Atuagagdliutit - 18.10.1979, Qupperneq 29

atuartartut agd/agait. læserne skriver
AG
nunaKarfingnut sujunersortit
ilmiartitsissunit taorsemeKardlit
inoKarfit isordlit ilåne inugtaoKa-
taussutut nikatdluatdlangnarpoK
nålagkersuissut politikiåne ta-
marmiussume nunaKarfit inoKar-
fitdlo isordlit pivdlugit Siumup
pilerssårusiånik nunaKarfingnut
ministerip samumiussinera tu-
sardlugo. åma nikatdluatdlang-
narpoK landstingime ilaussortat
tamanut tungassumik isumanut
tåukununga isumaKataungmata.
nikatdluatdlangnarpoK pissuti-
galugo samumiussame imarissap
pingårnersså tåssaungmat månå-
kut åmigssussinerit nangeminar-
nigssåt, tamatumunga tungassu-
tigut Danmarkip sujulerssuinera-
nit kingornussagssaussugssaK o-
KimaitsorujugssuaK.
åssersutitut taiumavara ani-
ngaussanik akuerssissarnermik
åmigssussineK nålagauvfingmit
Danmarkimit torKåinartumik ki-
ngornussaussugssaungmat naler-
KutungorsaineKangitsumik, tai-
mågdlåt pivfigssaliussat avdlau-
nerulårdlutik nunaKarfitdlo ani-
ngaussanit akuerssissutinit pig-
ssarsiagssait angnerulålerdlutik.
sujunertarineKarpOK inutig-
ssarsiorfingnik autdlarninigssaK
pivdlugo nunaKarfingmiut ilitser-
suneKarnerat sungiusagaunerat-
dlo nåmagsineKåsassut sujuner-
sorteKarnerup angnertusagaune-
ratigut, nauk sujornatigutdle på-
sinarseréraluartOK »kivfartutit«
taimaitut Kalåtdlit-nunåne inuia-
Katigingnut piukunångitdluinar-
tut.
sftrdlo månåkut sujunersuisso-
Karfingme sujulerssuissussup er-
Kordluinartumik ivsaK radiukut
OKautigerérå, sujunersorte ilua-
KutausinåungilaK nunaKarfingme
najugkamilunit ilitsersuivfigi-
ssagssamine sungiusaivigssami-
nilunit najugaKåsångikune, tå-
ssanltartugssåusaordlo ardlaleri-
ardlune ikingnerpåmik Kåumati-
ne mardlungne pingasunilunit.
nunaKarfit taima amerdlåssu-
seKartitdlugit åmalo Kalåtdlit-
nunåne ungasissutsit emarsauti-
galugit naluvara sujunersortit
KanOK amerdlatigissut atorneKå-
sanersut, nunaKarfingmiut isor-
dliussutdlo inuisa pissariaKartu-
mik sungiusagaunigssåt neriuti-
gisagåine, taimalo najugkane tåu-
kunane pilersitdlugo mingnerpå-
mik sugaluartordlunit nunaKar-
fingnut ministerip landstingime
taisså. Kularnångitdluinarpordle
atorfinigtitsinerit sujugdlit Kulit
sivikitsuinånguamik atukumår-
tut, ilåtigut pissutigalugo, suju-
nersortit nunaKarfingne tamane
Kåumatit 2—3 najugaKartartug-
ssaungmata åmalo Kåumatit av-
dlat atusavdlugit utarKinernut
angalanernutdlo.
sujunersorteKarnerup taima-
tut angnertusagaunigssånut ata-
titdlugo ilimagissariaKarpoK a-
torfeKartut tåssåusassut inuit i-
nersimassut inerisimassutdlo. i-
nuit taima itut inoKuteKalerérsi-
magajugput. inoKutaussut tåuko
avdlatut ajornartumik najugka-
me aulajangersimassume inigssi-
tariaKarput sujunersortip angala-
nerata nalåne. amerdlanertigut-
dlo nunaKarfingne sujunersortit
inoKutigitdlo tamåko najugaKar-
figisinaussåinik navssågssaKar-
neK ajorpoK sutdliviup nåjartu-
lerfiata nalåne
tåssalo autdlarKautånitdle på-
sineKarsinauvoK inuit amerdla-
sftt angalauardlune sulinigssa-
mut taima itumut piumåssuse-
Karnaviångitsut
suningme periarfigssaKarpa?
iliniartitaunermik suliagssa-
Karflt nangminerssornerulerner-
mut nungneKartugssat sujugdlit
ilagåt. taimalo Siumukut nålag-
kersuissussut såkugssamigdlui-
nartumik atortugssaKarput ilit-
sersuissarnermik sulinerup iler-
Kussartutut iliornane åmingne-
imigagssartorneK
avdlångungilaK
Kåumatip åipåta Kemangajå imi-
gagssaK Angmagssalingme ma-
tomarérdlune, igdloKarfingne av-
dlanisut augustip autdlareautau-
ne kigdlilersugaussumik.
