Atuagagdliutit - 02.11.1978, Blaðsíða 21

umingmait Revetip Clavering Ørne Tunup avangnåne 1974. malugiuk ukiQnera Kangarnit aputeKarnerusimassoK,
tåssa norrait tamarmik peKångitdlat. taimane nerssutit 300 kisineKarput, tåukunånga pingasulnait norrait. (åss.:
Chr. Vibe).
En flok moskusokser ved Revet på Clavering 0 i Nordøstgrønland 1974. Bemærk, at vinteren må have været
ualmindelig snerig, eftersom alle kalve er forsvundet. Der blev ved den lejlighed optalt 300 okser, hvoraf der
kun var tre kalve. (Foto: Chr. Vibe).
umingmaup nunguneKånginigsså
'sumangnaitdlisauvoK
1953—54-ime umingmangmut
fungatitdlugo agsorujugssuaK u-
kicrdlugfiusimavoK, tamatumale
kingorna umingmait amerdliar-
torKilålersimåput arritsumik — i-
maKalunit onardlune: amerdlé-
ssutsimikut taimaiginalersimav-
dlutik. mianerssordlungalo 6—
12.000-nik umingmaKarsorisinau-
vara, Chr. Vibe OKarpoK.
Chr Vibep nautsorssutigå Ka-
låtdlit-nunåta tunuane uming-
mait ima amerdlatigissut nungu-
neKarnigssåt årdlerinarane —
tagpavanilo nunap erKigsismati-
taussugssap pilersineKarnera u-
mingmait nungusarneKaratik u-
massunigssånut isumangnaitdli-
sautaungmat. ukiordlungnernig-
dlunit ajortunik nutånik pissoKå-
sagaluarpat isumaKarpunga u-
mingmait aniguiumårtut, tåssa si-
nerissap nunainit timut KåKaicar-
tumut ingerdlasinaungmata, ukiu-
ne aputeKarfiussune KéKat sivi-
ngarne anorimut nuisavdlutik si-
nerissap Korortainit aputaisang-
nerussut nerissagssarsiorfigineru-
sinauvdlugit.
umingmait tunumit kitånut
umingmak ardlaleriartumik kuja-
singnerussumut ingerdlariartara-
luarpcK, imavdle atlantikup siko-
Kångitsup aputeKartitsivatdlårne-
i'ata IgdlorKortormiut erKånit ku-
jasingnerussumut pinigsså akor-
nusertarpå. tamatumingalo åma
pissuteKartumik umingmak Cana-
damit AvanerssuaK avKusårdlugo
Kalåtdlit-nunåta kitånut inger-
dlasinausimångilaK, K’imugseriar-
ssuarme nunatat angnikitsut apu-
teKarpatdlårnerat pissutauvdlune
nåmagtumik nerissagssarsiorfigi-
neK ajornarmata.
Kalåtdlit-nunåta kittåa nunå
KanoK-issutsimigut umingmang-
mik inussutigssaKartitsivdluarsi-
naugaluarpoK. tamånalume tunu-
liaKutauvoK Kalåtdlit-nunåta
landsrådia Kalåtdlit-nunåta mini-
stereKarfianut sågfigingningmat
tunumit kitånut umingmangnik
nutsinigssamik sujunersuteKar-
dlune. taimane departementchefi-
ussup Eske Brunip Chr. Vibe ki-
nuvigå suliagssaK tåuna suliarer-
Kuvdlugo. — nåmagtuinerdlugdlu-
nga umingmangniarnivne sujug-
dlerme tunumut pivunga 1954-
ime, ukiordlugsimanerup ajortup
kinguninguatigut. pissagssarsior-
dluta angalanivtine umingmait
tugdleringnik piaridnermingne
piarait tunume tamane toKunga-
sscrpagssuit nåmagtorpavut. åma
umingmait utornait amerdlasut
perdlertarsimåput, Chr. Vibe o-
KalugtuarpoK.
Barbara Hutton soKUtigingnigtoK
— taimane iluagtitsingitsornerup
kingornatigut aitsåt 1961-ime åi-
pagssånérnigssamut aningaussa-
nik pigssarsineKarpoK. aningau-
ssanik atugagssanik pigssarsing-
nigtoK tåssa Henrik de Kaufmann,
Kavdlunåt Washingtonime aut-
dlartitarisimassåt. kingusingneru-
ssukut tusarpara arnap filmilia-
rititartup Barbara Huttonip tu-
niussarisimagai taimailiornigssaK
soKutiginarpatdlåKingméngoK.
