Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 16.02.1995, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 16.02.1995, Blaðsíða 7
Nr. 14 • 1995 7 Utogqamut tapiissutit assigiilerlit »Utoqqaat Kattusseqatigiit« Diskop qinersiviani inatsisartunut tallimanik qinigassanngortitsippuut QEQERTARSUUP TUNUA (PM) - Utoqqaat inuiaqatigi- inni inissisimanerat aamma atukkamikkut pitsanngor- saavigineqarnissaat anguni- arumallugu siorna augustimi Qeqertarsuup Tunuani utoq- qaat ukiumoortumik Qasigi- annguani naapeqatigiinner- minni aalajangiuppaat qini- gassanngortitsiniarlutik. »Utoqqaat Kattusseqati- giit« qinigassanngortippaat Marius Petrussen, Aasiaat, John Larsen aamma Aasiat, Tobias Mølgaard, Qeqertar- suaq, Knud Jørgensen Ilulis- sat kiisalu Johan Kristiansen Qasigiannguit. Sisimiuni utoqqaat innar- luutillillu sinnerlugit qini- gassanngortittut assigalugit Qeqertarsuup Tunuani utoq- qaat qinigassanngortitaat ul- luinnarni utoqqaat atugaasa pitsanngorsaavigineqarnis- sat siunertaralugu inatsisar- tunut qineqqusaarput. - Soorlu utoqqarnut tapiis- sutaasinnaasut kommuneni assigiinngitsumik tunnius- suunneqartarnerat naamma- ginanngilaq allanngortittari- aqarlunilu Kattusseqatigiin- ni qinigassanngortittoq Jo- han Kristiansen Qasigian- nguit AG-mut oqarpoq. Johan Kristiansen sana- sutut ilinniagaqarpoq, nu- natsinnilu illorsuarnik sa- naartorneq aallartisarneqar- mat Danmarkimut natilersu- inermut, qalialersuinermut beton-inillu saviminilersui- nermut immikkut ilinniari- artorluni. Piginnaanilippassuit - Utoqqaat inuiaqatigiinnut tunngasunut aalajangiisar- nernut peqataanerulemissar- tik anguniarpaat, ulluinnar- nilu ingerlatsinermi akuu- nerulernissartik pingaartillu- gu, Johan Kristiansen AG- mut oqarpoq, tassami utoq- qaat piginnaanilippassuup- put aamma ilisimasaat an- nertoqaat, taamaakkami inu- iaqatigiinni ingerlatsinermi akuutinneqarluartariaqaralu- arput, Johan Kristiansen AG-mut oqarpoq. - Utoq- qaat Kattusseqatigiit isuma- qarput ullumikkut utoqqa- koortoqartoq, taakkumi pi- ginnaasaat atorluarneqarsin- naagaluarmata. Soorlu meeqqat atuarfianni oqalut- tuarisaanermut tunngasunik assassornermullu ilinniartit- silluarsinnaagaluarput, taa- ma Johan Kristiansen isu- maqarpoq. - Siunissami utoqqali- nersiuteqalernissamut ukiut 63-inut qaffaneqarnissaat i- sumaqataaffigaarput utoq- qaat peqqillutik suleqataa- rusuttut ullumikkut amerla- soorujussuummata, kisianni aamma 60-inik ukiullit qin- nuteqarlutik utoqqalinersiu- teqalersinnaaneerat mattun- neqassanngilaq. Suliffissat amerlanerit Utoqqaat Kattusseqatigiit qinigassanngortitaat aamma isumaqarput nioqqutissat i- neriikkat amerlavallaat tiki- sinneqartartut. - Ullumikkut suliffiissaa- leqisut taama amerlatigisil- lugit tamanna allanngortin- neqartariaqarpoq, soorlu aamma suliffissuit pioreer- sut atorluarnerisigut, Johan Kristiansen oqarpoq - Ka- laallit Nunatsinni pølserpas- suarnik ullut tamaasa nioq- quteqartoqartarpoq, taakku nunatsinni nioqqutissiarin- eqarsinnaasariaqaraluarput ullumikkut suliffissuit pio- reersut atorluarnerisigut. - Pølsit assigalugit ullu- mikkut iffiat nunatsinni tu- nisat ilarpassui tikisitaapput, uffa iffiortut suliffissaaleqi- sut arlaqaraluaqisut. Iffianut kaagerpassuarnullu eqqus- sukkatsinnut taarsiullugu Nunatsinni tamakku nioqqu- tissiarisinnaagaluarpagut, aamma ullumikkut periarfis- saritinneqartut atorluarneri- sigut. Nunatsinni sanaartorner- mut tunngatillugu utoqqaat Kattusseqatigiit isumaqarput nunatta ujarai sanaartorner- mi annertunerusumik ator- neqarsinnasut. - Tupinnarpoq suli ullu- mikkut taama annertutigisu- mik cement-imik tikisitsi- sarnerput. Nunatta ujaraasa atorluarnerisigut cementili- orneq nunatsinni ingerlallu- arneqarsinnaagaluarpoq, aamma allatigut ujaqqat a- torluarneqarsinnaapput, as- sersuutigiinnarsinnaavarput Uummannami oqaluffik. - Taamaalilluta nunatsin- nut atortussat tikerarsitat killilersimaarniarsinnaava- gut, utoqqaat Qeqertarsuup Tunuani Kattusseqatgiillutik qinigassanngortitaat Johan Kristiansen naggasiivoq. Qeqertarsuup Tunuani utoqqaat kattusseqatigiillutik qinigassanngortittut ilaatigut nioqqutissat nunatsinnut eqqussuun- neqartut killilersornerunissaat anguniarlugu iffianik allanillu iffiukkanik annertuumik tunisassiornissaq siunnersuutigaat, soorlu ullumikkut fabrikioreersut ilaasa