Atuagagdliutit - 13.07.1978, Blaðsíða 11

rusit nunånut
påsissagssarsiordlune
angalanermit takussat
Kalåtdlit-nunånut ministere Jørgen Peder Hansen
agdlautigissame uvane USSR-imut tikerårnermik
OKalugtuarpoK, åma sordlo landsrådimut sujuligtai-
ssup Lars Chemnitzip peKatauvfigissånik — rusit au-
lisarnermut ministeriata Ishkovip Kalåtdlit-nunåt uki-
amut tikerårniarpå
rusit aulisarnermingne aulisagkat inussutigssiarineKarnigssåt pingårtfne-
ruvåt aulisagkanik atortugssiomigssaK — påsissagssarsiordlutik angala-
Kataussut ilait åjuko Murmanskime aulisagkanik pisiniarfingme.
Det sovjetiske fiskeri er koncentreret om konsum — her ses nogle af
deltagerne i studierejsen i en fiskeforretning i Murmansk.
28. maj 1978 Moskvamuit tingmi-
ssartordlunga pivunga, rusit nu-
nane aulisarnermut ministerip
Ishkovip inororsårdlune KaerKu-
ssinera maligdlugo Sovjetunioni-
me sapåtip akunerane tikerårsi-
manigssaK autdlarnerdlugo. a-
ngalanerme tåssane landsrådip
sujuligtaissua Lars Chemnitz, de-
partementschef Erik Hesselbjerg
ama kontorchef Christian Jensen,
Kalåbdli't-nunåta ministereKarfia-
néisut, åma peKatåuput.
angalanigssamut tåssunga pia-
rérsarnerup nalåne pissutsit, pi-
ngårtumigdlo Sovjetunionip issig-
tortaine aulisarnermut tungassut
takujumavdlugit kigsauteKardlu-
n.ga oKauseKarsimavunga, rusit-
dlo neriorssutigisimavåt Mur-
■nanskimukarsinauvdlutalo Ark-
hangelskimukarsinaussugut.
Moskvame sivikitsumik uni-
hgavdluta aulisarnermut ministe-
leKarfingme aulisarnermut mini-
stere Ishkov OKaloKatigisinardlu-
go angalaKatigit tingmi ssartor-
dlutik autdlarput Murmanskimu-
kardluta viceminister Bistrovimdt
^agineKardluta. Murmansk rusit
auiisariuterpagssuinut, Barents-
havime Ishavimilo avangnarpa-
Sigsume pinaratik åmale atlanti-
Mimut ungasigsumut aulisariar-
tar'tunut, umiarssualiviuvoK aut-
dlåviussoK.
Murmanskime ineriartomeK
Murmansk ilisimianeKartutut umi-
arssualiviuvoK ukioK tamåt siku-
nek ajortoK. imaKa sorsungnerssu-
armit kingugdlermit eraaimane-
K^rpoK liligit umiarssuauterpag-
ssuisa amerdlangårtut Sovjet-
UrUonimut sorssungnerme såkug-
ssanik avdlanigdlo ingerdiaoKati-
glgdlutik pajugtortut Murmansk
Sujunerfigissaråt kigdligfigalugo,
‘gdloKarfigdlume rusinit igdler-
sorneKartuarpoK akerKanit tigu-
agacrKunago.
sorssungnerssup kingornatigut
ukiune igdloKarfik ineiuartupilor-
SiinaK!aoKJ inuisalo amerdlåssusi-
®a måna Vi millionit angujartu-
erPait. taimailivdlune igdloKar-
*UP pisoKartå Kuleringnik inita-
"agnik Kissungnit sanaussunik
^gdlutalik nungutdluinalerpoK,
aukunéngale taortauvdlutik i-
^'gssiarujugssuit 16-inik Kulerig-
kt amerdlaKissut igdlorssuartau-
erdlutik. igdloKarfiup agdldartor-
tleranut tungaviuvoK Kolap Ke-
Kertaussåne sagfiugagssat åssigi-
asaitdlo angnertumik atorneKale-
riartuinarnerat, åmale soruna pi-
*sutaoK®tauvdlune sovjetrusit u-
gasigsurnut aulisariutaisa angi-
Paik sorssungnerssuvdlo kingor-
' ’tigut autdlamersumik piorsaiv-
grneKarnerat.
taima sagfiugagssanut aulisar-
^6rmutdlo tungassut pingårute-
(j,artunaik ineriartomerisa katit-
sul- . åssigingitsorpagssuartigut
»Muterpagssuit pilersisimavait:
arssualivit, avKusemgit, ting-
j ,Ssartunut mitarfeKarfit, åmalo
uliortiternerpagssuit, tamau-
arn nug*-ertunut tusintiligpagssu-
fi ut atortugssat, sordlo illniar-
sPagssuit avdlatdlo.