— 1961-ime iluagtitumik piar-
Kat 14-t pissarineKarput, tåssa u-
matitdlugit, tåukunångale Kulit
angutiviåuput. 1964-me pissaKar-
niarnigpugut taimalo amerdlatigi-
ssunik ama pissaKardluta, tama-
tumanile arnavissat Kulit anguti-
vissatdlo sisamat. katitdlugit u-
mingmait piarait 27 kitånukåune-
Karput, tåssalo tåukua ima inuv-
dluartigisimåput dr. Strandgaard-
ip tugtunik misigssuinermine på-
sissai Steen Malmquistivdlo ala-
pernaersuissarnera maligdlugit u-
mingmait måna 200 migssiliordlu-
git. tåuko Tunume umingmangnit
angir.eruvdlutigdlo tainertuneru-
put, Kitåne neriniarfigssaitardlu-
amerungmat orpigkatdlc patdle-
rit ukiunerane apumit nuissåinar-
tardlutik. inussutigssat sarKumi-
narput amerdlaneruvdlutigdlo.
umingmaKarfik angnertuningor-
dlugo
Chr. Vibe isumaKarpoK måna
pivfigssångortoK umingmangnik
Kitåne siåmainerunigssamut, tå-
ssa Avanerssuarme, Siggungme å-
malc Nugssuarme tJmånap erKå-
nitume nutånik umingmalivdlune.
— nautsorssutigåra Kitåne u-
mingmait Tunume umingmangnit
sukanerussumik kinguågssioriar-
tulisassut, taimalo imasa ukiut
tamåkiavdlugit piarKissalisavdlu-
tik imaKalunit mardlulissalisav-
dlutik, Chr. Vibe oirarpoK. tama-
tumunga peKatigititdlugo isser-
tortukut autdlainiarneKarungnae-
raluarpata — sordlo ajoraluartu-
mik taimailiortcKartarsimassoK
Kangerdlugssuarme — tauva u-
kiut ingerdlanerine Kitåne amer-
dlanerussunik umingmaKalernig-
ssamut pivfigssarigsårnaraluar-
poK.
— ilånikut OKaluserineKartarsi-
mavoK umingmangmik nujuitsu-
ngortitsinigssaK Kalåtdlit-nunå-
nilo umingmauteKarfingmik piler-
sitsinigssaK. isumaKartoKarpoK u-
mingmait 12 migssinge kalåtdli-
nut inoKutigingnut atautsinut i-
nussutigssarsiutausinaussut. mer-
Kue ukiumut atausiartumik ka-
'åÉkK'm.
terssorneKarsinåuput. mersue pit-
sauvdluartuput KaKutiguinardlo
pissagsaugatdlartitdlutik agsut a-
kisuvdlutik. taimatut misilinig-
ssamut aningaussat atornigssånut
akerdliuvdluinarpunga, Chr. Vibe
erssemigsaivdlune OKarpoK. nu-
juitsuteKarneK piviussungortine-
Kåsagpat tauva umingmait ukiu-
kut inussutigssåinik norKaissaria-
KartåsaoK, Kularnångitsumik Dan-
markimit ivingnik. imalunit u-
mingmait nujuitsut uvdlut tamai-
sa Kåxane maligtarineKåsåput
nangmingnerdlo inussutigssarsior-
titdlugit.
— taimatut inussutigssarsiute-
Karnigssamik soKutigingnigtoKa-
runångilaK inungnik isumaging-
ningneK avKutigalugo ilorrisi-
mårneruvdlune inussutigssanik
pisinaugatdlartitdlune. ajorssar-
nerujugssuåinarmik pissuteKartu-
mik såmit tugtulerinermik ilikar-
put. ajorssarneK kalåtdlinik Kav-
dlunånigdlo ukiorpagssuarne i-
ngerdlatitsissusimångilaK sulia-
Kartitsivdlune, akerdlianigdle ing-
mut nagdligerujugssuartarsimav-
dluta, taimåititdlugulo suliniute-
Karnigssat tamarmik maungåinå-
såput, Chr. Vibe OKarpoK.
