Atuagagdliutit - 29.01.1981, Blaðsíða 23
atuartartut agd/agait. læserne skriver
AG
lmigagssaK
kigdlilersuineK inungnik kigdlup tungånut
ingerdlatsivoK.
agdlagtoic Peter Martinsen, Upernavik
imigagssan pivdlugo agdlauseri-
ssat xatsunarsigaluartut taimåi-
toK naitsunguamik tapersilåsavå-
ka.
imigagssax sunauna?
imigagssax niorKutigssatutdle
avdlatut ipox. niorxutigssat sut-
dlunit tamarmik ajungitdlat ilua-
Kutauvdlutigdlo. åma imigag-
ssax taimatut ipox. ingmine ajor-
tungilax, kisiåne atuissiminit a-
jortumik atorneKarångame ajor-
tungortarpoK. tåssuna imigag-
ssap ajortutut issiginexarsinau-
nera kia igdlersorsinauvå?
sok kigdlilersornexalerpa?
kiauna taimailiornigssaK isumer-
figerKårå? oxartoxartarpoK: er-
xigsivitdliortitsuvatdlåxingmat:
klkunit? imaxa »nunap kumai-
nit«, sulinigssamik piniarnigssa-
migdlo nakerissaKångitsunit, i-
malunit nålagkersuissuvtinit, —
taimailiornermikut sineriag-
ssuavtine inugpagssuarnut påser-
Kuvdlugo nangmingneK tåssau-
gamik inuit atortagåinik sunig-
dlunit avdlångortitsisinaussut —
nagdlingnat!
nålagkersuinex perxusersuit-
sok taimåitugssåungilaK. nålag-
kersuinex pemusersuitsoK tama-
nut nåmaginartussariaxarpoK!
nålagkersuineK inuit pisinåussu-
sinik piaissungitsox.
sujulivut piniartorssuit erxae-
riartigit, ilungersornermikutdlo
nunavta inue sujumukartituarsi-
magait uvdlox måna tikitdlugo. i-
nuit ataminartorssuit!
imigagssaK kigdlexångikat-
dlarmat ajoKutåussusia naluv-
dluinarpara. piniartunut atorfi-
lingnutdlo ajoKutåungilaK. ima-
Ka unukut piniartox piniarérsi-
mavdlune imalunit atorfilik suli-
ssartordlo sulerérsimavdlutik u-
nigdlutik båjånguamik xasuer-
sauserslnåuput akigssaxarunik.
tåssa akigssarsiagssax ajungit-
sok timimut KasuernartoK. mana-
le taimailiorsinåungitdlat xåumå-
me inuvfik nagdlingigpat! taimåi-
tumik kigdlilersuinipalåx ato-
rungnaertariaKarpoK asule i-
nungnik kigdlup tungånut inger-
dlatsivoK. ama pointit naxitertar-
nerånut Kanormitauva aningau-
ssax angitigissoK atortarpa?
måna pisiniarfingmut iseråine
imigagssarpagssuit båjatdlo sar-
Kumlnartut taimågdlåt xiviaråi-
ne. åmåtaoK imigagssap kigdliler-
sugaulerneragut imertångitsut
pointitik niorKutigilerpait akisu-
nårtaxalugit. imerusugtumut a-
kigssakavsak suva?
åma una
imigagssat tamåko sarxuminar-
tut pinerdie ajornartut åssigå
karsinut imiutdlugit xajangnaer-
dlugit narKup atånut ilTnaråine.
kisiåne Danmarke taima isu-
maxångilax nangminerme ilagi-
gamisigut fimale nangminermine
kigdlexångingmata, pingårtu-
migdlo KGH. tamåkua agssartor-
nerat akisoKaoK, taimåitumigdlo
åma aningaussat utertitariaxara-
luarput.
Atuagagdliutit kigsautigSt atuartartut
agdlagarissait amerdlasflt sapåtit aku-
nere tamaisa sarKumiutarumavdlugit.
taimåitumik idnutigårput naitsukut-
dlangnik agdlagtaricuvdlugit. ilångu-
tagssiat OKautsit 200 sivnersimagpati-
git amerdlanertigut åridgssuissoKar-
fiup nailisartariaicartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut, kisiå-
nile ingmikut pissutigssaxarsimagpat
atermut taorsiutdlugo ingmikut ilisar-
naustnarsinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk finga: Atuagagdliutit, post-
box 39, 3900 Godthåb.
Kununguamut Kujåssut
agdlagtOK: Bolette Ferdinandsen Joelsen, Nuuk.
