Atuagagdliutit - 12.10.1978, Page 27
atuartartut agdlagait. læserne skriver
Ikke nord for polarkredsen
Den „Økonomiske grænse" på 200
sømil, som EF har sat, kan ikke
bruges, idet der bl. a. kun er 175
sømil til Canadas kyst i Baffin
Land.
Dertcr må vi samtidig med
hjemmestyreordningen ændre på
denne grænse. Andre nationer
har mange andre muligheder, me-
dens det lille grønlandske sam-
fund ikke engang kan dyrke jor-
den på grund af landets gecgrafi-
sKe Deiiggenhed.
Derfcfr ma vi få ændret græn-
sen.
Vi skal ikke alene tænke på fi-
imertitsiniapilugtut
perslniarsigik!
nunavtine hotelit entaigajugpa-
vut imerniartarfingnut tungati-
neruvdlugit. igdlcKarfingne amer-
dlanerne ilaKutarigpagssuput a-
ngerdlarsimavfingne nerissanik
avdlånguteKarusugtartunik, iga-
ssunik erruissartunigdlo rcasuer-
sitsilårusugtartunik. igdloKar;fing-
ne amerdlanerne neriniartarfiu-
tigdlit miserratigisinåungitdlui-
narpåt nangminerdlunit ilaKuta-
fik neriniartarfiutimingne neri-
ssaKartisinåunginamikik, pingår-
lumik mérartaKarsimagunik.
nalungilara silarssuarmioKativ-
tine imerniartarfit pitsaunersiu-
gåungitdluinartut, taimatutdlo å-
ma nalungitsigåra nunarpagssuit
ajortugdlii prccentisigut unang-
migdlersinauvdluarivut. sineri-
ssame tåssaiea neriniartarfit tat-
dlimåupatdlunit neriartornigssaK
t.ungavigineruvdlugo ingerdlatsi-
niartut.
amerdlanerpagssuit ingerdlatsi-
put nunap inuisalo perKingnigssåt
sujunertaringivigdlugo, tåssa Ka-
låtdlit-nunavtine sångéKUt ilua-
Kutiginiapilumardlugo.
imigagssaK landsrådinit migdli-
sarniarneKalerång&t neriniartar-
fiutigdlit ånilångasscrujugssuå-
ngcrtarput, pingårtumik imigag-
ssarniapiluinardlutik ingerdlatsi-
niarssarissut. amerdlanerussunik
OKarnanga tamåko sujunersisavå-
ka:
peKatigigfigse iluane uisaginiar-
siuk ilivsinik issiginerdlugtitsi-
lersartut unigtineKarnigssåt, tåssa
inatsisinik uniorKutitsiuartut, sa-
pilerérsunik pisisitsiniartartut,
nunap nuinik atornerdlussut. ta-
måko akunivsinif perslniarsigik.
Inge Lyngep imigagssaK piv-
dlugo agdlagå påsinardluinarpoK.
nalungilara takisujussoK isuma-
Kardluinarpungale sule takineru-
sinauvdluartoK.
Otto Hendriksen.
(nailisagauvoK).
skerne, men vi skal også tænke
på mange fangere, der bor nord
fer polarkredsen. Grønlænderne
har jo kun havet at ty til. Når så
mange trawlere opererer ud for
vore kyster, kan Davisstrædet
ikke fersyne dem alle sammen.
Så mange skibe kan heller ikke
undgå at forurene havet. Og at
fiskemængden i Davisstrædet
fortsat SKal være dalende eller
der kommer en forurening, kan
vi ikke være tjent med det. Grøn-
lænderne kan ikke undvære hav-
dyr.
Det lille grønlandske samfund
må endelig ikke fortrænges af an-
dre folk, der har betydelig større
muligheder for at erhverve sig på
anden måde. Vi vil ikke have, at
vi skal give vore farvande væk
til udnyttelse for andre, blot for
at få EF’s årlige støtte. For havet
er vort eneste ressourcegivende
område. Vi kan heller ikke tole-
rere, at man fortsat skal udføre
vort lands ressourcer.
Vi hører, at man har fået ind-
ført særordninger for Grønland,
som vore fiskere ikke er tilfredse
med. Man havde åbenbart ment
at man således kan opnå særlige
kvota, og at man ikke kunne op-
nå særlige grænser.
I dag må vi tænke nøje over,
cm vi fortsat skal føle os bundet
af EF-medlemskabet eller om vi
skal melde os ud af EF. Hvad
hjælper det, at vi får hjemmesty-
ret indført og ikke kan fange no-
get som helst uden først at spør-
ge EF.
