Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 02.11.1978, Blaðsíða 21

Atuagagdliutit - 02.11.1978, Blaðsíða 21
umingmait Revetip Clavering Ørne Tunup avangnåne 1974. malugiuk ukiQnera Kangarnit aputeKarnerusimassoK, tåssa norrait tamarmik peKångitdlat. taimane nerssutit 300 kisineKarput, tåukunånga pingasulnait norrait. (åss.: Chr. Vibe). En flok moskusokser ved Revet på Clavering 0 i Nordøstgrønland 1974. Bemærk, at vinteren må have været ualmindelig snerig, eftersom alle kalve er forsvundet. Der blev ved den lejlighed optalt 300 okser, hvoraf der kun var tre kalve. (Foto: Chr. Vibe). umingmaup nunguneKånginigsså 'sumangnaitdlisauvoK 1953—54-ime umingmangmut fungatitdlugo agsorujugssuaK u- kicrdlugfiusimavoK, tamatumale kingorna umingmait amerdliar- torKilålersimåput arritsumik — i- maKalunit onardlune: amerdlé- ssutsimikut taimaiginalersimav- dlutik. mianerssordlungalo 6— 12.000-nik umingmaKarsorisinau- vara, Chr. Vibe OKarpoK. Chr Vibep nautsorssutigå Ka- låtdlit-nunåta tunuane uming- mait ima amerdlatigissut nungu- neKarnigssåt årdlerinarane — tagpavanilo nunap erKigsismati- taussugssap pilersineKarnera u- mingmait nungusarneKaratik u- massunigssånut isumangnaitdli- sautaungmat. ukiordlungnernig- dlunit ajortunik nutånik pissoKå- sagaluarpat isumaKarpunga u- mingmait aniguiumårtut, tåssa si- nerissap nunainit timut KåKaicar- tumut ingerdlasinaungmata, ukiu- ne aputeKarfiussune KéKat sivi- ngarne anorimut nuisavdlutik si- nerissap Korortainit aputaisang- nerussut nerissagssarsiorfigineru- sinauvdlugit. umingmait tunumit kitånut umingmak ardlaleriartumik kuja- singnerussumut ingerdlariartara- luarpcK, imavdle atlantikup siko- Kångitsup aputeKartitsivatdlårne- i'ata IgdlorKortormiut erKånit ku- jasingnerussumut pinigsså akor- nusertarpå. tamatumingalo åma pissuteKartumik umingmak Cana- damit AvanerssuaK avKusårdlugo Kalåtdlit-nunåta kitånut inger- dlasinausimångilaK, K’imugseriar- ssuarme nunatat angnikitsut apu- teKarpatdlårnerat pissutauvdlune nåmagtumik nerissagssarsiorfigi- neK ajornarmata. Kalåtdlit-nunåta kittåa nunå KanoK-issutsimigut umingmang- mik inussutigssaKartitsivdluarsi- naugaluarpoK. tamånalume tunu- liaKutauvoK Kalåtdlit-nunåta landsrådia Kalåtdlit-nunåta mini- stereKarfianut sågfigingningmat tunumit kitånut umingmangnik nutsinigssamik sujunersuteKar- dlune. taimane departementchefi- ussup Eske Brunip Chr. Vibe ki- nuvigå suliagssaK tåuna suliarer- Kuvdlugo. — nåmagtuinerdlugdlu- nga umingmangniarnivne sujug- dlerme tunumut pivunga 1954- ime, ukiordlugsimanerup ajortup kinguninguatigut. pissagssarsior- dluta angalanivtine umingmait tugdleringnik piaridnermingne piarait tunume tamane toKunga- sscrpagssuit nåmagtorpavut. åma umingmait utornait amerdlasut perdlertarsimåput, Chr. Vibe o- KalugtuarpoK. Barbara Hutton soKUtigingnigtoK — taimane iluagtitsingitsornerup kingornatigut aitsåt 1961-ime åi- pagssånérnigssamut aningaussa- nik pigssarsineKarpoK. aningau- ssanik atugagssanik pigssarsing- nigtoK tåssa Henrik de Kaufmann, Kavdlunåt Washingtonime aut- dlartitarisimassåt. kingusingneru- ssukut tusarpara arnap filmilia- rititartup Barbara Huttonip tu- niussarisimagai taimailiornigssaK soKutiginarpatdlåKingméngoK. — 1961-ime iluagtitumik piar- Kat 14-t pissarineKarput, tåssa u- matitdlugit, tåukunångale Kulit angutiviåuput. 