Atuagagdliutit - 18.10.1979, Blaðsíða 24

AG
fgagssanik inerigkanik
niorKutigssiorniartut
taimailiortOKåsaoK Nungme amutsivitor-
Kame åmale tåssane angatdlatinik glasfiberi-
nik sanassoKartåsavdlune iluarsaissoKardlu-
nilo.
Nungme amutsivitOKaK GTO-mit
tigumineKåinåsaoK. amutsiviup
nangminerssortumut tunineKar-
nigsså upernåK piukorutigineKa-
leraluarpoK, månale Kalåtdlit-nu-
nånut ministereKarfik Kalåtdlit-
nunånilo nangminerssordlutik o-
Kartugssaussut isumaKatigigsi-
måput tåussuma ingerdlåneKar-
nera GTO-mit isumagineKåinåsa-
SSOK.
GTO-p Kalåtdlit-nunåne suju-
nersuissoKarfiane pissortaussoK
civilingeniør Henning Meyer o-
KarpoK kigsautiginenartOK a-
ngatdlatit glasfiberimit sanåt
iluarsartarfigssåtut amutsivik
atorneKåsassoK. — tamatumu-
nga tunuliaKutaussut ilagåt
umiarssuarnik nåkutigdlivfiup
kigsautigisså GTO-p piårnerpå-
mik angatdlatinut glasfiberimit
sanånut iluarsaissarfigssamik
atautsimik ardlalingnigdlunit pi-
lersitsinigsså nålagkersuissuti-
gut piumassarinenartut atortå-
ssut nåpertordlugit, Henning
Meyer onarpoK.
nunamut KaxitsineK
ilångutdlugo onautigå amutsi-
viup tåussuma angmarningne-
Karneranut atatitdlugo angatdla-
térautigdlit angatdlåmingnik nu-
namut Kanitsinigssanut periar-
figssat pitsauninguatdlåsanissut.
åma GTO-p nautsorssutigå a-
ngatdlatérautigdlit nunamut Ka-
Kitserérnermikut tåssane nang-
mingnérdlutik mikinerussunik
iluarsaissarsinaussut aserfat-
dlagtailisinauvdlutigdlo.
erKarsautiginenångilardle a-
mutsivitoKaK iluarsaissarfTnar-
tut atorneKåsassoK. nalerKutu-
mik aningaussatigut ingerdlatsi-
nigssaK pivdlugo pilerssårutigi-
neKarpoK angatdlatinik glasfibe-
rinik sanaortornigssaK, taimai-
liornikut ukiumut inuit 7 sulisso-
rineKarsinauvdlutik.
igdluliornerme
atugagssat
åma amutsivingme periarfigssa-
KalisaoK Kalåtdlit-nunåne igdlu-
liortiternermut igagssat polyu-
renthanimik OKorsagkat sanasi-
naulernigssånut, Henning Meyer
nangitdlune OKarpoK. — taimatut
itunik niorKutigssiornigssamut
GTO-p ingerdlåinartumik misig-
ssuinera ima sujuarsimatigivoK
pilerssårutigineKardlune 1980-
ime misiligumik igdluliornigssaK
atortugssanik taimåitunik Dan-
markime sananeKartunik atorto-
Kardlune. 1981-dlo autdlartinera-
ne nautsorssutigineKarpoK Ka-
låtdlit-nunane tamåkuninga misi-
livdlune niorKutigssiornigssaK. a-
tortugssat tamåko igdlorssuar-
nik Kuleriliornernut atortugssiau-
neruput. taimåitumik nalemune-
rusaoK Nungme niomutigssiorne-
Karpat tåssane tamåkuninga pisi-
ssugssaKarnerusangmat. åma
Nungme misiligutinik niomutig-
ssiorneKåsaoK.
Henning Meyerip naggatåtigut
OKautigå aningaussat pissaria-
Kartut Kalåtdlit-nunånut mini-
stereKarfingmit sule akuerssissu-
tigineKångitsut, neriåtigineKar-
pordle glasfiberit atordlugit iluar-
saissarnigssamut amutsiviup år-
KigssuneKarnigsså 1979-80-ime
pisinaorisassOK.
-h.
nunanit avdlanit
Mao-galup uvigdlarnera
erKartussaungajalersoK
Mao Zedong-iugalup uvigdlarnera Ji-
ang Qing erKartussaungajalersoK.
Peking: »pinerdlugtut sisamat«
Mao-p uvigdlarnera Jiang Qing
sujulerssuissoralugo måna eraar-
tOssissunut savssartlneKåsåput.
Kiname kommunistit peKatigigfi-
ata sujuligtaissua Hua Guofeng
Pekingime sapåtip akunera ki-
ngugdleK avisiliortunik kater-
ssortitsinerme taima nalunaeru-
teKarpoK.