Skal vi i de kommende år fort-
landsrådimit. fra landsrådet
nal. ak. sisamane
KGH-p angatdlatånut
kaligtingnex akeKar-
poK 26.700 kruninik
— igdlaruautigssångortitauneK, taima landsrådime
QKartoKarpoK
aulisariut 42 fodsilik KGH-p a-
ngatdlataisa ilånit taima angissu-
silingmit kalingneKarpoK. nal. a-
kunerisa pingasut sisamatdlunit
ingerdlaneråne tamåna pivoK. au-
lisariutip nålagå akilissugsså-
ngorpoK koruninik 26.700-nik. i-
måipoK KNAPP-ip nålagauvfiuv-
Nikolaj Karlsen.
dlo akiussugssatut isumaKatigi-
ssutånit 20-riåumik angnerussu-
mik.
ilåtigut åssersut taimåitoK tu-
ngavigalugo Kangåtsiap lands-
rådimut ilaussortå Nikolaj Karl-
sen landsrådime sat'KumiussaKar-
poK aperKutingortitdlugo akit
taima angitigissorssuit aulisartu-
nut ajornartcrsicrtitseKissut ilu-
mut nåpertuivdluartunersut —
sordlo maskinardliordlune kalig-
titariaKalernerme. pissutsit iluå-
ngitsut tamåko piårtumik iluarsi-
neKarnigssait sujunersutigå.
Nikolaj Karlsenip uparuarpå
KGH-p angatdlatainut kaligtitar-
nen maligtarissagssaKalerneKarsi-
massoK sinerissame umiarssuarti-
gut agssartuinerme akiussut piv-
dlugit kaujatdlaisitaK najorKuta-
rivdluinardlugo. — angatdlatinik
åtartornerme akiussunik KNAPP-
ip nålagauvfiuvdlo isumaKatigl-
ssutai tungaviginiarneKångitdlui-
narsimåput, OKarpoK.
politi! ånåussiniutait
—- nal. akunerisa pingasut inger-
sat have, at vore fiskeres fangst-
mængder indskrænkes mod vi får
EF-støtte. Andre nationer må
forstå, at grønlænderne kun har
havet at erhverve sig ved — ikke
slerie fiskerne, men også mange
fangere. Derfor må vi være mere
påpasselig med vort farvand. Fra
midten af Grønland må vi fast-
sætte en ny grænse mod nord,
hvor andre må være med. Nord
for denne grænse må kun grøn-
lændere og KGH’s trawlere kun-
ne fiske. Det vil sige en grænse
gående over polarcirklen.
David Jensen.
Atuagagdliutit kicsauliRåt atu-
artartut agdlaKarissait amcrdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdluKit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKU vdlu-
git. ilångutagssiat oKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut åi Kigssuissonarfiup
nai lisarta ria« art arpa i. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
fjernsyn atordlugo
påsisitsiniutaule
dlaneråne kaligtinermut taima
agtigissorssuarmik KGH-p aki-
lérKussisimaneranik OKautigissaK
ilumorsimagpat tamåna avdlatut
issigissariaKångilaK, kisiåne igdla-
inautigssångortitaunertut, taima
landsrådip atautsimitarfiane o-
KartoKarpoK.
KGH-p nunavtine pissortaKar-
fianit akissume oKautigineKarpoK
kaliginermut KGH-p akigititai u-
kiut ardlagdlit ingerdlanerine na-
ligitineKarsimassut agssartuiner-
me perKussut atortusscK nåper-
tordlugo angatdlåmik angatdlåssi-
r.eK pivdlugo akigititamut, åmalo
kaujatdlaisitap erKartcrneKartup
imarigå KanoK åma piumassari-
ssat sut najorKutaralugit KGH-p
angatdlatai kaligissåsanersut.
KNAPP-ip nålagauvfiuvdlo isu-
maKatiglssutåf taineKartoK tunga-
tineKarpcK angatdlatit angalaner-
me atugagssatut il. il. åtartorne-
Karneråne akigititanut.
KGH-p nunavtine pisscrtaKar-
fianit ersserKigsarneKarportaoK
kaligissarnigssaK tunuarsimårfi-
gineKartcK, tåssame KGH-p a-
ngatdlataisa pingårnerpautitdlu-
git suliagssaringmatigit usinik i-
laussunigdlo angatdlåssinerit. i-
lerKussumik kaligissartugssat tå-
ssåuput politit angatdlatait ånåu-
ssiniutit.
