Atuagagdliutit - 11.10.1979, Page 4

AG
Kinamut tikerårnialerpoK
USA-me igdlersornigssamut mi-
nistere Harold Brown Kanigtukut
Pekingimut autdlartineKåsaoK
Kiname ingerdlatsissut såkuler-
sornermut tungassunik isumaKa-
tigissuteKarfiginiåssavdlugit.
Pekingime ingerdlatsissut
USA-p akuerssårmagitdle aitsåt
igdlersornigssamut ministerimik
Irland ip avangnåne
erKigsineKarnaviångilaK
IRA-vdle erKigsineKarnigssaK pivdlugo pave
OKaloKatiginiarpå.
påvip Irlandime tikerårnerata pi-
ngårtumigdlo angutausertarner-
mut såkortumik akerdlilinerata
Nordirlandime såkuåukungnaer-
nigssamik aungmigdlo kuissine-
rup unigtinigssånik kinguneKar-
sinauneranik kigsauteKarneK
maungåinartineKarpoK, Irlandip
igdlonarfisa pingårnerssåne Du-
blinime avisiliortunik katerssor-
titsinerup kingorna.
Savalingmiune
vikinginit
navssåt
Savalingmiune itsarssuarnitsa-
nik misigssuissartut KeKertame
Østerø-me nanga vikingit igdlor-
ssuat. navssårisimavåt navssåri-
neKarputaoK marramernit Ki-
ssungmigdlo atortugssiat ukion
1000-p 1400-vdlo nalånérsut. mi-
sigssuinerit åipågumut ingerdlå-
neKåsåput.
NY FILM-
GLÆDE
FOR
HELE
FAMILIEN
EUMIG TONEFILM-
OPTAGER OG EUMIG
TY-PROJEKTOR
Med EUMIG 31 XL toneoptager og den
nye EUMIG TV-projektor kan du både op-
tage og vise dine egne tonefilm i super-8.
Legende let - alt er automatisk, så allerede
dine første tilm er perfekte. TV-projektoren
bruger du enten som illustrationen viser
- og uden mørklægning - eller du indstiller
fremviseren til at vise et stort billede på
lærredet. Enkelt og let - idag kan alle smal-
filme!
Vi har lavet et sæt bestående af EUMIG
31 XL toneoptager med samletaske og din
første KODACHROME farvesmalfilm, samt
EUMIG TV-projektor RS 3000 med 1
morsom tegnefilm. Desuden 1 stk. DA-Lite
perleskærm på trefod.
SPAR 300 KRONER PÅ HELE SÆTTET.
Undertegnede, der er fyldt 18 årr bestiller
herved ovennævnte komplette EUMIG
tonesmalfilmsæt:
Vor samlede sætpris:
□ Kontant kr. 5295,-
□ med kr. 1325,-i udbetaling og 24 mdr.
å kr. 222,-(ialt kr. 6653,-).
Navn___________________________________
Adr._
Postnr./by_
Irlandime avangnardlerme nå-
lagkersuinerme sulenatigigfik
akuerinenartoK Sinn Fein (IRA-p
pingorfia) nalunaerpoK Irlandime
avangnardlerme emigsineKarna-
viångitsoK tuluit såkututik
14.000-t angerdlartingigpatigit
kisalo Irlandime avangnardlerme
IRA-me ilaussortat parnaerune-
Karsimassut iperagåungigpata.
någgårtut (protestantit) isser-
tortukut akiuniaKatigigfiata o-
KauseKartitai onarsimåput påvip
erKigsinenarnigssånik kigsaute-
Karnera tungavigalugo akiukung-
naerniardlutik, aitsåtdle IRA tai-
mailiorumåsåpat. sapåtip akune-
risa kingugdlit mardluk ingerdla-
nerine någgårtut issertortukut
akiutuisa IRA-miut pingasut to-
Kusimavait Lord Mountbatten-
imik tuluitdlo såkutuisa 18-it to-
Kutaunerånut akiniutitut.