iluarsaateqqinnerisigut. De fire der stiller op i kandidatforbundet »Utoqqaat Kattusseqatgiit« i Diskobugten vil blandt andet arbejde på at begrænse importen af færdigvarer til Grønland. De foreslår blandt andet, at man ved omlægning af en af de eksisterende fabrikker selv kan producere de rugbrød, og de andre brødvarer der skal sælges i de forskellige forretninger. (Ass./Foto: Knud Josef sen). Lige tilskudsmuligheder til de ældre i samfundet Repræsentanter for ældreforeningerne i Diskobugten stiller op til landstings- valget med fem kandidater i kandidatforbundet »Utoqqaat Kattusseqatigiit« DISKOBUGTEN(PM) - Det er for at forbedre forholdene for de ældre samfundsborge- re, at ældreforeningerne i Diskobugten ved deres årli- ge møde sidste sommer i Qasigiannguit besluttede at opstille kandidater til lands- tingsvalget den 4. marts. Kandidatforbundet »U- toqqaat Kattusseqatigiit« opstiller med kandidaterne Marius Petrussen, Aasiaat, John Larsen, ligeledes Aasi- aat, Tobias Mølgaard, Qe- qertarsuaq, Knud Jørgensen, Ilulissat, og Johan Kristian- sen, Qasigiannguit. I lighed med de to der stil- ler op i kandidiatforbund i Sisimiut, vil kandidatfor- bundet »Utoqqaat Kattusse- qatigiit« arbejde for at for- bedre forholdene for de æl- dre i samfundet. - Vi mener, at de forskelli- ge tilskudsmuligheder til de ældre i samfundet bør være ens i de forskellige kommu- ner, og ikke afhænge af kommunernes økonomiske situation, siger Johan Kristi- ansen, der stiller op for kan- didatforbundet i Qasigian- nguit. Johan Kristiansen, der i dag er pensionist, er tømrer af profession, og har taget specialuddannelser i tag- dækning, gulvdækning og som jernbinder i Danmark. Uudnyttede evner - De ældre i samfundet er meget interesserede i at kun- ne deltage aktivt i de for- skellige beslutninger, der bliver truffet til hverdag, og i det hele taget deltage noget mere aktivt i løsningen af de forskellige samfundsopga- ver, siger Johan Kristiansen til AG. - Der er mange pen- sionister, der ligger inde med en viden og kunnen der kan udnyttes til gavn for he- le samfundet. -1 kandidatforbundet me- ner vi, at mange af de ældre samfundsborgere udmærket kan bruges til undervisning i folkeskolen, det kunne være i samfundsorienterede fag og i praktiske fag som fri- tidsbeskæftigelse med hånd- arbejde og anden form for praktisk håndelag. I dag fø- ler de ældre, de er gemt af vejen, mener Johan Kristi- ansen. - Vi er også enige i, at hæve pensionsalderen fra 60 til 63 år, fordi der er mange sunde ældre samfundsborge- re, der har viljen til at arbej- de i endnu nogle år. Man skal dog bevare muligheden for at søge om pension i en alder af 60 år. Flere arbejdspladser Kandidatforbundet »Utoq- qaat Kattusseqatigiit« mener også, at der importeres for mange færdigfabrikerede varer til landet. - Det bør der gøres noget ved, så man kan afhjælpe noget af arbejdsløsheden i dag, siger Johan Kristian- sen, - der sælges et utal af pølser i Grønland hver dag, og det er en nærliggende tanke at man kunne opstarte en produktion af pølser i en af fabrikker, der i dag ikke opstarte en produktion af pølser i en af de fabrikker, der i dag ikke udnyttes opti- malt. - Vi har gjort os de samme tanker om de mange brød- produkter, der bliver solgt i forretningerne rundt om- kring i Grønland. Man kun- ne tænke sig at erstatte de importerede rugbrød med rugrød bagt i Grønland. Når der er arbejdsløse bagere i landet er det en nærliggende tanke at få en brødprodukti- on i gang. På samme måde kunne man eventuelt udskif- te de mange importerede småkager på hylderne rundt omkring i forretningerne med småkager bagt på en brødfabrik i Grønland. Kandidatforbundet mener ligeledes, at man kunne ud- nytte de grønlandske sten noget mere i byggeriet end tilfældet er i dag. - Vi undrer os over, at man bliver ved med at im- portere så meget cement fra Danmark. Hvorfor bruger man ikke grønlandske sten til cementproduktion. I det hele taget er sten et godt materiale til byggeri, som ikke udnyttes i dag. Tag ba- re kirken i Uummannaq som eksempel, man kan udmær- ket begrænse importen til landet, hvis man ligger sig det på sinde, mener Johan Kristiansen, Qasigiannguit, der stiller op for kandidat- forbundet »Utoqqaat Kattus- seqatigiit« i Diskobugten.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.