Paut01^-116 nuk'ngnaik pilersuiner-
sut tamåne periarfigssausi-
naussut atorneKarput, miikineru-
ngitsumigdlo ervngup nukinga
sagfiugagssalerinerme iluaKutigi-
niarneKardlune. nukingmigdlo pi-
lersuinermut åma lilauvorc atomip
nukinganik nukiliorferujugssuaK
inuit sanånik tasiliartalik nigdlu-
sautitut atomeKartumik. tåssu-
ngalo tungatitdlugo KuianartoK
una oKalugtuagssauvoK, tåssa tat-
simut tåssunga suait erniait auli-
sagångortugssat ilineKarslmang-
mata, månalo aulisagkatut atu-
gagssatut nalinginaussutut tuni-
neKartardlutiik.
ilagsivdluarneKarneK
Murmanskime — sordlo avdlane
åma taimåitoK — angalaKatigit
tikitdluarKuneKarput ilagsivdlu-
arneKardlutik, nalunångilardlo
aulisarnermut tungassunik soku-
tigisinaussavtinik takutitsisavdlu-
tik issertuaratik piarérsimavdiui-
nartut. uvdluvdlo ådpå avdtdlugo
Murmanskiminivtine pissagssar-
pagssuamik nåmagsissaKarpugut.
igdloKarfiup toaterssugausiviane
igdloKarfiuvdlo borgmesterianik
eKingavdluinartumik nåpitsissar-
nivtine atautsimé»atigingnigtar-
nlivtine- aperKutit igdloKarfiup i-
neriartorneranut tåssandlo sulia-
rineKartunut tungassut OKalo»a-
tigissutigalugitdlo akineKartitar-
pavut. tamåko saniatigut aulisa-
gaerniarfit, aulisagkanik sulivfig-
ssuit, aulisagkanik pujorivfiik ta-
kuvavut. pulaorparpubdlo urniar-
ssuit aulisariutit ilåt kilisautit
nutåjunerssaralugulo atortorigså-
ruteKardluamerssåt 4.500 tonsilik
kisalo pulaorparput issigtut piv-
dlugit misigssuinermut sulivfik,
tåssanilo ilisimatussutsikut sang-
mmeKartut pivdlugit aperKutit
OKalcKatiglssutigalugitdlo akine-
Kai tipavut.
Arkhangelsk
tåssanisinardluta Arkhangelski-
mukarpugut, kup Dvinap Hvide-
havimut akuata erKånitumut.
Arkhangelsk ukioK tamåt sikue-
rusimaneK ajorpoK, angatdlåner-
mutdle niuvemermutdlo ekiteruv.
tiCOKauvoK oKalugtuagssartå Pi-
tarssup uvdluinut atavdlune. ine-
liaivorneK tåssane Murmanskimi-
tut tåssångåinartigissumik inger-
dlasimångilaK, igdloKarfiup Kiti-
toKåua ilarujugssua sule atavoK
kissungnit sanaussunik igdloKar-
diunilo inungnut pisugfigssalik,
igdlutdle pisorKat agsut piame-
Karput, igdloKarfiuvdlo avatåtu-
ngåne inuit najugaKarfé nutåt
angisutdlo nutåliaussunik inung-
nut najugagssartagdlit sanaortor-
neaarput pilersiortomeKardlutig-
dlo.
Arkhangelskime aulisarnermut
iliniarfik
AikhangelskimipoK aulisarner-
mut tungassunik KutdlersaKarfi-
up ingmikortortå åmalo Mur-
manskime issigtunut tungassunik
misigssuivfiup ingmikortortå.
tåukunungalo atavoK imap Hvi-
dehavimik taineKartup sineriånit
Novaja Semljamut nuna angner-
toK, sinerissamigut 6.000 km.-it
migssiliordlugit dsorartubigissoK.
sulivfeKarfit tåuko tamaisa taku-
ssarpavut åmalo ingmikut soKuti-
ginardluinartoK tåssa aulisarner-
mut iliniarfik, inusugtut 1000 mig-
ssingisa 14-init 18-dnut ukiugdlit
auiisarnermik inussutigssarsiute-
Karnermiik iliniartitauvfigissåt.
auiisarnermik linussutigssarsiute-
KarneK Sovjetunionime nangmi-
nerissaminik iliniartitaunermut
tungassunik årKigssussivfigine-
KarsimavoK, tåssanilo aulisamer-
mik inussutigssarsiuteKarnerup
iluane sut tematumunga tunga-
ssut ilautineKarput, taimailivdlu-
nilo Eurcpap kitånisut umiartor-
nermut iliniarfeKångilaK imalu-
nit ilinliartitauneKångilaK, urniar-
ssuarne niuvfagiutininigssamut
aulisariutininigssamutdlo åssi-
gingmik iliniartitauvfiiussumik.
iliniarfiup tåussuma ingmikor-
tut åssiigingitsut iluåne, sordlo
sumissusersiornerme, maskinanik
iliniarnerme, aulisamikut periau-
seKarnerne avdlanilo iliniartitsi-
nerme atortugssat nutåliaunerpåt
atorpai, sordlo EDB, filmit avdlat-
dlo. tamatumungale akerdliussu-
mjk pingårtineKartorssugunångit-
dlat sordlo igdlut KanoK årkigssu-
gaunerat, iliniartunut inigssiat
avdlatdlunit atortugssautitat.