igdloKarfingnit tamagingnit
imigagssamik akerdlilersuissunit
pointisiagssat 72 amerdlagine-
Kartarput, Landstingivdlo ukia-
mut atautsimlnigssånut pointit
72 ikilisiniarneKarput agfåina-
ngortiniardlugit. Landstingivdlo
avatainit inugpagssuarnit åma
tamåna kigsautigineKarpoK.
atagule Angmagssalingme sa-
påtip akunerine pingasune imi-
gagssamik atuineK Kimerdlulå-
riartigo, tåssame uvdlume augu-
stip 21-at imigagssap angmagaor-
Kingneranit sapåtip akunere pi-
ngasungorput! agdlagartagssat
imigagssarsiniutigssat augustip
1-iåne aineKarsinångormata aig-
dlertartut tamåkerdluta amerdla-
nertigut pointit 72 uvdlorme
atautsime imalunit uvdlune mar-
dlungne atortarpavut, åligOK
Kåumamut 72 pointit ingassaga-
lugit amerdlagissat, imigagssa-
mik matussineKarsimangikaluar-
pat inugpagssuit pointimingnik
uvdlormik atautsime atuisima-
ssut pivfigssame taima sivikitsi-
gissume taima angnertutigissu-
nik imigagssarsisimåsångikaluar-
put. sivisåminguna pisisinauti-
tåunginerup tåssa kingunera.
pointitdle imigagssarsiniutig-
ssat KanOK atorneKarpat? inuit
ardlagdlit pointitik inungnut av-
dlanut aningaussamik akilersit-
dlugit tunissarpait, pointinigdlo
pisissup pointinik pisivfine imi-
gagssarsiniartitarpå åma ingmi-
kut aningaussamik akilerKigdlu-
go, inuvme avdlap pointé avdla-
mut atomussåungingmata, ta-
ssalo taimailivdlune piumassoK
kinalunit imigagssarsisinångor-
tarpoK akisungåtsiartunik.
kigdlilersuilernerup sujunertå:
imigagssamik atuinginerulernig-
ssaK anguneKarsimavOK imigag-
ssarsiarissartagkat Kåumåmut
ikilinerisigut, aulakortarnerdle
migdleriarnane malungnartumik
angnertuseriåinartutut ipoK, a-
ngerdlarsimavfingne imiortarneK
(nutåliortarneK) akikinårdlugo
inusugtuamanit agdlåt nalujung-
naerneKarmat.
KanordlimigOK ukiamut Lands-
tingip atautsiminigssåne imior-
tarnermut atortut OKaluserineKå-
saKaut?
inuvdluarKUSsivdlunga.
Simon Jørgensen,
Angmagssalik.
é
Karnigssånut nunaKarfit inOKar-
fitdlo isordlit kiviniarneKarnig-
ssånut aningaussarsiornikut i-
nugtutdlo naleKarssutsikut igdlo-
Karfingnisut angnertussuseKar-
titsinerup anguneKarnigssånut.
måna tikitdlugo migssinginerit
maligdlugit 1990-ikune imalunit
1980-ikune nautsorssutigisinåu-
savarput iliniartitsissugssat pi-
ssariaKartitat matuneKartug-
ssaujumårtut Kalåtdlit-nunåta
seminåriånit illniartitsissugssa-
tut inersimassunit, tåssalo imåi-
saoK inusugtut iliniarérsimassut
inertåsavdlutik avdlatut ajornar-
tumik ukiut sulivfigissamik ilåine
nunaKarfingnltartugssat inOKar-
fingne isordlernitartugssat.
ilum&rtut tåuko tungavigalu-
git issigigåine isumaKarpunga,
Siumup piårnerpåmik taimaitita-
riaKarå sujunersorteKarnerup
angnertusagaunigssånut pissu-
siussugssaK sunalunit — autdlar-
Kautånitdle tOKUSsugssaujumår-
toK — taorsiutdlugulo sungiusai-
sitsilerdlune iliniartitsissungor-
niat ukiune kingugdlerme iliniar-
tuvfiåne sutdlivit pigingneKati-
gigfitdlo pilersineKarnerånut tu-
ngassutigut periautsimik, pissu-
silerdlugo periautsimik tåssånga
pingits&rane iiniartitaunermik
uvdlune 14-ine imalunit Kåumåme
atautsime, 1980-ime upernagsså-
kutdle.
taimatut periauseKarnerme su-
junersortinik årKigssussinerme a-
kornutit angnerpåt pingitsftrtisa-
vavut, sujunersortinik årKigssu-
ssineK nagsataKåsangmat inuia-
Katigit aningaussautaisa iluaKU-
tåungitsumik atorneKarnerånik
sutdlivit aningaussagssaerutår-
tut nagsataralugit neriutigilugsi-
nardlugulo nunaKarfigput igdlo-
Karfigputdlunit tugdliutisassoK
ajornangajagtumik iluaKutig-
ssarsinigssamut »sujunersortip«
uvdlorme atautsime imalunit uv-
dlune mardlungne tikerårneratut
pissusilingmik.
