Atuagagdliutit - 23.08.1979, Blaðsíða 4

AG
ånåussiniarneK
agssortunermit
kinguarsagaussoK
Indiame igdloKarfingme ervngup
Karssutsinerssuanik ernornenar-
tume Morvi-me ånåussiniarneK a-
ikingnerit
amerdlanerit
pigivait
Danmarkime ilaKutarit Kulingor-
dlugit avgoråine avgornerup a-
tautsip nuname pisussutit akile-
rårtitsinerme pissortanut nalu-
naerutigineKartartut 55 procenté
pigivait, ilaKutaritdle agfangajait
pisussuteKaratigdlunit akiligag-
ssaKarput.
tamåna nålagkersuissut akig-
ssarsiat mingnerit pivdlugit ataut-
simititaliåta nalunaerusiåne er-
sserpoK. nalunaerusiame oKautigi-
nenarpoK pisussutit avguatårne-
rat 1960-ikune 70-ikunilo iluarsi-
artulålersimagaluartOK, månale
sule eKungåssuteKaKalune.
kisitsisitdle tainesartut pissu-
siviussunik erssersitsissusimå-
ngitdlat. pisussutit akilerårtitsi-
nermut pissortanarfingmut nalu-
naerutigineKarsimassut 430 miil.
krunit migssigissait nalunaerusi-
ame tungaviginenarput, ilångut-
dlugulo oKautigineKarpoK Kular-
nångitsumik åma taima amerdla-
tigissut akilerårutitaKångitsussut
imalunit akilerårtitsinerme pi-
ssortanut issertuneKartut.
serugkanigdlo torersainiaraluar-
neK kinguarsarneKarsimavoK i-
nuit polititdlo agssortunerånit.
nåpålanerssuaKarnigsså pingit-
sortikumavdlugo inuit kigsauti-
gåt timit tOKungassut tusintiliku-
tåt piårtumik ikuatdlangnenar-
nigssåt, uvfa politit onartut ait-
såt påpiarat agdlagtugagssat er-
Kartussissut pé namagserérånga-
ta ikuatdlangneKaratåsassut. ta-
månale imailiatdlåinan pissångi-
lan.
nalunaernutap — akunerisa 48-
t ingerdlaneråne imerssuaK mete-
ritut Kulingiluatut ititigalune ig-
dloKarfingmik uligusserérsimav-
dlune igpagssigame tineKaoK, ta-
kussagssanik nuåningeKissunik
maligteKardlune. aserugkat kisig-
ssåungitdlat inuitdlo 15.000-inga-
jait ajunårput. amerdlanerit sule
navssårineKångitdlat, narssutsi-
nerssuvdlo nångiunerata anagua-
ne Morvi-mit nalunaerutiginenar-
poK timit tOKungassut asiuinaler-
sut sume tamåne takugssaussut
— avKUsinerne, igdlut Kaliåine,
igdlune nålagfingnilo.
kultinik sagfiortoK Sanat Jha-
veri ilanutaminik ujardlerdlune
igdloKarfingmut pisimasson tu-
sagagssiorfingmut UPI-mut ona-
lualårpoK: — nagtoraliussat sume
tamåne takugssaulersimåput —
orpingne mitsimassut igdloruju-
nguitdlo nåkåusimassut Kulåne
tingmiuårtut. timit tOKungassut
tipåt meriångunåinarpoK. . .«
nalunaerKutaK
aussåkut avdlå-
ngortalfsassoK
Danmarkime nalunaerKutat 1981-
ime aprilip autdlarKautånit aku-
nermik atautsimik sujuartineKå-
såput taimåisavdlutigdlo oktobe-
rip autdlarnautåta tungånut. tå-
ssalo ukiut tamaisa pivfigssame
tåssane taimailineKartualisavdlu-
tik.
