Atuagagdliutit - 18.10.1979, Page 26

AG
pariamente tunga-
vigssaKarpiångitsoK
Europaparlamentimut ilaussortaK, Finn Lyn-
ge, sulinermine påsissaminik tamalårtunik
sujugdiernik oxalugtuarpoK »Europap igdlu-
ssårssuane« StrasbourgimTtume.
Europaparlament måna mardlo-
riardlune atautsimltarsimavoK.
j ulime atautsimérKårneK inuit
tungånit soKutigineKarsima-
KaoK. igdlorssuarssuan Stras-
bourgimitOK, EF-ip takordlugai-
nut påsisisimassanardlutik fran-
skit taisimassåt »Europap igdlu-
ssårssua« ulivkårdluinarsima-
vok, parlamentimut ilaussortanik
pinarane, kisiåne avisiliortunik, å-
ssilissartunik, nipinut teknikeri-
nik, atorfilingnik, Kanigtumit u-
ngasigsumitdlo aggersimassunit
åmalo parlamentime kivfartortu-
nik atissamikut ilisarnautilingnik
kussanartunik (?) amerdlaKissu-
nik. pisimassugssarssuaK piarér-
sautigineKarsimavoK.
påtsivéruneK
pisimassorssuvorme. måna inu-
ssut nalåne nålagkersuinermut
tungassutigut påtsivérutitsinerit
angnerssåt. tusagagssiuivfit o-
nautsit atorpait »påtsivéruner-
ssuaK« åma »agssuarnangårtoK«.
inuit 400 sivnigdlit nunanit åssi-
gingitsunit Kulingiluanérsut åssi-
gingitdluinartunik ilemulingnit
tunulenutalingnitdlo, tåukunå-
ngalo agfåinit amerdlanerit nå-
lagkersuinikut sulinermik sujor-
natigut misiligtagaKångitsut, a-
malo Strasbourgimut aggersima-
ssut sulinigssartik pivdlugo åssi-
gingitdluinartunik anguniaganar-
dlutik. talerpigdliuniat Italiamiut
kommunistit penatigalugit Euro-
pame Nålagauvfingnik Penati-
gingnik pilersitsiumassut, ing-
mingnutdle isumaKatiglgsinau-
natik. tuluit aningaussat Kanale-
nikut ingerdlaortarnerånik mu-
mitsiumassut piumassartigdlo pi-
ngikuniko atautsirrunigssame
tugdlerme pim&rutdlugo EF-imut
akerdlilersuiumassut. Irlandi-
miut Europap nemane aningau-
ssalersutinik anitdlagtitsiuma-
ssut. tyskit franskitdlo Europap
kangiatungånut igdlersorfigssia-
mik sanajumassut. danskit EF-ip
aningaussautainit pigssarsiuma-
ssut, danskitdlo EF-imit aniuma-
ssut. tåssame parlamentip suju-
ligtaissua nåmagtumik ulåputig-
ssarsivoK — suliagssanilume nå-
magsisinåungilå. påtsivéruner-
ssuan nipiliorfiussOK atautsiml-
nertalik uvdlakut nal. 4-mut,
suaortartut nipangersaissutdlo
autdlartitatdlo atautsimortut ag-
ssuardlerdlutik igsiavingmingnit
nikuenåtårtut amerdlasorpag-
ssuvdlutigdlo aniassut. ilumume
issigingnågagssaKarpoK.
autdlartinermile ajornartorsiu-
tåinaunerpat? . . . imaKa. atautsi-
mlnerit åipåt mana septemberime
ingerdlåneKartOK erKigsisimanar-
nerugaluarpoK, tåssame åma avi-
siliortorpagssuarnik fj ernsy nile-
rissunigdlo taima amerdlatigissu-
nik takutissuivfigssaKångilaK. ki-
siåne sujuligtaissoKarnermut nå-
magigtaitdliorneK erssemigdlui-
narpoK. suleriausigssaK pissusig-
ssamisut malingneKångilaK, isu-
maKarnarpordlo sujuligtaissup o-
KatdlineK nangminérdluinardlune
anuka såkortumik talerpigdliu-
nianatine sagdliutitdlugit såmig-
dliuniat emorneKartitdlugit. ta-
måna Madame Veil-imut mamar-
dlinerungilaK imalunit tatigissag-
ssaujungnaersitsiniutaunane.
