Atuagagdliutit - 26.11.1986, Síða 2
2
ATUAGAGDLIUTIT/GRØN LANDSPOSTEN
NR. 48 1986
Brugsen Nuup timersortarfissuani ataatsimeersuartitsimmat inuit 1.000-it missaanniittut peqataapput.
Der var kommet omkring 1.000 mennesker til Brugsens generalforsamling i Godthåbhallen.
Nuummi Brugsen 1986
naappat 865.000 kr-inik
amigartooruteqassaaq
Sulisut ilaata ataatsip suliffissuaq Sarfaannguaniittoq 1,6 millioner kr-inik
peqquserluffigisimavaa — Sammisaqarpallaarneq ataatsimeersuarnermi
isornartorsiorneqarpoq — »Neriulluarpugut ineriartorneq allanngortereerparput«,
siulersuisut aqutsisuusullu oqarput
pissutsit pitsanngoriarujussuareer-
sut. Allaat sinneqartooruteqalersi-
mallutik.
Ukioq manna eqqarsaatigalugu
siornarnit annerusunik kaaviiaarti-
taqarnissaq naatsorsuutigineqan-
ngilaq. Tamatumunngapissutaasut
ilagaat uuliap akikillinera, ani-
ngaasat kaaviiaartitat amerlinis-
saannik kinguneqassangatinneqar-
toq.
Inernissaalli eqqarsaatigalugu
naatsorsuutigineqarpoq ukioq
1986-87 naaneqarumaartoq 8 milli-
oner kr-it missaanniittunik sinne-
qartooruteqarfiulluni.
Naatsorsuutit
akuersissutigineqarput
Nalunaarusiaq naatsorsuutillu a-
taatsimeersuartunit akuersissutigi-
neqarput, angusaqarnerliorsima-
nerli sakkortuumik uparuartorne-
qarpoq.
Niels Kold Olesenip, Vilhelm Ol-
senip Emil Abelsenillu naatsorsuu-
tit tunngavigiinnarnagit amigar-
tooruteqarsimanerup nassuiarne-
qarnissaa piumasaraat.
Niels Kold Olesenip siulersuisut
aqutsisullu isornartorsiorpai, nam-
mineq isummani malillugu amerla-
vallartunik ingerlataqarmata. Tik-
kiarpaalu Brugsenip aalisakkanik
nioqqutissiorlunilu nunanut alla-
nut nioqquteqartarnera.
— KGH isornartorsiortarsima-
varput maannalu KNI isornartorsi-
orparput naatsorsuutaat paasiumi-
naappallaaqimmata. Oqartarpu-
gullu unammillerniapiluttuusut.
Maannali Brugsenip taamatorluin-
naq iliorpoq Sarfaannguani aali-
sakkeriveqarluni nunanut allanut
niuernermigut, taamalu aningaasat
ilaatigut niuertarfimmi immiaaq-
qanik imigassanillu nioqquteqar-
nermigut isertittakkani ilaatigut
tassunga atortarlugit. Niuertarfiit
allat taamaaliorsinnaanngillat, ta-
Nuummi Brugsenimi 1986-imi
qaammatit arfinillit siulliit ani-
ngaasatigut appariarujussuarfiu-
nerat qaangerneqariartulerpoq. Sa-
paammi novemberip 23-ianni a-
taatsimeersuartut 1984-85-imi 3
millioner kr-inik sinneqartoorsima-
neq tusaatigalugu aammattaaq
1985-86-imi 865.000 kr-inik ami-
gartoortoqartussaanera tusarpaat.
1,2 milliuunit Brugsenip sillimma-
Grænseplade biler
Vi leverer alle fabrikater — og
køber gerne tilbage efter endt
brug — eller opbevarer bilen for
Dem på toldlager.
Vi udlejer også nye biler i alle
prisklasser og størrelser.
CHR. BUKKEHAVE
& SØN i AUTOMOBILER
Lerchesvej 11, P.O. BOX 140
DK-5700 Svendborg
Tlf. 09-21 14 57
Telex 58164 Buear DK
Mere end 60 ir i bilbranchen
tissanik aningaasaateqarfianiit ti-
guneqartariaqarsimapput, taa-
maakkaluartorli Brugsen piitsun-
ngunngilaq. Nuummi suilivik taan-
na ulloq naallugu sulisartunit 220-it
missaanniittunit suliffigineqartoq
suli 35 millioner kr-it missiliorlugit
aningaasaateqarpoq.