Nikolaj Karlsen tamatumunga
akissuteKarpoK OKardlune Avang-
nåne nunavtalume kujaterpiåne
politit angatdlatait ånåussiniutit
isumagdlutiginiarneKarsinåu-
ngitsut, tamåkoKångingmat.
pissutsit tamåko årningneKar-
nigssåinik landsråde KGH-mut
sågfigingnissuteKarniarpoK.
Påmiune imigagssamik matussi-
galdlarsimanermut tungatitdlugo
Sten Egede Hegelund agdlagpoK
Atuagagdliutinut:
imigagssamik matussivatdlar-
neK nunarKatigit iluåne erKigsiat-
dlautaoKaoK. nipiliornerit, aseror-
terinerit ånersainerit avdlatdlo
nuåningitsut angnikitdleriarput,
pingårtumigdlo mérarpagssuit
torKigsisimanerulerput. tåukume
sujungssåt imigagssamit aseror-
lerneKartariaKångilaK, tamånalo
angajci'Kårpagssuit påsissariaKa-
lerpåt.
uvdluinarne malugissagssat ila-
gåf asulérdlune ikuatdlagtoKaler-
nerane kalerrisårissarnerit ikili-
nerat, kisale nåparsimavingme su-
lineK pissusigssamisut ingerdlåne-
KalersimåsaoK, imigagssåme ki-
nguneranik nakorsiarsimassut i-
kileriarsimåsåput. Kularissaria-
KångilartaoK nåpautipilugttu iki-
leriarsimanigssåt. tamåkume ta-
marmik imigagssamik atorner-
dluinerup kingunipilugai.
imigagssamut tungassumik nu-
narput tamåkerdlugo Kåumarsai-
nerme atorneKarsinaussut tamar-
mik atorniartariaKarput, sordlo
fjernsyne. uvdluinarne inungmk
katersscrtitsiniarneK ajornakusu-
leriartuinarpoK, Kåumarsainiar-
nermilo åma kinguarsautauvdlu-
ne. taimåitumik avKutigssat av-
dlat atorniartariaKalerput.
ukiut 100 Kångiugpata inussug-
ssat atuartalisanerdlugo lands-
rådip sulisimanerata onalugtuag-
ssartåtut, taimanigOK . — tåssa
uvdluvtine -— imigagssaK matu-
neKarsimassoK, atornigssågOK i-
nuit amerdlanerit ilikarsimå-
ngingmåssuk.
nåmångilaic inuit åpimik någ-
gamigdlunit akissagssamik apera-
lugit, aperissariaKarputdle matu-
ssinermut kigdlilersuinermutdlu-
nit sok isumaKataunersut imalu-
nit sok akerdliunersut, erKarsau-
terssutaitdlc imaKa Kutdlersanit
isumagssarsivfigineKarsinaussut
sapingisamik piniartariaKarput.
matumunalo inuit amerdlasut ka-
magtorumavåka isumamingnik
tusardliusserKuvdlugit.
imigagssaK matuneKåsava? i-
malunit landskassip isertitaKalår-
tarnigsså pivdlugo kigdlilersuine-
Kåsava? Sten Egede Hegelund,
Påmiut.
Motorilinnik qamutaati-
linnut nalunaarut
Piffissami 1.10.78-31.3.79 ukiup affaanoortup motorinut aki-
leraarutip akileqquneqarneranut tunngatillugu qarasaasiati-
gut kukkunikkut girokut akiliiffissat 100 kr.-imik ilassutillit
arlallit nassiunneqarsimapput. Ulluni qaninnerni akiliiffissat
allat 1.400 kr.-inik angissusillit, piffissamut qulaani taaneqar-
tumut tunngasut, taakkununnga nassiunneqarumaarput.
Kalaallit Nunaata Landsrådia
Landskassen
Meddelelse til
motorkøretøjsejere
I forbindelsen med opkrævning af den halvårlige motorafgift
for perioden 1.10.78-31.3.79 er der ved en beklagelig EDB-
fejl blevet udsendt et antal giroindbetalingskort med tillægs-
gebyr på kr. 100,-. En af de nærmeste dage vil der blive ud-
sendt nye indbetalingskort på kr. 1400,- for ovennævnte pe-
riode, til de pågældende.
Grønlands Landsråd
Landskassen
27