Atuagagdliutit - 18.10.1979, Síða 19

Atåssut
Folketingimut
KinersinigssaK
ATÅSSUT matumuna inatsissartu-
out Kinersinigssamut xinigagsså-
Ngortipox Kinersinerme amerdlane-
russutexarnigssane sujunertaralugo.
nuna tamåkerdlugo xinersissar-
nerne kingugdlerne xinersinerit iner-
nerine ATÅSSUT amerdlanerussu-
texartarsimångilax, k inersineritdlo
inernerine nikingåssut angnikitsuf-
naussaraluartOK amerdlanerussute-
Kartut ajugaunertut angnertutut er-
ssersiniartuartarsimavåt, amerdlane-
nissutexarnex — angnikikaluartox
— tåinaralugo, tamatigut aulajangi-
ssunigssax pingårtinerussutut itdlu-
9o xinersissut agfait patdligdlugit a-
merdlåssusexartut puiortussissar-
dlugit, agdlåme ilåne isumaxarnarsi-
ssardlune xinersissartut agfait pat-
dligdlugit amerdlåssuseKartut isu-
mait tusåjumaneKångitsut nautsor-
ssutiginexångitsutdlunTt.
taimaitumik ATÅSSUT måssåkut
KinigagssångortitsivoK xinersissar-
tunit amerdlanerussutexartunit tai-
nexarnigssax anguniardlugo. soru-
name xinersinerne tamane tamåna
anguniarnexartarpox, matumunale
taigavtigo pissutexarpox tamatuma-
ne anguniagåinåungingmat, isuma-
Karfigigavtigule måssåkut tungavig-
ssaxardluta amerdlanerussutexar-
nigssarput ilimagisinauvdlugo —
måko pissutigalugit:
ATÅSSUT ilaussortå ukiune ki-
ngugdlerne tåssaujuarsimavoK sulia-
minik atarxingnigdlune suliamilo pi-
ngassusianik påsingnigdlune suliv-
fingmine inatsissartut atautsimTtar-
fiåne Christiansborgime kalåtdlit xi-
nersissartut sivnissåtut igsiajuarsi-
tnassox, igsiåinaranilo nunavta nåla-
gauvfexatigingneruvdlo tamarme
iluaxutigsså sujunertaralugo sulexa-
faujuarsimassox.
inuvfia:
Otto Steenholdt inungorpoK sep-
temberip 27-åne 1936 K'eKertar-
ssuatsiame Ausiait emånltume.
angajomårivai piniarton File-
mon åma Abelone Steenholdt.
Otto Katångutine arfineK pinga-
sut ilagalugit nunaKarfinguame
agdliartorpoK, tåssanilo piniar-
t-ugssatut sungiusarneKardlune
PerorsarneKardlunilo.
tamåna inatsissartune ilaussorta-
xatiminit atarxinexautigilersimavå
nautsorssutiginexautigilerdlugulo,
måssa ilåtigut partTt ardlåinit såssu-
tarinexartaraluardlune. tamånale er-
ssiutauginarpox inup nukigtussusia-
nut sapTssusexarneranutdlo. inup
taimåitup nautsorssutigisinaussångi-
lå tamatigut nuånarinexartuåinar-
nigssax ilåtigume inuit ilåinit nuåna-
rinexartuåinångitsunik amerdlaneru-
ssunut iluaxutigssamik isumertaria-
xartarame.
xinigagssångortitavut sisamat ta-
maisa taima sulisinaussutut isuma-
xarfigalugit xinigagssångortipavut,
ardlåt kinalunit xinigåusagaluarune
taima ingerdlatsisinaungmat.