Sinn Fein-ip generalsekretæria
David O’Connel OKarpon påve o-
KaloKatiginiardlugo, såkuåu-
kungnaernigssardle månåkut a-
j ornardlui narnerarpå.
tuluit erxigsisitsi-
nialerput
påvip angutausertarnermut aker-
dlilinera ilungersorton åssigingit-
sunik isumalersorneKarpoK. så-
kuåukungnaernigssamik igdler-
suissut, påvip OKausé imåitut ma-
luginiarnerusimavait tåssaussut
Chr. Richardt A,s
NØRREGADE 16.7800 SKIVE
22978
BÅDE PÅ LAND
OG BÅDE I VAND
STYKGODS
TRANSPORT
I ØVRIGT
»kristumiussutsip akerdlerivdlui-
narpå inuit pissussuteKångitsut
toKorarneKarnerat nåkigtaitsu-
liorfigineKarneratdlo«. katuliu-
ssut ingassåussiniarnerpåt påvip
OKausé uko maluginiarsimavait
»kristumiussutsip pernuvåtigut
nåpertuivdluångitsumik iliuseri-
nenartut issigingitsussåsångiki-
vut«.
IRA isumanarpoK Irlandime
avangnardlerme emigsivitdlior-
nermut pissutaorpiartOK någgår-
tut ikingnerussuteKartut katuliu-
ssunik amerdlanerussuteKartu-
nik naKisimangningnerat.
Irlandime avangnardlerme tu-
luit ministeriat Humphrey At-
kins OKalugiardlune onarsimavOK
sujunigssame Kaningnerme tuluit
nålagkersuissuisa tungånit Irlan-
dime avangnardlerme emigsine-
Karnigsså anguniardlugo sujuner-
suteKartoKåsassOK.
(Politiken).
ugperissarsioKatigit katuliussut Kut-
dlersåt påve Johannes Paul åipåt
USA-mitdlune FN-ip generalforsamli-
ngiane OKalugiarpoK, kigsautigalugo
nunarssuarme tamarme inungnik
någdliugtitsissarnerit naKisimangnig-
tarneritdlo asoruterKuvdlugit.
emigsinermut
akigssarsiagssaK
Nobel-ip emigsinermut akigssar-
siarititagånik tunineKartugssaK
ukion måna inuit 56-it akornåne
navssåriniarneKåsaoK. USA-p
præsidentianut Jimmy Carteri-
mut tuniuneKåsassoK sujunersu-
tigineKarsimavoK, Carterip Israe-
lip Egivtinivdlo akornåne emigsi-
nen sulissutigisimangmago. Jurij
Orlov, Sovjetunionime inugtau-
ssut pisinautitauvfinik igdlersui-
ssok, måna ukiune 12-ine par-
naerussaussOK, åma sujunersuti-
gineKarsimavoK. sujorna akig-
ssarsisineKarput Ægyptenip præ-
sidentia Anwar Sadat kisalo Is-
raelip premierministeria Mena-
chim Begin.
tikerårtoKåsaoK, tamånalo rusit
pissortaisa akornåne ernasugti-
lersinauvoK.
amerikamiut OKauseKartitai o-
narput Brownip Kinamut tikerår-
nigssåta USA-p Kinamut såkug-
ssanik tuniniaissarnigssamut isu-
månut avdlånguteKartitsinaviå-
ngitsOK.
Kinamut Sovjetunionimutdlo
såkunik tuniniainigssaK USA-p a-
kerdlerivdluinarpå, NATO-mile
ilaussortat tungånit taimailiorto-
Karnigsså ajorineKångilaK.
OKausenartitat åma OKarput
Brownip Kinamukarnigsså USA-
me nålagkersuissut issertorniar-
simagaluaråt, uvdloK aulajanger-
simassOK Kinap USA-vdlo isuma-
Katigissutiginigssåt pitinago.
igdlersornigssamut ministerip
Kinamut tikerårtineKarnigssånik
emarsaut agtuatdlangnenarpOK
USA-me præsidentip tugdlerssor-
tåta Walter Mondalep augustime
Pekingime tikerårsimanerane,
alaitsinåutuvdlo onautigåt aper-
Kut tamåna ukiup autdlartinera-
nile nålagkersuissunit OKatdlisau-
simassOK.
junip Kemane Wienime Kut-
dlersat atautsirmneråne USA-p
igdlersornigssamut ministeria
Sovj etunionivdlo igdlersornigssa-
mut ministeriata såkulersorner-
mut såkutdKarnermutdlo tunga-
ssut onatdlisigait, ilimagineKar-
pordlo apemutit tamåko åma Ki-
name Brownip tikerårsimanerane
Harold Brown.
