Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 08.06.1983, Blaðsíða 25

Atuagagdliutit - 08.06.1983, Blaðsíða 25
NAFCO 83 NAFCO ulluni pinga- suni ingerlareerluni iluatsilluareerpoq Sisimiuni ataatsimeersuartoqamerani atlantikup avannaamiut aalisamikkut siunissami suleqatigiinnissaata ilusissaa imassaalu isumaqatigiissutigineqarput — NAFCO-p ataatsimeersuarnerani sapaatip akunnerani kingullermi Knud Rasmussenip Højskoleani Sisimiuniittumi ullut pingasut su- liffigineqarput. Ullorlu suliffiusoq kingulleq suli naanngitsorluunniit paasinarsereerpoq, ataatsimeer- suarnerup inernera ilimagisimasa- niilluunniit pitsaanerujumaartoq. Peqataasut 50-it missaat Kalaailit Nunaanneersut, Savalimmiuneersut, Islandimeersut Norgemeersullu a- ngerlakaapput, NAFCO-llu atassute- qaqatigiinnennut ataatsimiititalias- saanik pilersitsisoqarsimavoq, taassu- mallu suleriaasissaa nunallu taakku sisamat siunissami qanoq suleqatigiit- tarnissaat aalajangersarneqarsima- voq, tamanillu isumaqatigineqartu- mik oqaaseqaasiortoqarpoq, tassani- lu puisinniamermut arfanniarner- mullu nunani ingasattajaartumik a- kerliuniarneq uparuarneqarpoq. Isumaqatigiissutigineqarportaaq, a- tassuteqaqatigiinnermut ataatsimiiti- taliassaq siullermik kalaallimik siulit- taasoqassasoq. Taamatullu qinersiso- qariissagunarpoq junip qiteqqunne- ranili, atassuteqatigiinnermut ataatsi- miititaliaq ataatsimeersuarnerup ul- luisa kingullersaanni taama ilisimatit- sivoq. Kalaallittaaq aalisartut peqatigiiffii allat, KNAPK aamma AAP kiisalu i- nuttaasartut peqatigiiffiat NAFCO- mi suleqataalersinniarneqassapput. NAFCO-p atassuteqaqatigiinner- mut ataatsimiititaliaa ataatsimeeqqe- riissaaq oktoberimi, Nordisk Råds Fiskerikontaktudvalg Norgemi ataat- simiilerpat. Naatsorsuutigineqarpor- lu taamanikkut paasinarsiumaartoq, qaqugu NAFCO tullianik ataatsi- miissanersoq. Imassai ilusissaalu Oqaatigineqartut ullut ataatsimiiffiu- sut pingasuupput, taamaattumillu pe- qataasut piffissaqanngillat siunissami suleqatigiinnissap qanoq iluseqar- nissaa sukumiisumik oqaluuserissal- lugu. Oqaasertassalli pingarnersaat su- nillu anguniagaqarnissaq kisimik aa- lajangiunneqarput. Imarisassaasa immikkoortuini tallimani, aalisartut peqatigiiffii pingaarnerutinneqarput, nunat ilaasortaasut aalisarnerup tu- ngaatigut misilittakkaminnik paasis- sutissaatiminnillu paarlaateqatigiit- tarnissaat pingaartinneqarluni. Punkt 2 tassa pisarineqarsinnaasut iluaqutigineqarnerat. Tassani ataatsi- meersuartut inassutigaat nunani at- lantikup avannaanut sineriaqartuni i- linniarfiusinnaasut ataqatigiissinne- qarnerusariaqartut. Kissaatigineqar- portaaq aalisarnermut tunngasut nu- nat peqataasut atuarfiini pingaartin- neqarnerusariaqartut, meeqqat a- tuarfiiniilli aallartittumik. Punkt 4-imi pineqarput peqartit- siuaannarniutaasinnaasut, tassanilu pingaartillugit eqqaaneqarput aali- sakkat, nunani peqataasuni marlunni arlalinniluunniit ataatsimoorussaa- sartut. Nigartaqqortussutsit pillugu aalajangersakkat, aalisakkanik eqqis- sisimatitsisarnerit kilisaffigeqqusaan- ngitsunillu aalajangersaasarnerit ata- qatigiissinneqarnerunissaat pingaar- tinneqarput. Ataatsimeersuartuttaaq isumaqarput ilisimatuussutsikkut mi- sissuinerit pimoorunneqarnerusaria- qartut misiliillunilu aalisartoqartaria- qartoq piffinni, suli annikippallaartu- mik aalisarfiusuni. Punkt 5 ataatsimeersuaqataasut i- summerfigaat aalisakkanik nioqqu- tissiorneq avammullu nioqquteqar- neq. Tassani ataatsimeersuartut siu- nertaraat aalisakkat atlantikup avan- naaneersut siunissami silarsuarmi ta- marmi saqqumilaarnerulissasut. A- taatsimoorussamilli avammut niuer- feqalernissaanik aalajangiisoqanngi- laq. Imassaanut missingersuummi aam- mattaaq punkt 6-eqaraluarpoq, nu- Tre effektive arbejdsdage fik del- tagerne i NAFCO-konferencen på Knud Rasmussens Højskole i Sisi- miut i sidste uge. Og allerede inden den sidste arbejdsdag var til ende, kunne det konstateres, at resultatet af konferencen ville blive en større succes, end man på forhånd havde turdet håbe. Inden de cirka 50 deltagere fra Grønland, Færøerne, Island og Nor- ge atter rejste hvert til sit, var der så- ledes nedsat et NAFCO- kontaktud- valg, der var lagt retningslinier for så- vel struktur som indhold i et fremti- digt samarbejde