ATÅSSUTip folketingime ilau-
ssortaunex sulinerdlo pingårdluinar-
tutut nunavtalo ingerdlatitaunerane
suniutexardluartutut issigå pexa-
tauvfigiuartariaxartututdlo issigalu-
go.
oxautiginiarnexartarpox nangmi-
nerssornerulernivta erxunexarnera-
tigut folketingime ilaussortaunex
angnerussumik pingårutaerusima-
ssox. taima erxarsarnex erxortungi-
lax. nålagauvfexatigTngnerup iluane
nangminerssornerulernex iluarsartu-
simavarput, taimåitumik folketingi-
me sulinex tåssaujuartugssauvox
ikårtarfik nangminerssornerulernivta
ingerdlavdluarnigssånut sujunig-
ssavtalo isumangnaitsunigssånut
avxutigssax pingitsornexarsinåu-
ngitsox.
xinersinigssame avdlamik iluarne-
russugssaxångilax kisiåne suliagssa-
mik oxausTnåungitsukut pingårtitsi-
ssumik suliagssamutdlo piukunartu-
mik xinersigåine — tåssalo ATÅ-
SSUTip xinigagssångortitaisa ardla-
nik. Lars Chemnitz.
ilmiagaKarnera:
aperssortinerme kingorna Otto
Ausiait Efterskoleåne kingornalo
Nungme Realskolerne atuarpoK.
1960-ime Kalåtdlit-nunåta Semi-
nariåne iliniartitsissutut soraeru-
mérpoK tamatumalo kingorna å-
ma Kavdlunåtut iliniartitsissutut
soraerumérdlune Vordingborgip
Seminariåne 1966-ime.
suliai:
iliniartitsissutut soraerumérner-
me kingorna Otto ukiune sisa-
mane Danmarkime iliniartitsi-
ssutut sulivOK 1970-imilo Au-
siangnut uterdlune iliniartitsi-
ssungordlune. 1971-ime landsrå-
dimut Kinersinerme pernautau-
ssumik KinigagssångortipOK Ki-
nerneKardlunilume. 1975-ime
landsrådimut KinigaorKigpoK.
1977-ime folketingimut Kinersi-
nerme Atåssut tunuleKutaralugo
KinigagssångortipOK, nunavtalo
sivnissuata åipåtut folketing-
imut iserdlune. nunavtine lands-
tingimut KinersineKarKårnerme
upernariaK 1979-ime Diskobug-
tip Kinersiviane Atåssut tunule-
Kutaralugo KinigagssångortipOK
Kinigauvdlunilume.
Ostermann
Peter Ostermann uinersivingme
kujatdlerme upernåK landstingi-
mut K’aKortuvdlo kommunalbe-
styrelsianut KinigaussOK inuvOK
25. maj 1939 K’utdligssane. nu-
naKarfingne NiaKornane, Igdlor-
ssuarne Ikamiunilo peroriartor-
pOK. tamatuma kingorna Au-
siangne Efterskolerne Nungmilo
Realskole avKutigerérdlugit
1960-ime K’aKortume politine a-
torfeKalerpoK månåkut atorfigi-
ssaminik. atorfingminut atatit-
dlugo Ilulissane, Angmagssaling-
me Narssamilo sulisimavoK,
1969-imitdlo uvdloK måna tikit-
dlugo K’aKortume sulivdlune.
manåkut ukiune sisamångu-
ngajalersune politit nunavtine pe-
Katigigfiåne sujuligtaissuvOK.
upernåK landstingimut Kinigau-
nerminut atatitdlugo Igdlomor-
tormiut påsissagssarsiorfigalugit
angalasimavOK polititut sulivfi-
giutigalugo.
PitaK sinerissame avisérKatdlo
avKutigalugit isumaminik sarKU-
miussuissarnermigut takornar-
tåungilaK. Ilulissane Angmagssa-
lingmilo avisémanik årKigssui-
landsrådime folketingimilo ud-
valgine ilaussortauvfigpagssuine
måko taineKarsinåuput: grøn-
landsrådime, hjemmestyreud-
valgime, hjemmestyrekommis-
sionime, folketingip aulisarner-
mut udvalgiane, nunarput piv-
dlugo inatsisiliornerme udvalg-
ime, tuniniaissarnermut tunga-
ssunik suliaKartugssanik udvalg-
ime kisalo nunat avangnardlit
sujunersuissOKarfiåne. taimå-
taoK måna landstingip Kinigauv-
fiata atunerane Otto udvalginut
pingåruteKartunut »angisunut-
dlo« ardlauaKissunut Atåssut-
mit inigssineKarsimavoK.
