Atuagagdliutit - 31.05.1979, Blaðsíða 13

AG
arnat agsssagssugait piv-
dlugit ilmiutigssat ar-
nat 22-it sananiarpait
uvdlune junip 1-anit 15-ianut arnat 22 sinerissamit
tamarmit pissut Sisimiune „arnat iliniarfiåne" kateri-
simåsåput — arnat suiiåinut iliniusiusavdlutik, tamå-
kulerissarneK tamartailiniardlugo

ArnånguaK Holm åmit KanoK suliarineKartarnerinik takutitsivoK. (åssili-
ssok: Ivars Silis).
ArnånguaK Holm viser en yngre medsøster, hvordan man arbejder i skind.
(Foto: Ivars Silis).
puissit amé
45 procentimik
Kagfariartut
— taimåikaluartordle avKutigssaK sule sivisoKaoK ka-
låtdlinut piniartunut tapisiagssanik tuniussisinauler-
nigssavta tungånut, akitsorterussinerme KGH-ip pi-
ssortautitå taima OKarpoK.
Gudrun Chemnitz, kalåtdlit arnat
peKatigit kåtuvfiånut sujunersor-
te, inunine sulinilo tamåt kalåtdlit
arnat agssagssordlutik suliéinik
soKutigingnigtuinarsimavoK, pe-
riausitorKat ingerdlatenungne-
KarKuvdlugit kingugdliarssuitdlo
kingusinårpatdlårtinago iliniarti-
neKarKuvdlugit.
månalo, pivfigssaK kingugdleK
atordlugo, iluagtinialerunarpoK.
junip 1-ianit 15-ianut katerisi-
mårneKésaoK, katerisimårnermilo
tåssane arnat amernik merssor-
nermik avdlanigdlo tamåkununga
tungassunik åssiglngitsunik påsi-
simassagdlit iliniutigssanik sanå-
såput pisinaussunik agdlagtoKar-
dlutik. taima suliaKarniarnerme
anguniarneirarput atuagkat iliniu-
tit Kulingiluat, Sisimiune „arnat
iliniarfiat“ne kursusertarnerne a-
torneKarsinaussut åmalo Kalåt-
dlit-nunåne tamarme mérKanut
inusugtunutdlo iliniartitsissutau-
sinaussut.
- måssåkut taimailiornigssarput
sujorna septemberime pissugssau-
simagaluarpoK, taima pilerssåru-
teKarnermut iliniartitauneK piv-
dlugo ministereKarfingmit tapiv-
figineKarnigssamik neriugsimaga-
luaravta. tamånale iluagtisimå-
ngilaK, ukiormånale uvagut nang-
minérdluta årKigssusimavarput
landsrådimit, kommuninit ani-
ngaussauteKarfingnitdlo åssigl-
ngitsunit sågfigisimassavtinit ta-
pissuteKarfigineKarnikut, Kuja-
nartumigdlo Kalåtdlit-nunånut a-
ningaussauteKarfik (Kgl. Grøn-
landsfond) Danmarkimilo Biku-
ben angnertumik tapissuteKarsi-
mangmata, tåssunga pilerssåruti-
gissamut.
émerineK
tamåkua kingunerisavåt atuagka-
nik måkuninga imanartunik ili-
niusiorneK: kalåtdlit pissarnerå-
tut åmerineK, amernik merssori-
autsit åssigingitsut (katiterineK,
avitarneK, putuliorneK, kamingnik
merssorneK atungernerdlo, arnat
sérKinitut sujorKineK, tunumiutut
erisåmik merssorneK, ujatdlut),
Kåinamik amerneK, kitåmiut ka-
låtdlit atissait åma avanerssuar-
miut atissait tauvalo tingmissat
amisa suliarinerat tamåkuningalo
merssorneK.
Gudrun Chemnitz OKalugtuar-
Pok:
- Kåumatit amerdlasut matuma
sujornatigutdle arnat tamarmik
ingmikut suliagssamingnik tuni-
neKarsimåput, tåssalo kursuser-
nigssamut tikiutisåput sulianik i-
nerigkanik autdlartisimassunigdlo
nagsardlutik. kursusernerme uv-
dlune sujugdlerne OKaloKatigissu-
tigisavarput suliagssat tamåkua
KanoKiliordluta peKatigigdluta su-
liarisinåusavdlutik. nautsorssuti-
gåra ima årKigssussineKarsinau-
ssok arnat ardlaKartutdlunit sule-
KatigigsitaliarineKåsassut atautsi-
mik agdlagtugssalerdlutik. tauva
suleKatigigsitat atausiåkåt nav-
ssåriniåsavåt atuagkap KanoK l'tu-
nigsså. åma isumerfigineKartug-
ssauvoK åssiliartagssat titartagåu-
sanersut åssilissåusanersutdlunit.