autdlainiagagssåinaunatik
Chr. Vibep issertutingilå uming-
mangnik nujuartanik Kitånut nu-
ssinigssaK ungasigsumut erxar-
sauteKardlune pilerssårutaungmat
tamatigut maligtarerKigtariaKar-
toK. Kitåne umassue tamåko uv-
dlut ardlåne ima amerdlatigiler-
sinåuput umingmangniarnigssaK
ajornarungnaersinauvdlune. tai-
mailigpatdle umingmangniarnig-
ssaK sukangnersumik nåkutigi-
ssariaKarpoK aulajangersimassu-
nik amerdlåssusilingnik pissag-
ssaKartitsivdlune, tåuna maligdlu-
gc piniartut Kavsiusanersut akue-
rineKåsavdlutik — imaKa pårdla-
gåutumik — ukiut tamaisa u-
mingmangnik kigdliligkanik pi-
ssaKarsinaunermut. nåkutigineKå-
ngitsumik ajornarpoK. kigdliler-
neKångitsumik piniaraluaråne i-
mailitsiåinaK umassut tamåker-
dlugit pissarinigssåt ajornångit-
dluinartuvoK, Chr. Vibe OKarpoK.
— umingmak igdlersorneKéiné-
sångilaK sujunigssame piniagag-
ssångornigsså pivdlugo. nerssutip
tåussuma Kalåtdlit-nunåninera
nangmineK kultureKarnermut pi-
ngårutilerujugssuvoK kalåtdlit-
nunåmiut takcrnarianutdlo. Kitå-
ne umingmaKarnerata KåKat nu-
tåmik umåssuseKalersipai — ta-
kussagssaKarnerulerpoK, erKartu-
gagssaKarnarnerulerpoK, taigdli-
agssaKarnarnerulerpoK, erKumit-
suliornermik nutåmik pilersitsisi-
nåuput, ilame KåKasiortitdlune a-
laitsinåinerulersitsinerat pingåru-
teKartorujugssuvoK, Chr. Vibe o-
KarpoK.
— umingmait amerdlanerpåt
uvdlumikut Canadap avangnarpa-
sigsuane umassuput. Canadamilo
erKigsisimatitauvdluinarpoK. Sibi-
riame KangaunerussoK umingma-
KarsimagaluarpoK, KanoK-ilissu-
kutdle pisimanersumik nungut-
dluinarsimåput. tamåna ukiup
100-p migssåne — imaKalunit su-
le kingusingnerussukut — uma-
ssugaluarpoK.
umingmait Sibiriamut
— rusit nålagkersuissuisa u-
mingmak nunamingnut erKuter-
Kingniaraluarpåt, ukiutdlo mar-
dluk-pingasut matuma sujornati-
gut amerikame nålagkersuissut
Sovjet umingmangnik ardlaKartu-
nik tunivåt, tåukulo niuneKarput
Wrangelip KeKertånut Sibiriap
kangianitumut. avdlat Canadamit
Sovjetimut tuniuneKartut Taymy-
rip KeKertaussånut sibiriap a-
vangnamut sineriåta Kiterpasigsu-
anitumut niuneKarput. misiline-
ritdle tamåko KanoK ingerdlaneri-
nik kingorna tusagaKarsimångila-
gut, Chr. Vibe naggatåtigut OKar-
poK.
-h.
svenskeK ujarKerissoK Ture Vikstrøm 1953-ime sujanigissaKarane tunumi-
nit umignmangmit tiggangmit såssuneKarpoK. mardloriardlune silåinåkdr-
dlune åssilivinilo aserordlugo Ture tiggangmit aniguivoK — taimanimitdlo
agsut pisanganartumik OKalugtuagssarsivdlune nunamine Nordlandime
SverigemTtumik OKalugtuarissartagagssaminik. (åss.: Chr. Vibe).
Den svenske minør Ture Vikstrøm blev i 1953 ved Mestersvig uforsvaren-
de angrebet bagfra af en vred moskustyr. Efter to luftture og et ødelagt
kamera slap Ture fra tyren — og har siden haft en vældig dramatisk
historie at fortælle hjemme i Nordland i Sverige. (Foto: Chr. Vibe).
iluagtitsmeK-
autdlamertarpoK
Otto Mønstedimit.
— tåussumame nalungilå margarina
KaKugo sujatsinigssamut nåmalersartoK,
serpaligane, tamatigutdle igdlingnar-
tunik sujatsissutaussardlune.
Kunsten at lykkes
starter med
Otto Monsted.
— som viser, hvornår den er stegeklar,
ikke sprutter ad Dem og gi’r Dem
lækker gyldenbrun stegning hver gang.
21