Folketingimut
Kinigagssångorter-
Kigpunga isumat
måko tungavigalu-
git:
1. kingugdlermik 1977-ime
folketingimut KinersineKarnera-
nit månamut nunavta sivnissua-
ta åipåtut suliaK pingårtutut i-
ssigalugo ingerdlåsimassara nuå-
naralugulo misiligtagaKarfigiler-
simassara ingerdlaterKinaruma-
gavko, isumaKaramalo Kinersi-
ssartut tungånit tapersersorne-
Karsimanera uvdlumikut sule
mingnerulersimångitsoK.
(Kup. tugdl. nanglsaoK)
ssutut sulisimavdlunisaoK. politi-
tut sulinermine nunavtine ajor-
nartorsiutit åssiglngeKissut ilisi-
mårivdlualersimavai, taimåitu-
mik tupingnångitsumik radio,
avisitdlo avKutigalugit isumami-
nik erseruigsunik sarKumiussi-
ssardlune.
Oktoberip 23-åne fol-
ketingimut Kinersi-
nigssame Kinigag-
ssångortipunga sor-
dlo måkua tungavi-
galugit:
nangminerssornerup ingerdlaler-
nerane anguniagagssat pingår-
dluinartut ilagait inuiaKatigit i-
ngerdlavdluartut. inuiaKatigit i-
ngerdlavdluartut anguniåsagåine
årKitagssat pingårtut ardlaKar-
put, pingårnerpåtdlo ilagait per-
Kingnartunik ineKarneK atåssute-
Kardluarnerdlo.
inigssaileKinerup agdliartuinar-
nera ineriartornivtine månåkut
kigdligfigisimassavtine peming-
nångitdluinarpoK, inungmut
atausiåkåmut, ilaKutaringnut i-
nuiaKatigingnutdlo. inuit suliv-
dluartut, inusugtut angussaKar-
niardlutik iliniagaKartut tåssåu-
put inuiaKatigingnik napatitsi-'
Gudrun Chemnitz
Gudrun Chemnitz, Nuk, folketin-
gime Kinersinigssamut Kinigag-
ssångortitoK sivnissugssaralugit
Hansigne Petersen, Ausiait, Kar-
line Motzfeldt’ilo, Angmagssalik.
Agdluitsume inungorpoK Na-
nortalingmilo peroriartordlune
16-inik ukioKalernine tikitdlugo
naj orsimassamine.
ukiune pingasune kingugdlerne
arnat peKatigigfine konsulentitut
atorfeuarpoK.
Gudrun Danmarkime iliniartit-
sissugssatut atuarérdlune inera-
me nunavtine igdloKarfingne å-
ssigingitsune iliniartitsissutut
sulisimavoK, 1953-ime Nungmut
nunagssipOK uvinigdlune månalo
tikitdlugo Nungme najugaKar-
dlune arnanut konsulentingorni-
ne tikitdlugo iliniartitsissutut su-
livdlune.
ukiOK 1960-imit arnat peKati-
gigfine suleKataulerpoK måna ti-
kitdlugo aulajaeKalune sulisimav-
dlune. ukiune 1965-imit 1976-
imut arnanut konsulentingornine
tikitdlugo arnat peuatigit kåtuv-
fiåne sujuligtaissuvOK. ukiune su-
juligtaissuvfingmine arnat peKa-
tigigfigpagssue peKatigalugit ar-
nat iliniarfigtårnigssåt piviussu-
ngortiniardlugo sulissutigisima-
Otto Steenholdt
Atåssut
ssut ingerdlatsilerumårtutdlo,
taimåitumik sapingisaK tamåt
peruingnartunik inigssaKarti-
niarneKartariaKartut.