tamåna statsminister Anker
Jørgensenip nålagkersuissoKatai-
salo Kanigtukut aulajangerpåt. o-
Karput inungnit amerdlasunit ta-
måna kigsautigineKartoK, tåssa
aussap sivisumik Kaumassarnera
atordluarumavdlugo. taimailiv-
dlutik inuit aussap unue nuåner-
sut sivisunerussumik atortalisa-
våt amalo ikumatigssaK sipårne-
KarsinaunerulisaoK, nauk angner-
torssungikaluamik.
måna tikitdlugo tingmissartor-
titseKatigigfik SAS Kimugtuitsor-
titseKatigigfigdlo DSB tamatumu-
nga akerdliuput isumaKaramik
pingårtumik pivfigssanik angalav-
fiussugssanik pilerssårutit ajor-
nartorsiornarpatdlålisassut. Anker
Jørgensenilo isumaKarpoK ukiut
mardlungajait tamatumunga pia-
rérsarfiussugssaungmata ani-
ngaussartuteKarpatdlårnigssaK å-
nilångatigissariaKångitsoK.
»Kasigfssat« kussanangårtut
tikiserKamerpavut.
eskimo pels 3 10 01
tuluit sukaniunerat
ajunårnerssuångutoK
tigsiatårdlutik sukaniutut 15 aju-
nårput inugpagssuitdlo katatau-
ssut sivisumik ujårinenardlutik
sapåtip akunerane kingugdlerme
sukaniutorpagssuit anorerssuar-
mit pakasarneKarmata .tuluit nu-
nåne sukaniutOKartalermatdle a-
junårnermik aitsåt angnertutigi-
ssumik pissonarpoK, aitsåtdlo
taima angnertutigissumik tuluit-
nunane ujardlerneKarpoK. tig-
siartartunit 330-ussunit 24 kivi-
put seKitagtineKardlutigdlunit
ardlaligpagssuitdlo nåparutaiar-
dlutigdlo asemuatiterput. ånai-
ssat 50 miil. kr-nik akenartugssa-
tut migssiliuneKarput.
peraavigdlune ondtOK
sukaniutut tuluit nunåta kujå-
mut isua nagdleråtdlo anorer-
ssuaK tåssångåinan pitorarpon
10 anguvdlugo såkortussuseKar-
dlune magdlersorssuångordluni-
lo, magdlit ilåtigut 14 meterisut
portutigalutik. tingerdlautit eni-
terniaraluardlugit katataussut i-
sumåkiginarneKartarput agssu-
mut sangoriarneK ajornaving-
mat. imalunit angatdlat malig-
KåKaK ingnermik anitsissartoK Et-
na, Italiap kujatåne KeKertame
Sicilia-mitOK, Europame taimåi-
tut portunerssaråt anitsigajung-
nerssaralugulo. OKautigineKartar-
pordlo ukiut 2400 kingugdlit i-
ngerdlaneråne anitsissarsimassoK
inuit milliunit atautsit migssaisa
inunerånik akeKartumik. 1900-u-
kunile atausinaK ajunårpoK tama-
tuminga pissuteKartumik.
åma Etna uvdlune Kångiutune
anitsissorssuvoK-åsit. inungnik
KåKap erKåne najuganartunik na-
vialissoKarsimanersoK nalunaeru-
tigineKångilaK, kisiånile igdloKar-
férnat mardlugsuit tamatuma er-
Kånguanitut inue Kimarragtaria-
Karsimåput KåKap aniatitå lava
(ång'aK) aumaortorssuaK Kanigdli-
vatdlåKingmat. igdloKarférKap
Fornazzop erKåne narssautit ipi-
linik, KåKortarissanik uliaKuti-
lingnigdlo nautitsiviussut ilangåt-
ssuarnit sumut tamaunga ema-
kåtarineKarmat nagdlingnardlu-
ne, kujårssua OKimailoKUtalik ki-
sime pusinavérsårtitsissuvdlune.