ajoraluartumigdle ilumårtuvon.
pissauneKarniuneK
septemberime atautsimlnerup
imaKarnersiorneranik nasusar-
niångilavse: USSR-imut puner-
mik niorKutenarnen, Europap ki-
tåne såkugssiornen, Maltame pu-
lukit nåpålanerata nagsatarissai,
Tunis-imit vinit niorKUtigineKar-
tut kigdlilersugaunigssåt il. il. o-
nåinardlanga politik tåssauvOK
pissauneKarniuneK. naugdlo Eu-
ropaparlament parlamentiungi-
kaluartOK, tåssauginardlunile Eu-
ropa pivdlugo landsråderujug-
ssuaK, OKauseKartugssaK kom-
missionip isumagssarsiai pivdlu-
git ministerrådilo aulajangisit-
dlugo, taimåitoK pissauneKarniu-
neK ingerdlatdluarneKaKaoK. tå-
ssame Europamiut sungiusarsi-
massuput igdlersorfigssiane ag-
ssagkane autdlaisit kaputåinik
ingmingnut kapissaKåtåunigssa-
mingnut. månale imailersimavoK,
issertuardlune sujulerssuinermut
politikimutdlo tungassutigut ka-
pissaKåtåuneK nåmagfnartaria-
Kardlune. taimaisiortoKarpordlu-
me. såkortumik sorssuneKarpoK
sujulerssuinikut ajungeKutigssat
pivdlugit, årKigssussinerme inig-
ssitdluarsimanigssat pivdlugit,
agdlagfingne inigssat pivdlugit,
agdlåme igdlorssuarssuarme tå-
ssane nerriviussat agdlagfiussut
igalåtdlo pivdlugit, imaKa isuma-
KartOKaraluardlune tamåna sag-
dlussoK (»igalåKåsaunga mar-
dlungnik, atauseK nåmaginarsi-
nauvat!«). ilungersornarneruvor-
dle pissauneKarniuneK politikikut
gruppet angisut mikissunut i-
ngerdlatåt. amilårnartuvoK. sule-
riausigssaK atortussoK maligdlu-
go parlamentime ilaussortat 10
suleKatigigsitane atautsimårsi-
nåuput tamatumunalo sujuler-
ssuinikut ajungeKutit åssigingit-
sut angussarisinauvdlugit åtavit-
suniat pisinåungisait. agdlagtig-
ssanik atorfinigtitsinåuput inig-
ssitdlugit Luxembourgime, Bry-
sselime imalunit Strasbourgime
periarfigssaKartitdlugit påsissu-
tigssanik inuinait avdlat pisinåu-
ngisånik pigssarsinigssamut, ag-
dlagtit angalanermut atugagssa-
nik aningaussagssaKartineKåså-
put il. il. Gruppenut ilaussortau-
neK åma parlamentime sivisune-
russumik OKalugsinautitsivOK.
avdlatut OKautigalugo, parlamen-
time ilaussortat gruppetut iluar-
sartusimassut åtavitsunianingar-
nit sulinigssamut periarfigssarig-
sårnerujugssuput. julimilo sumik
takussaKarpugut: gruppet angi-
sut, liberalit, konservativet åma-
lo (ajoraluåssusia!) socialistit ta-
maviålersimåput gruppingornig-
ssamut pissariaKartunik amer-
dlåssuseKalerniardlutik 1 O-nit 21-
nut erssernigsumik sujunertara-
lugo gruppemik sujungnaersitsi-
nigssaK, tåssanitdlutik ilåtigut
danskit EF-imut akerdliussut
ilaussortaKatitdlo tåuko pingit-
sailiniardlugit åtavitsuniat suniu-
teKarsinåunginerånut ilautiniar-
dlugit.