Kikkunukua
kalaallit
Allattoq: Qinersisartut ilaat
Kalaaliusugut imaani piniagaqar-
tut politikereriniakkatta qineqqu-
saaleraangamik assut taakkar-
tortarpaatigut.
Imaanngikkaluarpoq politike-
rigut ajuallatsinniarikka, qinersi-
sartuullunimi namminerlu paasi-
sat naapertorlugit assut ulluin-
nakkut politikerisat equngassute-
qarmata iluarsisariaqarlunilu ul-
luinnakkut politiki isaannarmil-
luunniimmi takuneqarsinnaam-
mat. Aatsaat ikioqatigiilluta qaa-
ngerneqarsinnaammat politiker-
put inuiaaasugut issittumi nunal-
lit suatungaaniinnerput najoqqu-
taralugu. Europamiut imaluun-
niit nunat allat politikia assilina-
gu, uagut nammineq pisinnaati-
sordlo takuneKarérsumik inatsi-
ssartunik nunavtine axutsissoK
»Kalåtdlit Nunånut ministere« o-
KartoK: »ersisavdlune tungavig-
ssaxångilaK«, taimatutdlo iluag-
titdlugo uko taisinauvåka, tåssa
atuagånguame Kalåtdlit Nunåne
Hjemmestyre pivdlugo inatsime
KuperneK 13-ime ingmlkortume
agdlagsimassoK ima »inatsisig-
ssamut sujunersume aulajanger-
sagkanut atausiåkånut oxause-
Kautit kigdligssaisa iluåne, uvaru-
pordlo tainiagara, tåssa imåitox
1) Kalåtdlit Nunåt Danmarkip
nålagauvfia uvagut nålåinåsavar-
put.
Kå, nangminerssulerta, uvagut
kalåtdlit sapingisarput tamåt su-
sa kungertåraluaruvta moderni-
taavugut inatsisiliornissatsinnut.
Kalaallit Nunaanni suliffissaa-
runnavianngilaq inatsisit allan-
ngortikkaanni marloqiusamik po-
litikerasi, imaanngilaq oqaaqqis-
saariniartunga. Taamatut allan-
nera ajuallaatigissanngilarsi ima-
luunniit kukkullunga allannerpu-
nga.
Aatsaammi namminersornerul-
leratta politikeritta nalunngilaat
suna siunertaralugu, kisiannili
uagut qinersisartuulluta oqaase-
qarumavallaarneq ajoratta. Ua-
gut aamma pisooqataavugut Ka-
laallit Nunaata ineriartornerani
tusarsimavarput politikerit oqaa-
seqartarsimanerini. Kinaassuser-
siorasi inatsisiliortarniaritsi, inu-
it ataasiakkaat kisiisa pinnagit.
mik, inussausexalerdluta. tamå-
nalume pisinauvox Olie piaivfigi-
nexåsagpat. uvagut imaxa kalåt-
dlit piorsarsimassumik sujunig-
ssarput atusagaluarparput.
sordlo oxarérsunga ersisavdlu-
ne pissariaxångilax, taimatutdlo
sordlo åma Inatsissartut kikut-
dlunit konsulentit, fuldmægtigit
agdlagfingmiut pisiniarfingmiut-
dlo.
xanorme nangminerssulisugut
erxaisinexartångikuvta piorérsi-
massunik sangmissanik, kisalo
Finn Lyngep anguniagå igdler-
sorpara atautsmik itulerdluta pi-
sa.
kisa Europamiut nunavtinut i-
sernialerput xanox iliusexångit-
sugut.
inungorfingminut tikerårdlune
agdlagarisimassai ukiutorxame
radiukut atuarnexartut pivdlugit
ilaxutarit sivnerdlugit xujåssute-
xarusugpunga. tåssa atsåput Må-
laviax Ferdinandsen agdlauserisi-
mangmago kinguåvilo ilångutdlu-
git. tåssame kinguårivai K’ujau-
kitsox-kut. méraunivnit tusartar-
simavara atsaxardlunga Thule-
me, kisiåne ilaxutarit Ferdinand-
senikut sukasumik nungukiartor-
simanerat pissutigalugo angner-
tunerussumik påsissaxarnex
ajorsimavunga, uvangalo nang-
minex Thulemiunik ilaxutaxarne-
rardlunga oxalugtuarångama
sordlo ugpererpiarnexarnanga,
uvangalo tamåna nuånångissuti-
gissarsimavara, isumaliuinartar-
Ulloq aallar-
nertartigu
qujanermik
tussiaqati-
giiimermillu
Allattoq: K. A. Aasiaat
Ilitsorilerpugut ullaat tamaasa u-
toqqartagut ullaarsiutinik tussi-
arlutik ulloq aallarnersaraat.