uvdloK linuardlo Arkhangelski-
misinardluta Moskvamut uterpu-
gut, Københavnimutdlo autdlar-
Kingfnivtine aulisarnermut rnini-
stereKarfingne OKaloKatigingner-
Kigkatdlarpugut.
nangmineK atugagssanik ungasig-
sumut aulisariartarput
taima siviiMtsigissumik tikerår-
dlune nalunångilaK USSR-ip au-
lisarnikut Kanos nålagkersuissu-
tligut ingerdlatsinera, inuitdlo
100.000-t migssigissait nunane
téukunane 'aulisarnermut agtu-
måssuteKartunik suliaKartut Ka-
noK inunerat, pingårnersiuinar-
dlugo påsingnigfigissariaKartoK.
taimatutaordlo nalunångilaK Sov-
jetunionip Kalåtdlit-nunåtalo kn-
tåta.akornåne torKåinartumik sa-
nigdliussinigssaK ajomartoK, tå-
ssanilo pissutauginarane nålag-
kersuinikut/amngaussaKamikut
K'anoK årKigssussisimanivta åssi-
gingissusiat. aulisameK Sovjet-
unionime avdlarpagssuit åssiga-
lugit Kalåtdldt-nunånit avdlauv-
dluinartumik angnertussuseKar-
poK, rusitdlo auMsamerånut unga-
sigsumut aulisariartarneK ang-
nertumik tungavigineKarpoK. å-
malo USSR aullsagkanit niorKu-
tigssiianik ikigtunguåinarni'k avå-
mut tuniissaKartarpoK, pissaussut-
dle amerdlanerssait ru9it nåla-
gauvfiåne atugagssångortineKar-
tardlutik.
iliniartitaunermut tlingassut
kisiåne soruname tamatigut ang-
nertumik iliniarfigssaussarpoK a-
jcrnartorsiutit avdlane KanoK pi-
neKarnerat takuvdlugo, atausiå-
kånigdlo taissaKåsaunga uvavnut
suniuteKarsimassunik.
iliniiartitauneK — sordlo taeré-
riga — erKarsautigivdluagaussu-
mik lingerdlåneKalersimavoK. inu-
it inusugtut pissutigssaKartinia-
gaussarput sapingisamik angner-
tumik iliniartitaunigssamut, dli-
niarliigssarsissarputdlume, åipåti-
gutdle KularutigineKarsinåungiilaK
inuit inusugtut 'tåuko nålangnig-
ssamik, misiligtinernik soraeru-
mérnernigdlo agsorssuaK piuma-
ssaKarfigineKartut. taiimåitordle
misiigivara lilisdimatut, nuname ni-
crKutigssiornerup avatånilo auli-
sarnerup akornåne ingminut Ka-
nigtumik suleKatigingneKartoK,
suleKatigingnerdlo tåuna inger-
dlavdluartoK.
åmalo soKubiginartuvoK auli-
sagkat åssiglngitsut tamarmik a-
tcrtugssiarineKarnigssåt ilunger-
suneKjartutut ingmat, sordlo ang-
magssaugunartut nerissagssiara-
lugit suliarineKarput amerdlasor-
ssuångordlugit. aulisagkamit tå-
ssångåinaK niorKutigssiat 32 åssi-
glngitsut sananeKartarnerat dsu-
maliorKutigssivoK.
aulisarnermut ministere Ishkov
Kalåtdlit-nunånut
rusit iiisimatuisa åma dngerdlata-
risimavait eKalungnik rusit nunå-
ta ilånlit imap Ishavimik taine-
Kartup nunatåne kungnut åmalo
tavtagtorssuarnik Østersøendmut
nussuinerit lardlaKartut soKutigi-
nardludnartutdlo. misilinerit tåu-
ko ukiune ardlalingne nalunartu-
ngåssutigineKarsimavdlutik måna
kinguneKardluarnigssånik ildma-
sugfiulerput.
tåssa nunanut angalassunit na-
linginaussumik tikdneKarneK a-
jortunut angalanermit soKutigi-
nardluinartumik misdgdssat ilait.
tamavta ingmivtinut liliniarfige-
Katigigsinauvugut, rusitdlo auli-
sarnermut ministeriata Ishkovip
Kalåtdlit-nunånut 1978-ip ukiåne
tikerårsarsimassama Kulamångit-
sumik åma soKutiginartisavå Ka-
låtdlit-nunåne issigtume ajomar-
torsiiutit aulisarnermut tungassut
KanoK ilivdluta unigfiglnångiki-
vut takusavdlugo.
Jørgen Peder Hansen
imiaraK
kimikitsoK
inumaringnartOK
en let
>
og behagelig
pilsner
morKutigssiarKik Carlsberg-imérsoK
et kvalitetsprodukt tra Carlsberg
11