Kujanartumik tamåna iluagti-
ngilaK, tåssame autdlamautåne.
socialistitdlo nersualårtariaKar-
put akiuneKarugtulersoK isumar-
tik avdlångortingmåssuk grup-
petdlo mikissut atasinautitaune-
rat tapersersulerdlugo. tåssane
Willy Brandtip nangmineK isumå
aulajangissåsimagunarpoK, tåssa
grupperissame suliagssamut ta-
matumunga pemautåne isumå
tapersersunginamiuk. taimaisiv-
dlunilo Europaparlamentime pi-
ssauneKarniuneK sujugdleK i-
neratdlarpoK grupperujugssuit
inerssup talerpiatungåmtut so-
riarsinaujungnaersineKarmata
. . . taimåikatdlarporme. kisiåne
suliagssaK udvalginut suliagsså-
ngortineKarpoK, åmalo oktoberi-
me atautsiminigssame talerpig-
dliuniat suliagssaK tåuna såkor-
tumik uterfigemigtugssauvåt.
atauserdlo KularnångilaK: angi-
sut tamaviårtugssåuput mikissut
avåmut åmutdlo pisiniardlugit.
tåssunga tungatitdlugo isumav-
dluaraluarnigssamut inigssaKå-
ngilaK.
inugtaussutut pisi-
nautitaunerit
pissauneKarniunerme tåssane . . .
suna pineKarpa? påsiuminaiku-
lugpoK. ' tåssame Europaparla-
mente nålagkersuinermut tunga-
ssutigut piginauti tåungilaK. tu-
ngavigssaKarpiångitsuvOK. tai-
maingmatdlo imaKa åma atautsi-
mlnerne sujugdlerne mardlungne
ussersornerit silåinarmutdlo tig-
dluainerit taima angnertutigissut
takusimavavut. Afghanistanime,
Chileme, Tjekkoslovakiame, Afri-
kap Kemane, Tysklandime ka-
ngigdlerme pissutsinik agssuar-
dlernerit — inuit pisinautitauneri-
Finn Lynge
nik nalunaerutit kussanartut ner-
sortariagdlitdlo, OKautsit aju-
ngitdluinartut saniatigut piviu-
ssumik sumigdlurut imanångit-
sut. isumaKatauvdlunga taiseKa-
taussunut ilauvunga Tjekkoslo-
vakiame nålagkersuissunut sågfi-
gingnissutigssaK pivdlugo, inug-
taussutut pisinautitaunernik sor-
ssutigingnigtut nalemutumik nå-
pertuivdluartumigdlo pineKar-
Kuvdlugit erKartussissutigut su-
liagssame tåukununga autdlar-
nerneKarsimassume, kisiåne mi-
serratigisinåungilara nalunaeruti-
nik taima itunik suliaKarnerup
iluaKutåussusigsså sujunertålu-
nit Kularutigigavkit. tåssame ma-
lungnarsisimavoK silarssuarme
avativtinitume atornerdluineK
atautsimltarfingme isumaKati-
giårdlune agssuariumaneKartoK,
taimatutdle åma angnertussusi-
lingmik suleKatigigfiup sinåku-
taisa iluåne inugtaussut pisinau-
titaunerinut akuliunerit OKatdli-
siginigssåt itigartitsissutigine-
Kardlune. septemberime atautsi-
mlnerme sujunersumik samumer-
soKarsimavoK franskit nålagker-
suissue navsuiauteKuneKarmata
erKartussissutigut suliagssaK Pa-
risime ingerdlåneKartOK pivdlugo
bretonerit ilåinut, OKautsitik kul-
turertigdlo pivdlugit pisinauti-
taunigssamingnik sorssutiging-
nigtunut. Tjekkoslovakiame pisi-
massumut nalerKututut OKautigi-
neKarsinaussOK. tåssame inuit pi-
sinautitaunerat pivdlugo Europa-
miut nalunaerutåt Frankrigip at-
siungisåinarpå, avdlatutdlo isu-
magdlit erKartussinertaKångitsu-
mik parnaerusimatitdlugit inug-
tanilo akuerisinaunagit inuit pisi-
nautitaunerat pivdlugo emartu-
ssivingmut suliagssångortitsinig-
ssånut. tamåna Europaparlamen-
time inualunguit, uvanga ilångut-
dlunga, OKatdlisigitikusugkaluar-
parput Tjekkoslovakiamiut nå-
lagkersuissuinut sågfigingnissu-
tigssamut akuersserérsimagama.