Ilaatigulli naleqqutinngitsunik
sulisoqarsimaneq pissutaalluni a-
ningaasaatit ikilerujussuarsimap-
put. Suliffissuarmi Sarfaanngua-
niittumi pisortaasimasup peqquser-
luuteqarneratigut 1.6 millioner kr-
init amerlanerusut annaaneqarsi-
magamik. Taakkuuppullu amigar-
toorutaasut annersaat.
Taakku saniatigut Nuussuarmi
Brugseni sakkulersortumit piiaaffi-
gineqarsimavoq 130.000 kr-inik na-
leqartunik. Aammalu Orsiivimmi
ingerlatsisuusut ilaat soraarsinne-
qartariaqarsimavoq unneqqaser-
luttarnini pissutigalugu.
Nuummissaaq pisisartut atuisar-
nerannik misissuisimaneq mikin-
ngitsumik aningaasartuutaasima-
voq. Paasiniarneqarsimavoq KNI
Nuummi illoqarfiup qeqqani pisi-
niarfittaartariaqarnersoq, misissu-
inerlu taanna 400.000 krinik nale-
qarsimavoq.
Kaaviiaartitarpassuit
Brugsenilli aningaasarparujussuit
kaaviiartittarpai. Ukiumut naat-
sorsuusiorfiusumut kingullermut
Brugsenip siulittaasua Jørgen
Chemnitz: — Amigartooruteqa-
runnaarluta sinneqartooruteqale-
reerpugut!
Brugsformand Jørgen Chemnitz:
— Underskuddet er allerede vendt
til overskud!
naleqqiullugu aningaasat kaavii-
aartinneqartut 152 millioner kr-
iusimagamik, 1985-86-imi 223 mil-
lioner kr-inik amerleriarsimallutik.
Katillutilli inernerat equngassu-
teqalaarpoq. Ukiumi naatsorsuusi-
orfiusumi iluanaarutit aningaasat
kaaviiaartinneqartut 23,4 procen-
teraat. 198586-imili iluanaarutit
aningaasat kaaviiaartinneqartut
19,1 procentiinnaraat.
Brugsenip ukioq naatsorsuusior-
figisartagaa ingerlasarpoq julip
aallaqqaataaniit junip naggataa-
nut, taamaattumik ukioq naatsor-
suusiorfiusoq tulleq ingerlangaatsi-
areerpoq. Siulittaasup Jørgen
Chemnitzip uddeler Jørgen K. Pe-
dersenillu oqaatigaat maannakkut
SIK-ip allaffissaa
puttasoq
Angallat allatorluinnaq sanaaq de-
cemberip ingerlanerani Nuummut
tikittussaavoq. Tassa SIK angalla-
siortitsisimagami atorfitsik tunnga-
vigalugu angalasut atortagassaan-
nik, isumaqatiginninniartarfissa-
mik, attartortittagassamik aamma-
lu ilaasortat asiarnerminni angalla-
tigisartagassaannik. Angallat qa-
jannaatsiliaavoq glasfiberiullunilu
oqorsarluagaq imermit qerlaarne-
qarsinnaanngitsunik matulik. A-
ngallat 40 fod-inik angissuseqar-
poq 1,5 mio. kr-ilerlugulu Sverige-
mi sanatinneqarsimalluni. Suliffe-
qarfiittaaq allat soorlu naalagaaf-
fiup sinniisoqarfia angalammik so-
qutiginnittorujussuupput, tassa ti-
tartagartaat takoreersimagamik-
kit.
SIK-ip angallatitaava allaffiuvoq
puttasoq. Angallat nalinginnaasu-
nik sumiissusersiuteqarnermi sa-
niatigut aammattaaq atortuuteqar-
poq arlalissuarnik soorlu allakka-
suartaat, postfax, fotokopimaski-
ner soorunalumi aamma skrivema-
skinat. Ulluinnarlugu angalanermi
20-inik ilaasoqarsinnaavoq arfi-
neq-pingasunillu suniffeqarluni.
marlunnik inuttaqartussaavoq, tas-
salu angallammi naalagaallunilu
maskinmesteriusoq aammalu iga-
suullunilu matrosiusoq.