Ileqqoq taanna ilinniartun-
ngornitsinni nangipparput ulloq
taamatut aallarnersarlugu. — I-
sumaqarpungalu tamanna na-
ngiinnarneqartariaqartoq, tassa-
mi ullaakkut taama aallartittar-
neq minutsialunnguaannarnik si-
visussuseqartarmat.
Tusaaasartakkakkali naaeper-
torlugit ulluni kingullerni qallu-
naatut, kiisalu aamma kalaallisut
ileqquliunneqalerpoq politikki-
mut tunngaleriartorluni..
Kikkut-uku aallakaatitassanik
tamakkuninnga (ullaakkut) aala-
j angersaasartut?
Taanna ullaakkut aallakaatitsi-
sarneq uagut upperisatsinnut
tunnganerutillugu isigisarput po-
litikkimut tunngasunik milaler-
soqqunanngikkaluaqaaq.
pungalume tamåko xaxugo påsi-
nexarumårtut, oxautsime ilumor-
tungmata. uvangalo nangminex
inungutivnit naggatexarpunga
Ferdinandsenimik, atåtavnit
åmalo anånavnit Rønningiuvdlu-
nga. ilaxutaringnilo Olsenikune
perorsardlunga. tamånalo erxor-
pox. xanorme inuk inersimassox
sagdluvdlune ilaxutsersusava.
månåkutdlo nuånårtaxaunga
Målaviap kinguåvisa kinguåve
många tåkutalermata. tusartag-
kåka maligdlugit xulingiluanik
AG nr. 52, 23. dec. 1980-ime sar-
xumersume I.R.-p Mårmoriling-
mit agdlagå tapersilårniarpara.
agdlagpox: åligox kigdlilersuine-
xartox, kisa nunap inuvinut ag-
dlåt atsiutalerpåt.
uvagut kalåtdlit taiguterput a-
tarxinartox tamåkuminga imi-
gagssapalånut kigdlilersuinexar-
titdlugo atornerdlungnexartunut
atsiutdlugo, tåssa kångunax xav-
ukioxardlune atsåput Målaviap
Avanerssuarmukarsimavox atå-
tåkutit ilagalugit ilaxutarit Gu-
stav Olsenikut. ukiox 1980 nåvox
naggat Ferdinandsen ugpernar-
sarnexardlunilusox ilumut ava-
nerssuarmiunik ilaxutaxartunga.
naggatåtigut xujaniangårdlu-
nga Kunungup agdlagånut radiu-
kut autdlakåtinexartunut ilaxu-
tarpagssuåka agdlagaxarsima-
ssordlo ajunglnerpånik kigsaut-
dluse ukiortåme pivdluarxuvav-
dlunånit igdlaruautigssiauvdluta.
tamåkua nålagkersuissut ka-
låtdlinut xutsatdlugit tiguner-
pait? sujunigssamut aningaussar-
tutigssanut nålagkersuissuvta
tapersersutigitiniarnerpåt imalu-
nit matussutigssatut åssigingit-
sunut atorniarnerpåt.
»Kalaalleq Anneq« pérniarsi-
uk, kalålex Eskimox Ikatåungi-
lax.
Annoncér i
GRØNLANDSPOSTEN
nalunaerut
ingnåtdlagissamut akiligagssat amerdliartuinarnerat pissu-
tigalugo GTO sujunigssame avdlatut ilisimatitsemårane
atuissunut ingnåtdlagissamut regninginut akiligagssaling-
nut sarfamik pilersuinerminik unigtitsissalerniarpox.
akiligagssat pivdlugit nalornissorutexaruvit, xinuviginexar-
putit piårnerpåmik kommunep akiligagssalerinermut ag-
dlagfia nangminérdlutit tlf. 2 12 77-ikut sågfigerxuvdlugo.
Meddelelse
På grund af de stigende el-restancer, vil GTO fremover
uden yderligere varsel foretage afbrydelse af el-forsyningen
hos de forbrugere, der er i restance med betalingen af el-
regninger. Såfremt De er i tvivl om en eventuel restance,
bedes De i egen interesse snarest rette henvendelse til kom-
munens incassokontor, tlf. 2 12 77.
NUUK KOMMUNE/GTO EL-TJENESTEN
inatsineK
nangminerssulerniarta susa kungeKaleraluaruvta
agdlagtOK: Salomon Petersen, Nuk
»Kalaaleq
Anneq« pérdle
kalåtdlinut kångunarsautauvoK
agdlagtOK: OrtoraK Poulsen, Agdluitsup-på.
23