kisiåne inerssuarme gruppene ta-
mane, talerpigdlernit såmigdler-
nut, amerdlanerssarujugssuit iti-
gartitdluinarpåt. pingårtitaK
unauvoK: silarssuaK avativtini-
tOK tamåt atornerdluinera pivdlu-
go agssuariniartigo, uvagutdle pi-
neKåsaguvta nipangiuniartigo!
tauvalo isumaKalerpunga Eu-
ropaparlamentime inuit pisinauti-
taunere pivdlugit nalunaerutinut
sunutdlunit taiseKataussarniar-
nanga. isumagssaKångitdlåme.
uran
akuerssornartumik naggasiu-
mavdlunga OKarniarpunga, sep-
temberime atautsiminerme ataut-
simik KimåtdlangnartOKarsi-
mangmat, tåssalo Skotlandi-
miumit Mrs. Winnie Ewing-imit
kommissionimut aperKuteKaut.
aperKuteKautigai KeKertane
Shetlandime uraneKarfit piarniar-
dlugit pilerssårutigineKartut. a-
pemuteKautå imåipOK: »KeKerta-
ne Shetlandine uraneKarnera pi-
ssutigalugo, uranimik piainerup
nagsatariumårmago emagkat ki-
ngornernik ulorianartugdlit pi-
ssutigalugit inuit angnertumik
navianartorsiornigssåt, KeKerta-
ne savauteKarneK, aulisarneK ta-
kornariartitsissarnerdlo aseror-
neKarumårmata, KeKertat inue
tamardluinarmik uranimik piai-
nigssamut akerdliungmata, EF-
ime uran agsut soKutigineKar-
mat. . . kommissione KanoK aki-
ssuteKarumåsava Londonime nå-
lagkersuiSsunit KanoK iliuseKar-
tOKåsagaluarpat, Shetlandime
uran Europamiut niuveKatigig-
fiånut neKerorutigineKåsagaluar-
pat una KularnavérKUsiutdlugo
Shetlandit inue nautsorssutigine-
Karsinåusångitsut? neKerérutip
taima itup niuveKatigigfingmit
akuerineKarnigsså kommissionip
tapersersusagaluarpå?
atorfilik najutoK naitsumik er-
sserKigsumigdlo akivoK: »nalu-
varput«.
uvanga nangmineK isumama e-
Kikarnerat: isumaKarpunga piv-
figssaK angnerussoK atortaria-
Kardlugo Skotlandimiut OKaloKa-
tiginigssånut Sovjetunionimut
punermik niorKuteKarnerup ima-
lunit Maltame pulukit nåpålane-
rata isumaliutigineKarneranut
taorsiutdlugo.
Finn Lynge.
Skatteinspektoratet i Grønland
Overassistent
1 stilling som overassistent er ledig til besættelse snarest.
Overassistenten vil som arbejdsområde overvejende blive be-
skæftiget med arbejdsopgaver omkring skatteydere bosid-
dende udenfor den kommunale inddeling, men vil også kunne
påregne andet forefaldende arbejde af lignende karakter.
Ansøgere bør have kendskab til det grønlandske skattesy-
stem.
Stillingen aflønnes efter overenskomst mellem Ministeriet for
Grønland og S.I.K./HK, men kan, med de bevilgende myndig-
heders godkendelse, også finde sted som tjenestemand i løn-
ramme 15.
Ansøgning med udførlig beskrivelse af tidligere beskæftigelse
samt bilagt kopi af dokumentation for teoretisk uddannelse
og udtalelse fra tidligere beskæftigelse sendes til Skattein-
spektoratet i Grønland, Postbox 229, 3900 Godthåb, senest
den 25. oktober 1979.
26