Atuagagdliutit - 11.01.1984, Blaðsíða 34

Oqallinneq • Debat______
politit angatdlatåinik
tugtuniartarneK
augustuse nålersoK nunavnut A-
tangmingmut kingumut tikerårsi-
mavunga, tåssame najangma ilåta
inuvivne pivdluarKoriardlunga o-
KaloKatigingnivtine påsigaminga
NiaKugunamut kajungertunga, o-
Karfigånga auvariutfsangmanga
kujåmukarKuvdlunga, akuerssiv-
dluardlungalume.
uvdlut ardlagdlit AtangmingmTt-
siariardlunga, Katångutima méråi-
nik arfineK mardlungnik auvaria-
KateKåsavdlunga. (tåssame
1974-me Saname sérKuvnik suliari-
tinivne ujalora kipitinikugame).
tåssame nunalugtukut iluamik pi-
sugsinaunangalo OKimaitsuleri-
ssugssåunginama. igassugssamau-
tauvdluåinarpunga... sunauvfalu-
me.
pingasungornerme siagdlerujug-
tardlune pujortoK sila agsut tujor-
minartoK aKuteralait sisamat a-
ngatdlatigalugit autdlåinaKaugut.
sarfarneralo putdlavigerérdlugo a-
tautsimut piortoriardlutik sumu-
karnigssartik isumaKatiglssutigåt,
sunauvfa ilavut pingasut Tasiussar-
ssup sarKånut ingerdlåsassut uva-
gut alånguatigut sinersisassugut så-
nginiautigalugo. Tasiussarssuar-
mut pulalinardluta tåvane takuvar-
put augpilassorssuaK angatdlat, su-
nauvfa Malik politit angatdlatåt.
ilavtalo OKautigåt alåkarteriv-
dlutik inugtaisa ilait Kulangerami-
kit ateriardlutik autdlarsimassut si-
låmut. sapåme Tasiussarssuarme
uvdluinaK auvariartoKarpoK. Ma-
ligdle takusimångilåt l'maKalo atau-
miminartuput...
atuagagssiånguaK KalåleK-mik ku-
leKutalik nr. 4-1983-imérsoK atua-
ravko Kup. 9-mftOK tapersilårniar-
dlugo agdlalålerpunga, KuleKutå
una tungavigalugo: »l'niminartu-
put, taimåitumik mianerivdluinar-
tariaKarpagut«-mut.
taima KuleKutalik atuångikat-
dlaravkule Kanigtunik erxarsartar-
simagaluarpunga sarKumersisana-
gitdlo erKarsautigissartagkåka.
månåkut isumaKataunivnut taper-
sTlålerpunga, imaKa påtsivérussu-
låinåusassunik. åmalo agdlagtutut
isumaliutigivdluagautigissunik o-
KauseKarsinaunanga. uvanga åma
OKautsivta kiikuneKångitsumik a-
torneKarsinaunerat pingårtitarpa-
ra, uvfa agdlagkåka kukuneicartåi-
narmata OKauserissanut minusiu-
taussunik. tamånalo agdlangnig-
ssavnut unissutigerusungilara a-
tuartugssat påsiniaerujugsuarKår-
dlutik påsisinåusangmatigik suna
pivdlugo agdlagtunga. ilumordlu-
nga OKarsinauvunga OKautsivta ku-
ssanartumik taigorneKarnerat må-
ssåkut ajortungungårmat ima OKåi-
nardlanga: »påtsivérutileKaut«.
atuagagssiame »KalåleK«me ilå-
ngussissup Uvtlloriångup agdlag-
kamine erKaivå OKautsip erKortup,
erKungitsumigdlo oKausiunere år-
KingneKartariaKartut. ilumorpoK.