1964-me pissaKar- niarnigpugut taimalo amerdlatigi- ssunik ama pissaKardluta, tama- tumanile arnavissat Kulit anguti- vissatdlo sisamat. katitdlugit u- mingmait piarait 27 kitånukåune- Karput, tåssalo tåukua ima inuv- dluartigisimåput dr. Strandgaard- ip tugtunik misigssuinermine på- sissai Steen Malmquistivdlo ala- pernaersuissarnera maligdlugit u- mingmait måna 200 migssiliordlu- git. tåuko Tunume umingmangnit angir.eruvdlutigdlo tainertuneru- put, Kitåne neriniarfigssaitardlu- amerungmat orpigkatdlc patdle- rit ukiunerane apumit nuissåinar- tardlutik. inussutigssat sarKumi- narput amerdlaneruvdlutigdlo. umingmaKarfik angnertuningor- dlugo Chr. Vibe isumaKarpoK måna pivfigssångortoK umingmangnik Kitåne siåmainerunigssamut, tå- ssa Avanerssuarme, Siggungme å- malc Nugssuarme tJmånap erKå- nitume nutånik umingmalivdlune. — nautsorssutigåra Kitåne u- mingmait Tunume umingmangnit sukanerussumik kinguågssioriar- tulisassut, taimalo imasa ukiut tamåkiavdlugit piarKissalisavdlu- tik imaKalunit mardlulissalisav- dlutik, Chr. Vibe oirarpoK. tama- tumunga peKatigititdlugo isser- tortukut autdlainiarneKarungnae- raluarpata — sordlo ajoraluartu- mik taimailiortcKartarsimassoK Kangerdlugssuarme — tauva u- kiut ingerdlanerine Kitåne amer- dlanerussunik umingmaKalernig- ssamut pivfigssarigsårnaraluar- poK. — ilånikut OKaluserineKartarsi- mavoK umingmangmik nujuitsu- ngortitsinigssaK Kalåtdlit-nunå- nilo umingmauteKarfingmik piler- sitsinigssaK. isumaKartoKarpoK u- mingmait 12 migssinge kalåtdli- nut inoKutigingnut atautsinut i- nussutigssarsiutausinaussut. mer- Kue ukiumut atausiartumik ka- 'åÉkK'm. terssorneKarsinåuput. mersue pit- sauvdluartuput KaKutiguinardlo pissagsaugatdlartitdlutik agsut a- kisuvdlutik. taimatut misilinig- ssamut aningaussat atornigssånut akerdliuvdluinarpunga, Chr. Vibe erssemigsaivdlune OKarpoK. nu- juitsuteKarneK piviussungortine- Kåsagpat tauva umingmait ukiu- kut inussutigssåinik norKaissaria- KartåsaoK, Kularnångitsumik Dan- markimit ivingnik. imalunit u- mingmait nujuitsut uvdlut tamai- sa Kåxane maligtarineKåsåput nangmingnerdlo inussutigssarsior- titdlugit. — taimatut inussutigssarsiute- Karnigssamik soKutigingnigtoKa- runångilaK inungnik isumaging- ningneK avKutigalugo ilorrisi- mårneruvdlune inussutigssanik pisinaugatdlartitdlune. ajorssar- nerujugssuåinarmik pissuteKartu- mik såmit tugtulerinermik ilikar- put. ajorssarneK kalåtdlinik Kav- dlunånigdlo ukiorpagssuarne i- ngerdlatitsissusimångilaK sulia- Kartitsivdlune, akerdlianigdle ing- mut nagdligerujugssuartarsimav- dluta, taimåititdlugulo suliniute- Karnigssat tamarmik maungåinå- såput, Chr. Vibe OKarpoK. autdlainiagagssåinaunatik Chr. Vibep issertutingilå uming- mangnik nujuartanik Kitånut nu- ssinigssaK ungasigsumut erxar- sauteKardlune pilerssårutaungmat