— pinerdlugtut sisamat inuiaKa-
tigingnut kinamiunut pinerdlug-
tuliungårsimåput, tamånalo piv-
dlugo nuname inatsisiussut tu-
ngavigalugit ercartQssaussaria-
Karput. OKarsinåungilanga kbku-
gorpiaK emartflssinigssaK plsa-
nersoK, OKåinardlangale ernlnaK
tamåna piumårtoK, Hua Guofeng
OKarpoK, nangitdlunilo:
— partéKativtinut iliornerisut
ajortigissumik iliorfiginaviångila-
vut. tOKumut pitdlagåusångit-
dlat. tamarmik ajoratik inflput.
Mao-p uvigdlarnerata saniati-
gut pinerdlugtut sisamat tåssåu-
put partime sujulerssuissut pi-
ngasut Shanghaimérsut, Wang
Hongwen, Zhang Chunqiao åma
Yao Wenyuan. kulturikut mumi-
sitsineKatdlarmat tåuko malung-
nauteKarsimaKaut, partivdlo
Kutdlersåinut ilaussortångordlu-
tik.
tamarmik ukiut pingasut ma-
tuma sujorna, oktoberip 6-åne
1976 tigussarineKarput, Mao Ze-
dong-ip tOKuneranit Kåumat a-
tauseK KångiutinartOK. unerdlåti-
gineKarput peKatigigdlutik pi-
ssaunermik tigusiniarsimassutut.
Jiang Qing pivdlugo OKartoKar-
poK tåunagOK kaisaringorniardlu-
ne piukérsimassoK. ilai pingasut
tåssaunerarneKarput borgerligi-
uvdlutik (kommunistiilssusermut
akerdliuvdlutik) pissauneKarniar-
tut, kigdlQssissut, mumisitsiner-
mut akerdliussut åssigissaitdlo.
tigussaunertik kigdligalugo
parnaerussåuput, unerdlussissu-
tigineKartutdlo taimånga amer-
dliartorput. pinerdlugtut sisamat
Kiname pissutsinut ajorineKarsi-
naussunut pissdtineKartuarput.
Kinap inuisa kungitsdvfiata u-
kiune 30-ngortorsiornerane, sapå-
tip akunerisa mardluk matuma
sujorna pissume, OKautigineKar-
poK inuit tåuko ukiut Kulit inger-
dlanerine aserorterisimanerat a-
junårnerssuartut taineKarsinau-
ssut.
Hua OKarpoK erKartflssinig-
ssaK ernlnaK pisassoK, ilimanar-
pordle ukiortåp kingorna tamatu-
ma pinigsså, taimanikugssamut i-
natsisit nutåt atulersugssåuput.
Sovjetimut akiunex
Hua Guofeng sapåtiungmat ki-
ngugdlermik avisiliortunik Kaer-
KUSsivoK Frankrigimut, Tysklan-
dimut kitdlermut, Tuluit-nunånut
Italiamutdlo angalanigssane piv-
dlugo, avisiliortutdlume nunanit
tåukunånga aggersut kisimik
KaemuneKarsimåput.
Hua Guofeng-ip angalanigsså i-
kingutitut tikerårnerinaunane å-
mataordle nunarssuarme erKigsi-
neKarnigssånik Kinap suliniute-
Karneranik takussutigssauvoK.
Europa-kitdleK tåssauvoK Ki-
na peKatigalugo Sovjetunionip
sunineranut akiåteKataussug-
ssaK. Kinap sujunertarå, Europa-
KitdleK, Japan USA-lo peKatiga-
lugit Sovjetunione akiorniåsav-
dlugo. Kinamiut misigssuinere
nåpertordlugit sorssungnerssua-
Kalernigssånut Europa autdlar-
tivfigssatut ilimanarnerpauvoK,
taimåitumik Kinap kigsautigå
nunat Europame kitdlermltut så-
kutåKarnikut angnerussumik su-
leKatigilernigssåt.
— inuiait tyskit kåtunigssåt
Kinap suleKatauvfigiumavå, Hua
OKarpoK, ilångutdlugule OKardlu-
ne apemut tamåna inuiait tåuko
mardluk akornåne aitsåt åming-
neKarsinaussoK.
Hua OKarpoK uvdlume måku-
nane nunarssuarme erKigsisima-
ssumik ineriartorneKångitsoK o-
Karpordlo Sovjetunionip nunar-
ssuarme nålagångornigssamik a-
nguniagå Kinap tungånit issigi-
narneKarsinåungitsoK.
Vietnam pivdlugo Hua aperine-
Karame akivoK: — martsime Viet-
namimit tunuaravta isumaKarsi-
mavugut akerdlerissutit isuma-
Katigingniarnikut KångerneKarsi-
naussut. Vietnamip tungånit ka-
magsårissoKåinåsagpat ingmivti-
nut igdlersorniardluta akissaria-
Karpugut.
Hua ilångutdlugo OKarpoK
Vietnamip Kinap Kunusårinera-
nik OKauserissartagai sagdluliå-
taussut, Kampucheamut såssu-
ssinigssamingnut piarérsautit
torKorterniardlugit.