Kangale OKautsivut atorneKarnere
avdlångoriartortut, tamåna uvav-
nitaoK maluginiarneKarpoK. sor-
dluko Kavdlunåt OKausiånut kalåt-
dlisut naluvdluinartunit sunerne-
Kariartortut. inerituisalo ilait o-
Kautsivta kussanartut erKortutdlo
tåmariartornerånut palsisaussut.
inusungnerussut kalåtdlip oKa-
riartarneranut, OKautsitdlo kussa-
nartut OKautsivta tåmariartornig-
ssåinut suleKataugitse.
Uvdloriångup »KalåleK-me ag-
dlagånut erKaerusutåka ilångutisa-
våka, imåiputdlo: »naKitsinertuv-
fik naKitsinisagfigdlo«. silagssame
taigorneKartartut mumingassori-
ssaravkit årKingneKarsinaunigssåt
piumassarigaluaravko. — åmame
sujornatigut agdlagkama ilåne ilå-
ngusimagaluarpåka Atuagagdliuti-
nilo ilångusimanerat takusimana-
go-
åssersut: umåk-å nanertorung-
naerniånga, OKimaeKautit! tåssa
naKitsinisagfingmut akerdliutita-
gara. sunalunit Kuliminit naKi'ne-
KartOK oKimaitsorsiortarmat. i-
måiporme: siagdlersume nivtåitu-
milo atissavut masagkångata OKi-
måissusé malugissarpavut, ima
taiumassara: naKitsinertuvfik. u-
nale: naKitsimsagfik, taiumavara i-
sumaKartitdlugo ima: sila kussa-
nartoK, Kilangmik taissartagarput,
atdlårKik anersårtordluarfiussoK,
OKimaitsorsiorfiungitsoK. uvanga
taiumaneruvara: naKitsimsagfing-
mik. tåukule nåmagkatdlardlik.
unale OKaluasårsiara ilångutdla-
ra, inuit ilåta anguteKåminut aper-
Kutå tåssa: silagssamut tungassoK.
ima aperissoKarsimavoK: »aKago
sila KanoK isava?« akineKarpoK:
»aserungikune silåusaoK«. imåi-
poK: silarssuaK aserungikune silau-
juåsaoK, aserorunilo silaujungnåi-
saoK.« akissut kussanaKl
måssåkutdle uvdlup aKagumut
KanoK inigsså erKoriåinauneru-
vok, soruname ilåne erKoriainerit
uniutaKigamik. sordlo ima OKaråi-
ne ajunginerusagaluartOK: taimåi-
sangatineKarpoK ima OKarane: tai-
måisaoK. OKarnerit erKoriainerit-
dlumt årKingneKartariaKarsoråka,
kalåtdlisut OKartarnerput pingår-
nerutitdlugo. Jørgen Thorin,
Tipitup Kåva
3950 Ausiait.
si'ngornermilumt pulasimassoK. tå-
ssame uvdlåkut arfinermft unuap
KerKata tungånut Atangmingme
erKumassaraluarama Malik takug-
ssåunginame l'maKalumt uvdlåg-
ssåkut sarssusimanerpoK NiaKu-
ngunavdlunTt påtigut pulasimaner-
poK. sapåmilo Atangmingmut u-
terpugut pigssarsivdluardluta aliå-
naerdluardlungalo.
Manitsumutdlo kingumut uter-
tugssaugama AtangmingmioKati-
ma ilaisa politmut påsiniaerKuvå-
nga akineKarneralo nåmagingikuv-
ko atuagagssiatigut sarKumiuter-
Kuvdlugo. orKersutdlo imåineru-
vok Kangale nålagauvfik sipårniar-
titdlugo politit angatdlatåt auva-
riåinardlune tugtOKarfingne tama-
ne auvariartuåinåsanerdlune? aki-
put piniapilugtoKarnigssågOK piv-
dlugo misigssuissartugssaugamik
ardlaleriardlutik, (ilumut neKitaK
pitsak).