Ivar Silis åssiliniarpoK Villiam
Jessenilo neriorssiusimavoK titar-
tagårKanik sanåsavdlune.
film
Ebbe Preisler filmiliusaoK Ivar
Silisilo seKersitagkanik åssillsav-
dlune, tåukulo kingorna igdloKar-
fingne nunaKarfingnilo peKatigig-
fingnut angalanerme OKalugiar-
nernut åssigingitsunut atorsinau-
niåsavavut.
kursusernerup kingornagut atu-
gagssat åssigingitsut piarérpata
suliarendngneKåsåput naKiteri-
vingme naKiterneKarnigssåinut.
- atuagkat iliniartitsinerme a-
torneKardlutik misilingneKarérpa-
ta tauva imaKa atuagkamut angi-
nerussumut atautsimut åmeriner-
rnik imaKartumut katerssorsinau-
vavut. tåssane erKarsautigåra o-
Kausertait kalåtdlisujuvdlutigdlo,
Kavdlunåtujuvdlutigdlo tulugtd-
jusassut, taimailiornikut Canada-
me Alaskamilo eskimunit åma a-
torneKarsinauniåsangmata, Gud-
run Chemnitz OKarpoK.
erKarsauiitoKaK
tamåna erKarsautitOKauvoK tai-
mailivdlune måna Gudrun Chem-
nitzimut piviussungortoK: kalåt-
dlit arnat agssagssordlutik suliait
pivdlugit iliniutigssaKalernigssaK.
iliniartitsineK ima ingerdlåneKar-
simagaluarpoK utorKaunerussunit
inusugtut iliniartardlutik. ukiune
sukasumik ineriartorfiussune ka-
låtdlit arnat suliéinik soKutiging-
ningneK migdliartulersimavoK.
månale kalåtdlit arnat suliéinik
sulissarnerånigdlo soKutiging-
ningneK kingumut malungnarsi-
artulerpoK.
- arnat peKatigigfé pivdlugit
suliniarnivne pingårnerpåt mar-
dluk tåssåuput „arnat iliniarfiat“-
nik pisårnerput åmalo atuagkanik
iliniutigssanik sananialernerput,
Gudrun Chemnitz OKarpoK.
- OKarnivtut arnat taimatut ag-
ssagssortarnerat méraunivnitdle
soKutigissarisimavara. sorssung-
nerup kingornatigut Danmarkime
højskolimlkama inuit nalingiriau-
ssut agssagssugarissartagåinik ag-
sut merssortarsimavugut, taima-
ngalo Kularutigiungnaeriartuinar-
simavara nangmineK nunagissame
agssagssordldne suleriautsip eria-
gineKarnigssåta atortuåinarnig-
ssåtalo KanoK pingåruteKåssusiat.
tamatuma kingorna Silkeborgime
seminariame iliniartitsissugssatut
iliniarpunga, iliniartitsissungor-
dlungalo angerdlarnigssara kalåt-
dlitdlo arnat pikorigsut Kimag-
sarnigssåt agsut Kilanårisimavara,
åma uvagut agssagssordluta sulia-
rissartagkavut takutineKarsinau-
niåsangmata tusåmassaulerdlutig-
dlo.
angutit påsingilåt
- ilungersunarsimaKaordle. ilini-
artitsissut amerdlanerit angutåu-
put. påsingilångalo. oKautigåt ka-
låtdlit agssagssordlutik suliait i-
lungersunarpatdlårtut tipeKardlu-
tigdlo. OKarputdlo Danmarkime
ilikagkåka iliniartisinaugika.