iliniartitsissut iliniartitaunerat
nangminerssornerulernermut ata-
titaulersugssaungmat åma pe-
riarfigssaKarpoK suj uline taine-
Karérsutut iliniartitauneK ma-
lungnauteKartisavdlugo, åmalo
periarfigssaKåsaoK iliniartitsi-
ssut / kåmagtuissut tåuko akig-
ssausigaunerat malungnauteKar-
figisavdlugo. erKarsautigineKar-
sinauvoK iliniartitsissut taima i-
tut sutdlivingnik autdlarnissut
tunissanit procentisissåsassut ili-
niartitsissutut akigssautimik Kå-
vånut ilivdlugit akigssarsiaritita-
tut.
isumaKarpunga aulajangersa-
gaK taimaitOK atordlugo årKig-
ssussineK inuiaKatigingne ani-
ngaussarsiornikut pitsaunerujug-
ssuaK pilersineKarsinåusassoK,
nunaKarfingnik inoKarfingnigdlo
isordlernik pilertornerujugssuar-
mik kivitsissugssaK sujunersor-
teKarnermit ilerKussartutut suju-
nertarineKartumingarnit.
Jørgen Labansen,
TasilaK.
Kapuit kigdli-
lertariaKarput
imigagssat kigdlilerorneKalerput
augustusip autdlamautånit, tå-
ssalo 72 point Kåumåmut atugag-
ssaulerdlutik. tamåna påsinarsi-
vok uvagut pisiniarfingme suli-
ssussugut utomait sujornagut i-
migagssarsisinåungitsut agdlå-
me Blå Korsit utomait uvdluml-
kut imigagssarsissalerdlutik. ta-
måna tungaveKarpoK inusugtut
Kitornaussut angajorKåtik pi-
ngitsailivdlugit uvdlumikut pisi-
titalermatigit.
uvdlumikut påsinarsisimavoK
Kapuit agsut atugaulersut, tåssa
Kåumåmut niomutigisimagavti-
git 2000-it. tåssame ilai pisissar-
put Kapungnik ilivitsunik, inuk a-
tauseK tåssa 30-nik pisissardlune,
tauva taimaiginåsagpat ukiumut
KanoK KaKortulianut Kapungnik
atugagssaKåsaugut? imigagssaK
kigdlilersorneKarmat pingitsora-
ne imiorsinaunermut atorsinau-
ssut kigdlilerssortariaKaraluar-
put. Kapuit kigdlilersorneKå-
ngingmata imigagssap kigdliler-
sorneKarnera angnerussumik i-
luaKutaungårnaviångilaK.
Lars Ignatiussen,
Kungmiut.
» erdligissavut
agtoidnagit«
Lars Chemnitzip inuiaKatigigtut
erinarssuterput avdlamik taor-
serniarmago inuit tupåtdlagtut
narrujumissutdlo ilagånga. tåu-
ssuminga taigdlamik suliaring-
nigtup — naluvara — inuiaKati-
gigtut erinarssutigssatut suliari-
simanerå, — tamånale Kularnå-
ngilaK, åmalo ima Kularnångitsi-
gaOK, inuiaKatigigtut erinarssuti-
tut atorneKalerångat nuånårne-
rup pianik issai Kivdlertitarsimå-
sassut, — sordlume åma uvagut
Kamåna kivdlingneKartartugut.
neriusaunga Lårsip sarKumiu-
niagkane tunuartisagå, avdlamig-
dlo kalåtdlinut inuiaKatigingnut
iluaKUtaunerussugssamik samu-
miuniagagssaminik erKarsardlu-
ne. tåussuminga taigdlamik sulia-
ringnigsimassoK — uvagutdlo —
tåussuminga erinarssumik erdli-
gingnigtugut pissugssauvugut
taigdlamik tåussuminga sfijung-
naersitsiniartunmut agssuardli-
savdluta. sarKumiuniagkane tu-
nuartinago Landstingime OKalil-
serilerpago taigdlamik tåussumi-
nga igdlersuissut erinarssilt ato-
rilissuk. naggatågutdlo Lars
Chemnitz OKarfigilara »erdligi-
ssanut agtohinagit«!
EmånoraK Mikaelsen,
K’aKortoK.
Der er købekraft
i Grønland — og
man finder frem
til den ved at
annoncere i
GRØNLANDSPOSTEN
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinuttøårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat ouautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoxarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångunen ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnaustnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk iinga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
6å
v
SIU.
mut
14
I
Namminersorneruneq
Tapersersoruk
SIUMUT qineruk
Postnr./by,
c—
Chr. Richardt Vs
NØRREGADE 16.7800 SKIVE
KUPON
Undertegnede bestiller hermed ovennævnte
Spar-to tilbud fra Rollei. (husk at krydse af)
□ kontant eller □ konto.
Navn______________________________
»SPAR-TO«
TILBUD FRA
Qollei
ET RIGTIGT 24 x 36 KAMERA
Rollei 35T sort ............ kr. 1225,00
Rollei etui ................ kr. 75,00
Rollei 121BC computerflash . kr 250.00
kr. 1550,00
SPAR -i- kr. 155,00
Rabatpris
ialtkr. . .
Udbetaling kun 10% kr. 140,00 + 10 mdl.
rater å 148,- (ialt kr. 1620,-).
1395,00
29