OKatdlisaujumårtut. alaitinåutut
åma nalunaerput Brownip Sovjet-
unionip igdlersornigssamut mini-
steria Dmitrij Ustinov USA-mut
tikerårsarsimagå, tåunale sule
akissuteKarsimångitsoK.
(UPI).
tuberkulose
nungulersoK
Danmarkime sakiagdlumik (tu-
berkulose) nåpauteKartartartut
ukiut tugdlit tatdlimat ingerdla-
nerine nungusåput. nåpautinik
tunitdlåussortunik misigssuissar-
fingme Dansk Institut for klinisk
Epidemiologi-me kisitsisit ator-
dlugit nautsorssuinerne tamåna
påsineKarsimavoK.
nautsorssuinerit maligdlugit
1984-ip tungånut nåpaut tåmarsi-
mångikune ukiumut amerdlaner-
påmik 160-it taima nåpautenaler-
tåsassut nautsorssorneKarsima-
VOK.
påsissat tamåko sarKumersine-
Karput nanitame nakorsap dr.
med. Ole Horwitz-ip kisitsisitdlo
atordlugit nautsorssuissartup E-
rik Iversen-ip sarKumersitåne.
samuminermut pissutauvon uki-
ut Kavsigsuit matuma sujorna sa-
kiagdlumik nåpauteKartarneK a-
kiorniardlugo misigssuissarnerit,
inungnut Kavsinut pingitsailissu-
taussartut, taimaitineKarmata.
1960-ikut ingerdlanerine ukiu-
mut inuit millionigdlit atautsit
misigssorneKartarput. peming-
nigssamut pissortat isumanarsi-
måput sakiagdlumik nåputenar-
tartut taima ikiliartortigissut tai-
ma angnertutigissumik misig-
ssuissarnen pissarianångitsoK.
taimåikaluartordle inuit nåpåu-
mik erKorneKarnigssamut Ka-
G rønlandslotteri
penatigigflup »Kalåtdlit Mérar-
tait« suliniuterujugssuisa ilåt
»Grønlandslotteriet« åipågo ukiu-
nik 25-ngortorsiusaoK. penatigig-
fiup ukiumortumik nalunaerutå-
ne 1978-1979 nalunaerutigineKar-
simavoK, ernuiniartitsissarneK
tåuna ukiune 25-ne 7 miil. kr. mig-
ssiliordlugit sivneKartdrutenau-
tausimassoK, tåukulo ilåtigut Ka-
låtdlit-nunåne mernat angerdlar-
simavfine atornenarsimåput.
ningnerussut 300.000-t misig-
ssorneKartarnere ingerdlatinar-
nenarput.
1971-irrut 1978-ip tungånut sa-
kiagdlumik nåpautip pissusiler-
ssornera malemigsårneKarsima-
vok, pivfigssamilo tåssane tarrar-
ssuissarnerit agfåinångortineKar-
simåput, nåpartartutdle amerdle-
riarsimångitdlat, ikileriarsimav-
dlutigdle. ukiut tåuko ingerdlane-
rine nåpåumik ernorneKartartut
778-init 361-inut ikileriarsimåput.
nakorsautit nutåt atordlugit sa-
kiagdlumik nåpauteKalersimasut
83 procenté, pivfigssap sivikitsu-
ngup ingerdlanerane ajorung-
naersineKarsimasut nalunaeruti-
gineKarpoK.
Kavdlunåt
kalåtdlit
OKausinik
ilfniarsi-
nauvdluarput
— ilumértungilaK OKarto-
Kartarmat Kavdlunåt kalåt-
dlit OKausinik iliniarsinåu-
ngitsut, taima onarpoK pa-
lase Henrik Wilhjelm, su-
jorna tigut Kangåtsiame
palasiusimassOK måna Hol-
stebro-rrutOK. Wilhjelm Ka-
låtdlit Igdluåne Holstebro-
mltume forstanderingorKå-
merpoK. — kalåtdlit OKausé
iliniåsavdlugit ajornakuso-
raluarpoK, taima OKarpoK
Århus Stiftstidende-mut,
kisiåne inuiait avdlarpag-
ssuit OKausisa iliniartarne-
rånit ajornakusorneruna-
tik.
Kalåtdlit-nunåne 1964-i-
mit 1978-imut palasiutit-
dlune Wilhjelm kalåtdlit o-
Kausinik iliniarsimavoK.
4