga europa- rådip suliaringningnera taima Kalåtdlit-r.unåne piniartutut inu- tigssarsiornermut kingunipilo- Karsinautigingmat perKutaussoK unåungilaK rådip aulajangernera- ta piviussungortineKarnigssånik ilimasungneK. Kularutigssåungiu- ssarpoK taimaisiortoKarnaviångit- sck. europaråde taimågdlåt mi- nisterkomitemut sujunersuteKar- sinauvoK, komitelo tåuna ilau- ssortaussut nunat nålagkersui- ssuinut sujunersuteKarKigsinauv- dlune aulajangerneK atarKiniar- Kuvdlugo. nålagkersuissutdle a- tausiåkåt nangminérdlutik aula- jangertugssåuput taimaisioruma- nerdlutik. sorunalume erssarig- dluinarpoK, Norge Danmarkilunit taima inåneKarnermut akuerssiu- manaviångitsut. pisimassup pinaKutå tåssaugir narpoK, puissit aminut taimaru- jugssuaK akerdliuniarneK pingit- sorane puissit amisa akinik åpar- titsissugssaungmat. GRØNLANDSPOSTEN • to-sproget inåssutip pingårnerssai europarådip inåssutåta imaisa pi- ngårnerssaråt, europame nunat kajumigsårneKarnerat peKatauni- arKuvdlugit puissit nungutsaili- nigssånut ilåtigut imaisiordlune: a) åtårssuit piniarneKartarnerat sivikinerpåmik ukiune mar- dlungne inerterKutigalugo (å- tårssuit kalåtdlit ukiumut pui- ssitarissartagaisa ilåinamini- nguarait. nautsorssutigineKar- poK nunavtine åtårssuit ukiu- mut 5—6000 pissarineKartartut årKigss.) b) najugk?ne aulajangersimassu- ne puis.Mt amerdlåssusiat, kisi- niarneKésassoK åmalo umani- arnermingne atugarissait mi- sigssorneKardlutik. c) ukiune tugdlerne pissagssat Kavsiunigssånik aulajangernig- ssaK. d) nunaveicartut piniarnigssamut sujugdliutineKarnigssåt. e) piniarsinaunermut akuerssi- ssutit piniariautsitdlo nékuti- gerKigsårneKarnigssåt. f) sinerissat mingugterneKarneri- sa puissinut ajcKutausinaussut nåkutigineKarnigssåt. g) nåkutigerKigsårneKåsassoK — imalunit inerterKutigineKåsa- ssok — puissérKat amisa nuna- nit avdlanit pisiarineKarnigssåt. Kavdlunåt autdlartitait europarådip atautsimlnerane Danmarkimit atautsiméKatauti- neKarput inatsissartune ilaussor- tat Erik Holst, Lasse Budtz, Arne Christiansen, Kirsten Jacobsen åma Erin Ninn-Hansen. tåssa tåukua tåukuvdlutik Danmarki- mut sivnissuput, Erik Ninn-Han- senivdle kingorårtigssane autdlar- tisimavå, tåssaussoK Jens Schmidt, inatsissartune ilaussor- tångorsimasscK nordlit ikingne- russuteKartut Sønderjyllandime Centrumdemokratenik suleKate- Kardlutik Kinigagssångortitånut. — taimaisiorpunga, perKutigalugo Jens Schmidt komiteme tåssane ilaussortaorérmat, nangminerdlo suliagssap tåussuma piarérsarne- rane peKatausimavdlune, Ninn- Hansen AG-mut OKarpoK. Brigittemut puissip amianik kavåjaK Jens Schmidt AG-mut OKarpoK, nangmineK europarådimut sapi- ngisane tamåt ersserKigsainiarsi- massune, kalåtdlit inuiait tatdli- mararterutait puissiniarnerinar- mik isumavdluteKartut, puissi- niarneK kalåtdlit kulturiånut iler- KutcKåinutdlo atavdluinartoK, puissip neKå vitamineKardluartoK åmalo issigtume nerissagssaussoK pingåruteKartoK, émit uvdluinar- ne atissarineKartut, Kalåtdlit- nunånilo puissérKat piniarneKå- ngisåinartut. — nagga*ågut