tamatigut maligtarerKigtariaKar- toK. Kitåne umassue tamåko uv- dlut ardlåne ima amerdlatigiler- sinåuput umingmangniarnigssaK ajornarungnaersinauvdlune. tai- mailigpatdle umingmangniarnig- ssaK sukangnersumik nåkutigi- ssariaKarpoK aulajangersimassu- nik amerdlåssusilingnik pissag- ssaKartitsivdlune, tåuna maligdlu- gc piniartut Kavsiusanersut akue- rineKåsavdlutik — imaKa pårdla- gåutumik — ukiut tamaisa u- mingmangnik kigdliligkanik pi- ssaKarsinaunermut. nåkutigineKå- ngitsumik ajornarpoK. kigdliler- neKångitsumik piniaraluaråne i- mailitsiåinaK umassut tamåker- dlugit pissarinigssåt ajornångit- dluinartuvoK, Chr. Vibe OKarpoK. — umingmak igdlersorneKéiné- sångilaK sujunigssame piniagag- ssångornigsså pivdlugo. nerssutip tåussuma Kalåtdlit-nunåninera nangmineK kultureKarnermut pi- ngårutilerujugssuvoK kalåtdlit- nunåmiut takcrnarianutdlo. Kitå- ne umingmaKarnerata KåKat nu- tåmik umåssuseKalersipai — ta- kussagssaKarnerulerpoK, erKartu- gagssaKarnarnerulerpoK, taigdli- agssaKarnarnerulerpoK, erKumit- suliornermik nutåmik pilersitsisi- nåuput, ilame KåKasiortitdlune a- laitsinåinerulersitsinerat pingåru- teKartorujugssuvoK, Chr. Vibe o- KarpoK. — umingmait amerdlanerpåt uvdlumikut Canadap avangnarpa- sigsuane umassuput. Canadamilo erKigsisimatitauvdluinarpoK. Sibi- riame KangaunerussoK umingma- KarsimagaluarpoK, KanoK-ilissu- kutdle pisimanersumik nungut- dluinarsimåput. tamåna ukiup 100-p migssåne — imaKalunit su- le kingusingnerussukut — uma- ssugaluarpoK. umingmait Sibiriamut — rusit nålagkersuissuisa u- mingmak nunamingnut erKuter- Kingniaraluarpåt, ukiutdlo mar- dluk-pingasut matuma sujornati- gut amerikame nålagkersuissut Sovjet umingmangnik ardlaKartu- nik tunivåt, tåukulo niuneKarput Wrangelip KeKertånut Sibiriap kangianitumut. avdlat Canadamit Sovjetimut tuniuneKartut Taymy- rip KeKertaussånut sibiriap a- vangnamut sineriåta Kiterpasigsu- anitumut niuneKarput. misiline- ritdle tamåko KanoK ingerdlaneri- nik kingorna tusagaKarsimångila- gut, Chr. Vibe naggatåtigut OKar- poK. -h. svenskeK ujarKerissoK Ture Vikstrøm 1953-ime sujanigissaKarane tunumi- nit umignmangmit tiggangmit såssuneKarpoK. mardloriardlune silåinåkdr- dlune åssilivinilo aserordlugo Ture tiggangmit aniguivoK — taimanimitdlo agsut pisanganartumik OKalugtuagssarsivdlune nunamine Nordlandime SverigemTtumik OKalugtuarissartagagssaminik. (åss.: Chr. Vibe). Den svenske minør Ture Vikstrøm blev i 1953 ved Mestersvig uforsvaren- de angrebet bagfra af en vred moskustyr. Efter to luftture og et ødelagt kamera slap Ture fra tyren — og har siden haft en vældig dramatisk historie at fortælle hjemme i Nordland i Sverige. (Foto: Chr. Vibe). iluagtitsmeK- autdlamertarpoK Otto Mønstedimit. — tåussumame nalungilå margarina KaKugo sujatsinigssamut nåmalersartoK, serpaligane, tamatigutdle igdlingnar- tunik sujatsissutaussardlune. Kunsten at lykkes starter med Otto Monsted. — som viser, hvornår den er stegeklar, ikke sprutter ad Dem og gi’r Dem lækker gyldenbrun stegning hver gang. 21

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.