sorme misigssuisagunik NiaKu-
ngunamut iluamik misigssuisimå-
ngitdlat, tåssame sinerpasingårma-
ta aulångaisa erdlavé piginardlugit
tikiutuåinalerpait. åmalo påsiniai-
nivne sujugdlerme ilåt OKarpoK »a-
tauserårsinautitaussugut«. unialu-
gOK tikikamik åmåkorssuit.
nuåningeKaorme nålagauvfiup
angatdlatånik piniarniåinardlune
angalaneK. inugtai akigssarsiaKau-
tigalutingOK »KangaliligOK taimåi-
poK. åssersutigalugo Manitsup er-
Kåne sordlo avatåne ajunålersoK
tuaviornerpåmik kalerrisårigpat,
sordlo sumissuserpiane anorilo si-
lalo nalunaerutigitigalugit ånåssi-
niut Malik KaerKugpago, akiligu-
niuk sumitoK-una uvifalo imaKa
nalunaerKutap akunera imaKalunit
sivnerdlugo kislsa pivfigssaralu-
git... aitsåtdlo Malik ångusinångu-
sassoK nal. akunere arfinigdlit, Ka-
noK nukigdlalårnartigisava?
sujornatigut pissusiussoK inar-
dlugingilara, tåssa piniagaunigssa-
nut sujusinårtOKartarnigssånik, å-
malo asornigssånut Kångiutorto-
Karnigssånutdlo misigssuissarnera.
naggatågutdlo aperKutiglnåsavara
nålagauvfiup angatdlatånik, tåssa-
me åma nakorsap angatdlatå tapu-
nikugame, sule KGH nåmik, akig-
ssarsiaKautigalutik piniarniartuåi-
nåsanerpat taima nålagauvfik si-
pårniartigissoK?
tugtOKarfingne avdlane Nungme
Sisimiune, Ausiangne Kangåtsia-
milo KanoK l'pat, nålagauvfiup a-
ngatdlatai åma taimåipat? tauvalo
kikut KanoK OKåsåpat?
Johannes Poulsen (Nukartå)
MamtsoK.
Ifølge generalforsamlingsbeslutning af 2. januar 1984 er Admini-
strationsselskabet Igdlo — reg. nr. 40.343 — med hjemsted i Nu-
uk/Godthåb kommune, Grønland, trådt i likvidation med under-
tegnede landsretssagfører Per Rønnow Kønig som likvidator.
Likvidationen foretages efter reglerne om likvidation af solvente
aktieselskaber.
I henhold til aktieselskabslovens § 123 indkaldes derfor enhver,
som mener at have fordringer i likvidationsboet til at anmelde de-
res krav i boet inden 3 måneder fra offentliggørelsen af nærvæ-
rende annonce, ledsaget af fyldestgørende dokumentation for
kravets rigtighed.
Godthåb, den 2. januar 1984
Som likvidator:
Per Rønnow Kønig, landsretssagfører
Ny Østergade 7 . 1101 København K.
Tvangssalg af kutter
På anmodning fra en parthaver udbydes herved m/k Serfak af
Narssaq til salg for højeste bud.
Kutteren er bygget i Rørvig i 1945 af ask på eg og er udstyret med
Volvo Penta MD 2 B diesel motor 25 hk.
Kutteren, der sælges således som den er og forefindes, kan be-
sigtiges i Narssaq.
Skriftligt tilbud om køb af fartøjet bedes fremsendt til underteg-
nede senest den 1. februar 1984. Tilbuddet skal indeholde tydelig
angivelse af navn og adresse på tilbudsgiveren samt den kontant-
pris, der tilbydes for fartøjet.
Det forbeholdes at se bort fra samtlige tilbud, såfremt der ikke op-
nås en for panthaveren acceptabel pris for fartøjet.
Advokatfirma Kønig, Homann, Homann,
Korsø Jensen & Steen Hansen
v/ advokat Carsten Højer Jensen
Box 59 . Godthåb . Telefon 2 13 70
j.nr. Inc. 6050 bedes angivet
34 NR. 2 1984
ATUAGAGDLIUT1T