(Politiken)
Kujåssut
Johannes Skade-p toKunerane mi-
sigingneKataussunut naussor-
pagssuarnutdlo Kujangårpugut.
Abi ilanilo
Sisimiut.
Nungme angatdlatinut amutsivitoKaK — KanoK pinigsså ktsame påsinarsilerunarpoK.
Det gamle GTO-bådevaerft i Nuuk — nu er der endelig en afklaring om værftets frem-
tid.
Påmiut avisiat
sarKumeircigpoK
Påmiut kommuniat kingumut a-
visérartåraigpoK. avise »Pujor-
siut« Kåumatine sisamane uni-
ngarérdlune, 250-ingordlune naKi-
neKartalerpoK akeKångitsumig-
dlo Påmiut kommuniåne avguåu-
neKartalerdlune, åma nunaKar-
fingne.
akeKångitsumik pineKarsinau-
neranut pissutauvoK Påmiune
niuvertarfiutigdlit kommunalbe-
styrelsilo aningaussatigut ikiung-
mata. »Pujorsiut« Kåumåmut a-
tausiardlune sarKumertåsaoK.
akissugssauvdlune åmigssui-
ssfivoK Erling S. Andersen, år-
KigssueKatailo avdlat tåssåuput
Ludvig Rosing åma Bente Jør-
gensen.
Pujorsiut peKatigigfingmit
AKTIVITETEN-imit sarKumer-
sineKartarpoK, avisimile nav-
suiarneKångilaK peKatigigfik tåu-
na kikunit tunuliaKutaKarnersOK,
agdlagsimåinardlunile nålagker-
suinerup tungåtigut sOKutigissa-
nik ardlåinarsiungitsoK.
normume sujugdlerme angner-
tunerussumik sangmineKarpOK
kommunalbestyrelsip septembe-
rime atautsimlsimanera.
avisip Kupernerane sujugdler-
me imarissaisa agdlagtornere
Kavdlunåtuinåuput, avisivdlo uv-
dloK samumerfia, normua ukiua-
lo agdlagsimanatik.
Pujorsiutip OKautsit tungåsi-
gut ajoraluartumik eKungassu-
mik åmigssorneKarsimavoK. sar-
Kåne KuleKutat tamarmik Kav-
dlunåtut angisumik agdlangne-
Karsimåput, kalåtdlisbrtai atåne
mikissunguanik erssipiångitsu-
mik agdlangneKarsimassut. åma
avisip iluane agdlauserissat ka-
låtdlisut mikissunik ilåtigutdlo
erssipiångitsunik agdlangneKar-
simavdlutik.
avise nutåliåungitsumik naKi-
neKarsimagaluardlune pingitsb-
rane atuarneKarsinaussariaKar-
pOK, pingårtuvordlo kalåtdlisut
agdlangnerisa ersserKigsumik ta-
kuneKarsinaunigssåt. pissutsit
taimåinerånut pissutausinauvoK
åmigssuissuata Kavdlunåjunera,
påsissariaKarpåle igdloKarfingme
sugaluamilunit avisip naKineKar-
nerane kalåtdlit OKausé sagdliuti-
neKartuåsangmata.
maria
Lokalbladet
i Paamiut
atter på gaden
Paamiut kommune har atter fået
et lokalblad. Lokalbladet »Pujor-
siut« er efter fire måneders pause
genopstået med en ny redaktion
bestående af Erling S. Andersen,
(ansvarshavende redaktør), Lud-
vig Rosing og Bente Jørgensen.
Bladet udkommer i 250 eksempla-
rer og uddeles gratis fra kommu-
nekontoret, Brugsen og KGH, og-
så i bygderne, med støtte fra de
handlende og kommunalbestyrel-
sen i Paamiut. Bladet skal ud-
komme én gang om måneden.
Lokalbladet Pujorsiut udgives
af foreningen AKTIVITETEN,
men hvad foreningen dækker, op-
lyses ikke i bladet, men det oply-
ses, at den er uafhængig af politi-
ske interesser, hvad det så end
dækker.
I det første nummer oplyses in-
tet om nummer, årgang eller udgi-
velsesdato. Indholdsfortegnelsen
er kun dansksproget. I øvrigt om-
handler nummeret mest kommu-
nalbestyrelsens møde i september
måned.
Bladet har desværre en uheldig
sprogpolitik. Overskrifterne på
forsiden er skrevet med store ty-
per på dansk, mens de grønland-
ske er skrevet med små utydelige
typer. Det gælder også resten af
bladet.
Det er meget vigtigt, at bladet,
selvom det ikke er professionelt
lavet, opfylder de grønlandske læ-
seres krav med hensyn til forståe-
lighed. De grønlandske artikler
må være skrevet tydeligt og
klart, den danske og den grøn-
landske medarbejder kan even-
tuelt bytte skrivemaskiner!
maria
Der er købekraft
i Grønland — og
man finder frem
til den ved at
annoncere i
GRØNLANDSPOSTEN
24