— Nangaaneq
iluaqutaanngilaq!
Ilaatigut taamak oqaasertaqarpoq
qanittukkut silarineqarluni naama-
sineqarsimasoq Peqatigiiffiit
Qaannat Kattuffiata videoliarisi-
masaa. Video aasaq Nuup eqqaani
qajartortartut sungiusarneranni
immiussaavoq, pingasunillu im-
mikkoortortaqarluni. Filmilior-
tuuvorli Hans Ole Storch, Sisimiut
TV-anneersoq.
Immikkoortoq siulleq kalaallip
_
\ SANAARTORNERMITAARSIGASSARSISARFIK
^9? Q GRØNLANDS KREDITFORENING
Advokat Henrik Hey
Skibshavnsvej 32
Box 419
3900 Nuuk
Telefon 2 12 52
- Vi skaffer penge til huse.
Niels Kold Olesen isumaqarpoq
Brugsen ingerlataqarpallaartoq
aammalu aalisakkanik suliffissuar-
nut allanut unammillerpallaartoq-
Niels Kold Olesen mente, at Brug-
sen har spredt sig for meget og 1
øvrigt praktiserer ubillig konkur-
rence over for blandt andet andre
fiskefabrikker.
manna iluarinanngitsumik unam-
millerneruvoq.
Siulersuisussanik qinersineq
Ataatsimeersuarnermi Brugsenimi
siulersuisut ilassaannik pingasunik
qinersisoqartarpoq. Tunuarpullu
Osvald Olsen, Ingrid Rosing aarn-
ma Knud Kleist. Ingrid Rosing qin}'
gaaqqikkumanani nalunaareersi-
mavoq, taarserlugulu qinigaavoq
Uvdlorianguaq Kritsiansen, taassu-
munnga kingoraartissaareersoq-
Osvald Olsenili qinigaaqqipP0<I-
Knud Kleistilu taarserlugu qinigaa-
voq Ado Andersen.
Siulersuisunut kingoraartissan-
ngorput Knud Kleist aamma Vil-
helm Olsen.
qajaata atornissaani ilisimasassa-
nik tunngaviusumik imaqarpoq.
immikkoortullu aappaa Kalaalhp
qajaata atornissaani ilisimasassaa-
nik nalunaarnermik imalik. Videol-
lu pingajuanni saaqqusersornermik
aallaasersornermik kiisalu ilisima-
sassanik allanik imaqarluni.
Kattuffiup Qaannap siulittaasu-
ata Thimothæus Poulsenip oqaat-
sigaa video massakkut immiunne-
qaqattaartoq (kopierlugu), immi-
unneqarnerilu naamassippata sine-
rissami peqatigiiffinnut nassiunne-
qarumaartut. Thimuutullu dan-
ngullugu oqaatsigaa Kattuffiup
Qaannat siunertarigaa taamatut vi-
deoliornermi atuarfeqarfinni qm-
artorneq pillugu isiginnaagassiaq
sakkutut ilinniutaajumaartoq-
Aammattaaq video tuluttut oqaa-
sertalersorneqarumaartoq, taa"
maalillunilu nunani allani aamma
takusassiarineqarsinnaasalluni.
Grønland med i det
nordiske
skoleidrætssamarbejde
Efter Grønland siden 1983 har del-
taget i Nordisk Skoleidræt som ob-
servatører, er det grønlandske sko-
levæsen nu blevet optaget som fuld-
gyldigt medlem af organisationen,
der ledes af Nordisk Skoleidræts-
komité, som består af medlemmer
fra de enkelte nordiske lande.
Optagelsen fandt sted i begyndel-
sen af november, da organisationen
holdt generalforsamling i Helsing-
fors. Ved den lejlighed var Grøn-
land — som det også har været til-
fældet tidligere — repræsenteret af
konsulent for pædagogisk udvik-
ling i Grønland Skolevæsen Ib Fol-
lin.
Det er Nordisk Skoleidræt, som
bl.a. står for arrangementerne af
skoleidrætsdage og de årlige moti-
onsløb, som Grønland nu to gange
har deltaget i.