agdlål Brigitte Bardot ajungitsumik inå- para kalåtdlit puissitåta amianik kavåjartårKuvdlugo, Jens Schmidt OKarpoK. nalunaerut erKungitsu- nerarneKartoK norskit sivnissue sisamat oKalug- tarfingmut KaKiput nalunaeru- siaK sugssåunginerardlugo. nalu- naerput, europarådimilunit OKat- dlisigissariaKångikaluaK, åmalo kukunernik ulivkårnera tikuar- tuivfigalugo. taimåikaluartoK europarådip aulajangernigsse anguvå, aKagua- ne silarssuarme tusagagssiorfing- nut tuniuneKartOK Brigittte Bar- dotip pingårtumik puissérKat a- minik atuerKUSsinane suliniarsi- manerata kinguneratut angnertu- tut taineKardlune. Kavdlunåt avi- sisa ilaisa åma suna pineKarpiar- nersoK paitsordlugo „Brigitte Bardotip Danmarkimut ajugau- nera“-nik taigordlugo ilångupåt. Brigitte Bardot Kalåtdlit-nunånut? landsrådime ilaussortaK Otto Steenholdt, Atåssut, agsut tama- tuminga perssuarsiuteKarpoK: — agdlagaKardlunga Kalåtdlit-nu- nånut ministere akuliuterKuvdlu- go kajumigsårpara. åmalortumik silarssuarme tusagagssiortut er- KNAPP KGH-lo 1978-ime akinik isumaKatigingniardlutik inersi- måput. isumaKatigingniarnerit 1977-ip nålernerane ajalussoralu- arput, ukiortåmile Københavnime nangerKingneKardlutik. KNAPP- ip angusimavå aulisagkat akisa Kagfariarnerat — pingårtumik så- rugdlit rejetdlo — 9 pct. migsså- nik imalunit 4 mili. kr migssar- piånik, 1977-ime pissat najorKu- tarisagåine. puissit aminik tunissagssiorner- me kalåtdlit piniartue Kalåtdlit- nunånut ministereKarfik avKuti- galugo ingmikut atausiartumik tapivfigineKarput 1,6 mili. kr- Kungitsunik påsissutigssineKar- put, Kalåtdlit-nunåne piniartunik puissérKanik piniartoKartarnerar- dlugo. taimatut tusatsiautit pini- artut inutigssarsiomerat aserusa- våt. ministere kajumigsårpara a- kissutitut suliniuteKarKuvdlugo nunanuj avdlanut ministereKarfik landsrådilo suleKatigalugit, Otto Steenholdt OKarpoK. Otto Steenholdt Københavnimit sap. ak. kingugdleK Nungmut u- terpoK pisimassoK tamåna lands- rådip forretningsudvalgianik oKa- loKatigingnissutigiartordlugo. — erKarsautigissariaKarparput, Brigitte Bardot KaerKUssariaKå- ngineriput Kalåtdlit-nunånut nangminérdlune takuniåsangma- go, KanoK puissiniartartugut. i- maKa taimaisiornikut erKungitsu- liutit narKiuteKarfigivdluarneru- sinåusagaluarivut, Otto Steen- holdt OKarpoK. nik, Kanigtukut aningaussanik a- kuerssissartut akuerssissutigisså- tigut. tamatumunga peKatigitit- diugc landsrådip tamatuma migss. piniartunut tapissuteKarnigssane ilimasårutigisimavå. pissortat tungånit taimatut ka- titdlugit 3,2 miil. kr-nik tapissu- teKarnermut perKutauvoK 1977- ime puissit aminik akitsorteru- ssinerme akit mikivatdlårsimane- rat. åma ilimanångilaK 1978-ime bonusisissoKarnigsså. 3,2 mili. kr- nik tapissut tuniuneKarpoK pini- artoKarfingne isertitat åpariaru- jugssuarnigssåt pingitsorniardlu- go. KNAPP-ip 1978-ime akrt 9 pct-imik xagfagtfpai saniatigutdlo puissit aminik tunissagssiorneK 3,2 miil. kr-nik tapivfigititdlugo 4

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.