de fire lande imel- lem, og endeligt var der opnået en- stemmighed om en resolution, hvor man fordømmer den internationale hetz mod sæl- og hvalfangst. Grønlandsk formand Der blev også opnået enighed om, at der skal vælges en grønlandsk for- mand for det kontaktudvalg, der er nedsat. Dette valg vil sandsynligvis finde sted allerede omkring midten af juni, oplyste kontaktudvalget på kon- ferencens sidste dag. Også de øvrige grønlandske fiske- riorganisationer, KNAPK og AAP samt mandskabsorganisationen skal søges inddraget i NAFCO-samarbej- det. NAFCO-kontaktudvalget skal mødes igen allerede i oktober, når Nordisk Råds Fiskerikontaktudvalg holder møde i Norge. Til den tid reg- ner man også med at kunne skabe klarhed over, hvor og hvornår den næste NAFCO-konference skal finde sted. Indhold på modelplan Som sagt var det kun tre effektive ar- bejdsdage, deltagerne havde til rådig- hed, så det var naturligt, at man ikke i alle detaljer kunne skitsere modellen for indholdet af det fremtidige sam- arbejde. Stikordene og dermed arbejdsret- ningen er imidlertid lagt fast. De fem punkter, som indholdsskitsen omfat- ter, drejer sig om fagligt organisa- tionsarbejde, hvor man tilstræber gensidig udveksling af erfaringer og nat atlantikup avannaanut sineria- qartut siunissami suleqatigiinnissaan- nik Canadap peqataanissaanut tun- ngasumik. Apeqqulli taanna aalajangiivigivis- sorneqanngilaq, Canada peqataaju- malluni nalunaassanersoq utaqqeq- qaarumaneqarmat. Suleqatigiissitat pilersinneqartut isumaqarput, Cana- da nunat NAFCO-mi peqataasut i- laannut ataasiinnarmut, tassalu Ka- laallit Nunaannut attuumassuteqar- toq. Suleqatigiissitat amerlanersaasa nalunaarusiaanni inassutigineqarpoq Canada Kalaailit Nunaallu marluin- naallutik isumaqatigiinniartariaqar- tut. P- oplysninger om deltagerlandenes fi- skerimæssige forhold. Punkt 2 er ressourceudnyttelsen, hvor man forudser, at bytteordninger med hensyn til kvoter kan komme ind under samarbejdet landene imel- lem. I punkt 3 tales der om fiskeriud- dannelse. Her anbefaler konferencen, at de eksisterende uddannelsesinstitu- tioner bør koordineres inden for det nordatlantiske område. Ligeledes øn- sker man, at fiskerifag skal spille en større rolle i deltagerlandenes skoler, allerede fra grundskoleniveau. Punkt 4 omfatter de såkaldte tek- niske bevaringsforanstaltninger, og her er hovedopmærksomheden na- turligt rettet mod de bestande af fisk, der er fælles for to eller flere af delta- gerlandene. Her ser man gerne en harmonisering af maskeviddebestem- melser, fiskefredning og etablering af trawlfrie områder. Også den biologi- ske forskning bør efter konferencens mening udvides med forsøgsfiskeri i områder, hvor fiskeriet endnu er på forholdsvist lavt niveau. I 5. punkt har konferencedeltager- ne taget stilling til fiskeindustrien og markedsføringen. Her er målet med konferencen og det fremtidige samar- bejde at sikre nordatlantisk fisk en så fremtrædende plads på verdensmar- kedet som muligt. Noget markeds- samarbejde i form af en fælles mar- kedsføringsorganisation er der deri- mod ikke lagtop til. Skal Canada med? 1 indholdsskitsen er der faktisk og- så et punkt nummer 6, hvor man be- skæftiger sig med eventuel canadisk deltagelse i det fremtidige nordatlan- tiske samarbejde. Dette spørgsmål er der ikke taget endelig stilling til, idet man ønsker at afvente et eventuelt canadisk ønske om deltagelse. I de nedsatte arbejds- grupper gik den generelle holdning på, at Canada faktisk kun har berø- ringsflade med et land inden for NAFCO, nemlig Grønland. I rappor- terne fra de fleste arbejdsgrupper an- befaler man derfor tosidet forhand- ling mellem Canada og Grønland, p. NAFCO-p atassuteqaqatigiinnermut ataatsimiititaliassaani ilaasortassat qiner- neqareerput, uani takuneqarsinnaapput ilaasortanngortut Knud Rasmussenip Højskolea ta silataaniittut. Aalajangiunneqarpoq, siulittaasoq siulleq Kalaailit Nunaanniit peqataatitaassasoq. NAFCO-kontaktudvalget er valgt, og her ses medlemmerne foran Knud Ras- mussens Højskole. Det er bestemt, at organisationens første formand skal væ- re en repræsentant for Grønland. NAFCO succes efter tre dages konference ATUAGAGDLIUTIT nr. 23 1983 25
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.