avåmut inuiaKatigitdlo iluåne
atåssuteKardluarneK inuiaKati-
gingne silarssuarme sumilunit
ineriartortune pingårdluinartu-
vok. uvdlumikut nunavtine anga-
lanerup akisunerssua inungnik
nunagissamut pitutsissuvoK av-
Kutigisinaussat tamaisa atordlu-
git KångerniartariaKartOK. kalåt-
dlit uvagut ilaKutavtinut nunagi-
ssavtinutdlo atavdluinartussar-
pugut, tamånalo inuiaKatigigtut
ingerdlanivtine napåssutigssarår-
put pingårdluinartoK.
Folketingimut Kinigagssångor-
tipunga ajornartorsiutit åssigl-
ngeKissut Kångerniarnerine sule-
Kataorusugkama nålagauvfeKati-
gingnerup iluane nålagkersuini-
kut OKartugssaussut Kutdlerpåt
akornåne akissugssavKatauvdlu-
nga, sordlo ajornartorsiutit ange-
Kissut ilaisa Kulåne taissama Kå-
ngerniarnerine.
sulinigssavne Atåssutip suli-
nermine tungavigssatut aulaja-
ngersagai tamanit naluneuångit-
sut tungavigisavåka.
tamavse ikingutingnersumik
inuvdluaritse Kinersivdluarisilo.
Peter Ostermann.
vå, ilåtigut arnat peKatigit ilau-
ssortaisa aningaussanik kater-
ssuivdlutik sananeKarsinaulersi-
massånik, ukiordlo 1977 iliniarfik
atorKårtineKarpoK uvdlumilo
atordlualersimavdlune.
kalåtdlit suliåinik tåmatsailiu-
ivdlune sulinigssaK arnat peKati-
git suliniutaisa ilagåt. tamåna
ukiorpagssuångortune Gudrun a-
ngussaKarfigitiniardlugo ilunger-
sutigiuarsimavå uvdlumikutdlo
ilåtigxit arnat iliniarfeKalernerat
iluaKutigalugo iliniusiorneK suli-
ssutigineKarpoK.
kalåtdlit arnat åmerissartut å-
merinermikut OKilisauvfigineKar-
nigssåt ilungersutigissaisa ilagåt
uvdlumikutdlo angussaKarfiuler-
sok neriugdluarnarsisimavdlune.
ilagit sivnissåine 1963-imit må-
na tikitdlugo suleKatauvdluartu-
vok kristumiussutsimik pingår-
titsinine tungavigalugo.
radiome — radiole autdlarter-
Kårmat — radiukut atuartitsiner-
me suleKataussut sujugdlersånut
ilauvOK suleKatauvdluartuvdlu-
ne, arnanut autdlakåtitsissarner-
ne sivisumigdlo mérKanut autdla-
kåtitagssiane, uvdlåkut eKaersår-
tarnerne, sapåtine uvdlåkut aut-
dlakåtitsissarnerne åmalo uvdlå-
kut unukutdlo andagteKarnerne
suleKataujuardlune.
sujusingnerussukut kredsreti-
me emartusseKataussartutut
måssåkutdlo landsretime ukior-
pålungortune suleuatauvoK.
Knud Rasmussenip Højskolia-
ta sujulerssuissuinut ilaussortau-
vok arnanut sivnissutut.
Bikubenip tilsynsrådiane aut-
dlartemårneranile ilaussortausi-
mavoK.
taima ukiorpagssuarne inuia-
Katigingne suliat åssigingitsor-
pagssuit Kasusuitdlune suleKa-
tauvfigisimanerisigut inuiaKati-
gingnik pissariaKartitåinigdlo
angnertumik påsissaKarfigisima-
vai folketingime sulissussinigssa-
minut piukunardluartungutigi-
ssaminik.