1953-ime arnat peKatigigfisa so-
Kutigingningnerat påsivara. ait-
såtdle 1968-ime Ausiangne nuna
tamåkerdlugo atautsimmerme, -
arnat peKatigigfisa kåtuvfiånut
sujuligtaissutitdlunga - arnanit
tapersersuiumåssuseKarneK misi-
givara. suliagssaK soKutigingne-
Kalutik sangmilerpåt. ilungersor-
nivtinutdlo Dronning Ingridip ku-
janartumik angisumik påsing-
ningnerata kingunerissånik måna
atuarfeKalerpugut agssagssordlu-
ta suliavtinik iliniarfigisinaussav-
tinik. månalo juni 1979-ime, arnat
tåuko pikorigsut sungiussisima-
ssutdlo sinerissamit tamarmit pi-
ssut katerisimåsåput piginåussut-
simingnik månamut nivtarneKar-
simångitsunik takutitdluta, atuag-
kanik ilinlartitsissutigssanik ki-
nguneKartugssamik. ilumut suju-
nertaviusimavoK soKutiginartOK,
Gudrun Chemnitz naggasivoK.
mh
»unåK« sujuler-
ssuissortårtOK
A/G-ime Kanigtukut onautigineKar-
poK Holstebrome kalåtdlit peKatigig-
fiånut »unåK« Karl Abrahamsen suju-
ligtaissåssoK. kisiåne peKatigit ataut-
simérssuamåmerput, sujulerssuissor-
tåtdlo imåiput:
Ane Marie Bådsgaard-Petersen, su-
juligtaissoK, Kathrine Kleist Jensen,
sujuligtaissup tugdlia, Karl Lynge, a-
ningausserissoK, Sabina Hove, ag-
dlagte, Bodil Overgaard, sujulerssui-
ssune ilaussortaK, Karl Abrahamsen,
sivnissugssaK.
KGH-ip Danmarkime 9. majime pui-
ssit aminik akitsorterussinera tuni-
niainikut akitigutdlo iluagtitdluar-
poK. tuniniagkat tamarmik tunine-
narput 5 mili. kr. sivnerdlugit ani-
ngaussarsissutauvdlutik — akitdlo 45
procent angungajagdlugo nagfariar-
put 1978-ime ukiåkut akitsorterussi-
nermut nalerKiutdlugit. — ajoraluar-
tumigdlo avKutigssaK sule sivisusa-
KaoK piniartunut tapisiagssanik tu-
niussisinaulernigssavta tungånut,
taima onarpoK KGH-ip akitsorteru-
ssinerme pissortautitå, Bjørn Furo,
Atuagagdliutinut.
akitsorterussinerme tuninenarsi-
måput natsit amé 28.000 migss. ag-
dlagtåt amé 4,500 migss. åma åtåt a-
mé 600 migssait. natsiup amia akisu-
nerpåK 330 krunenarpoK, agdlagtup
amia 480 krånenardlune åtåvdlo amia
460 kråneKardlune.
— akit nagfariarnerat uvanga nang-
mineK uivssOmissutigåra, Furo OKar-
poK. — akitsorterussinigssaK sujor-
Kutdlugo ukiarme akitsorterussiner-
mut nalemiutdlugo akit angnerpåmik
10-15 procentimik Kagfariarnigssåt
ilimagisimagaluarparput.
akitsornernut navsuiautigssat ila-
gåt kamigpaliortarnerme puissit ami-
sa aulajangersimassumik pitsåussu-
sigdlit atorneKaleralugtuinarnerat.
nunat pisissut pingårnerssarait Dan-
mark, Frankrig, Norge åma Vesttysk-
land.
— akitsorterussineK nåmaginarti-
torujugssuvarput, Bjørn Furu taima
naggasivoK, kisiåne isumavdluarpat-
dlårnigssaK mianerssomussutiginiar-
para. sérdlo åssersutigalugo tyskit
tungånit ilisimatitsissutigineKarpoK,
puissiniartarnermut akerdlilersuineK
ajoKutaujuarsinartOK, tamånalo så-
kortérujugssuarmik sukutdlunit nag-
dliuterKigsinauvoK, Furu taima OKar-
poK. .h.
Ferie i
Europa
Køb en vogn på grænseplader
fra kr. 13.360,-.
rent a car
lej en vogn hos aut. forhandler.
Forespørgsler besvares omg.
FIAT CENTRET - Ringkøbingvej
99-101, DK 7400 Herning -
Tlf. 07-12 63 33 aften 07-26 82 33
13