katataussut ilait sapipajålivig-
sut helikopterinit navssårineKar-
put agdlunaussamigdlo atissar-
tagkamik ningitsivigalugit a-
muarneKardlutik ånåuneKardlu-
silarssuarme igdloKarfigssuit uv-
dlumikutut inugtusiartuinåsag-
pata nunane »kinguarsimassu-
nik« taineKartartune igdlonarfit
40-t ukiume 2000-ime tamarmik
ingmikut milliunit tatdlimat siv-
nerdlugit inoKalerumårsimåput
(Danmark uvdlume milliunit tat-
dlimat migssåine inonarpoK):
ama taima piumårput nunane su-
livfigssuaKarfiussune igdlonarfit
arnaneK-mardluk.
siarssue taimailivdlune lavap ase-
rorpai.
xåralugtualexaoK
anitsilerutornerane ilisimatut åni-
långatigilersimagaluarpåt KåKar-
ssup putdlagtagkatutdlusoK Kår-
nigsså. tåssame gas-it ikumareni-
ssut Kånap iluane uningåinarmata
anianatik. taimailissoKarsimane-
ranigdle tutsiutoKångilaK.
Etna Siciliap kangimut sineriå-
nipoK, imamit 3279 meteritut por-
tutigalune. ernå naggorigsorssu-
vok sivingarninilo 500 meterisut
KavfasigtigissoK tikitdlugo kiag-
tup naussuinik piumaneKartaKi-
ssunik naussoKartardlune. paor-
narssuit åssigingitsut, vinigssat
karritdlo 1400 meterisut Kagfasig-
tigissoK tikitdlugo nautineKardlu-
arsinåuput.
KåKarssup Kåvata tungåne nig-
dlatårnerussume ukioK tamåt a-
putaertångilaK.
tik, avdlatdle sujumorneKartar-
put iperérsimassut ånangniutaisa
pugtagkait.
ånagtussut ilagåt tuluit mini-
sterisa nutdlersarisimassåt Ed-
ward Heath. tåussuma angatdla-
tå tåmainenartut ilagigaluarpåt,
anutaiarsimagaluardlunilo perna-
vigdlune ornisimavoK.
tåukunånga igdlonarfit iking-
nerpåmik 18-it milliunit nulit siv-
nerdlugit inonalisangatinenar-
put. tamåna nalunaerutiginenar-
pon nunat tamalåt aningausseri-
viata navdlunåtut Verdensbanki-
mik tainenartartup silarssuarme
ineriartornen pivdlugo nalunaeru-
siåne.
ilångutdlugo tainenarpon Me-
xicop igdlorpagssuanarfia Mexi-
co City milliunit 30-t anguvdlugit
inonaleratarsinausson, tåssa si-
larssuarme igdlonarfingnit ang-
nerpångordlune.
nalunaerusiame onautiginenar-
pon pissutsit taima ingerdlåinå-
sagpata silarssuarme igdlonarfit
uvdlumikornit milliardinik ataut-
simik amerdlanerulersimajumår-
tut ukiume 2000-ime, amalo tåu-
kua ilait 550 milliunit sulivfig-
ssaerusimajumårtut. tåssa 1950-
imit 1975-imut nautsorssugarine-
narsimassut mardloriautait.
Verdensbankip pingårtitdlugo
uparuarpå inonatigit pitsunerpåt
ikiornenartarianarnerat. tamåna
pingårneruvon åssersutigalugo i-
nigssianik akisunik bilitdlo avnu-
ssuinik sanaortornigssamingar-
nit, tåssame tamåko pingårtumik
inungnit pigssarigsårnerussunit
atornenartarmata.
åma pingårtitdlugo ernaine-
narpon pingårtumik nunane pit-
sune angnerussune nunalerinerup
piorsarnenarnigsså tamåkunane
uvdlumikutut sulivfigssualiorti-
ternen kigaitdlagtikatdlariardlu-
go. nunane tamåkunane inuit 70
procenté nunalerinermut tunga-
ssune sulivfenarput.
ingnermik anitsigajdK
KåKarssuaK Etna Kanigtukut ingnermik aniatitseKi-
poK-åstt
igdloKarfigssuit
agdliartupilortut
Etna — xåxaK aputaiuitsox ingnermik anitsissox
4