Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 14.09.1999, Blaðsíða 17

Atuagagdliutit - 14.09.1999, Blaðsíða 17
GRØNLANDSPOSTEN MARLUNNGORNEQ 14. SEPTEMBER 1999-17 Illit isummat / Din mening Postbox 39 • 3900 Nuuk Ttf.: 321083-Fax:32 5483 e-mail: atuag@greennetgl Angajoqqaat atuartuutiminnut akisussaaffii All. Janne Kleist Lyberth, Narsarsuup Atuarfiani pisortaq »Atuarfitsialak« qulequtara- lugu Kangerlussuarmi ataat- simeersuartoqamera iluatsil- lugu Narsarsuup Atuarfianiit imaattumik oqallissaarute- qarpugut: Atuartut pitsaanerpaamik atuartissagutsigit angajoq- qaat akisussaassuseqartumik suleqataanissaat pingaarute- qarluinnartuuvoq. Atuartoq sinnakilluni ullaakkorsiorsi- mananilu atuariartortoq ilin- niartinneqamerminik pissar- siaqarsinnaanngilaq, eqqar- saatai ilinniakkamut sammi- natik uemamermut kaanner- mullu tunngasarmata. Taamaattumik isumaqar- pugut »Atuarfitsialak« eq- qartussagaanni angajoqqaat akisussaaffii suunersut er- seqqissassallugit oqallisigis- sallugillu pisariaqarluinnar- tuusoq, ullumikkummi amer- lanerpaatigut angajoqqaat a- kisussaaffitik qimarratigalu- gillusooq aalajangigassatik atuarfimmut tunniutiinnavi- tarpaat, atuartuutitillu nalaat- sinerlutsillugit atuarfik pi- suusutut inissikkumasarlugu. Maanna ukioq 2000 angu- lerparput pissutsit suli taa- maattut, taamaattumik piffis- sanngorsoraarput angajoq- qaat makkuninnga aperissal- lugit: - Angajoqqaat tassaanngin- nerpat atuartup qasuerluar- simalluni nerisimallunilu pif- fissaq eqqorlugu atuariartor- tinnissaanik akisussaasuusut? - Angajoqqaat tassaan- nginnerpat atuartoq inoqati- minut ataqqinnittussanngor- lugu perorsagaanissaanik a- kisussaasuusut? - Angajoqqaat tassaan- nginnerpat atuartuutimik atu- agaasivianik alakkarteriner- mikkut attaveqaatitigut alla- gaqamersoq, aqerluusaasivik amigaateqarnersoq, atuartoq ilinniagassaqarnersoq il.il. malinnaasussatut akisussaa- suusut? - Angajoqqaat tassaan- nginnerpat atuamerup nalaa- ni feriartoqassatillugu ima- luunniit freertoqassatillugu piffissaq sioqqullugu atuar- fimmut nalunaamissamut a- kisussaasut, taamaaliorner- mikkullu atuartup peqan- nginnerata nalaani ilinnia- gassiissutigineqartussat aaq- qissuunneqamissaannut peri- arfissillutik? - Angajoqqaat tassanngin- nerpat ammasumik pitsaasu- millu atuarfimmik suleqati- ginnittussat, akerleriittoqar- tillugullu illuinnaasioratik pisut assigiinngitsunik sam- mivilerlugit nalilersuisinnaa- sussat? Ullutsinni atuarfinni pis- sutsit qiviarutsigit qulaani taakkartorneqartutut anga- joqqaat atuartuutiminnut aki- sussaassuseqarnerulernis- saat, akisussaaffiillu sorpiaa- sinnaaneri pillugit taamatut oqallissaaruteqalaarpugut, i- sumaqaratta ullumikkut inis- sisimanitsinni meeqqat ataa- siakkaat atuartitaanerminni annaasartagaasa annertuner- paartaat angerlarsimaffim- miit aallaaveqartuusut, ta- mannalu peqqutigalugu a- ngajoqqaat meeqqaminnut a- kisussaasutut inissisimanerat paasisitsiniutigalugulu erseq- qissartariaqartoq. Oqallilluarisi. Royal Greenland-ip inuiaqatigiillu Karl Siegstad, Aasiaat Aningaasaqarnermut Naa- lakkersuisoq augustip 20-ni unnukkut pilersaarumminik takutitsinera nassuiaassine- ralu malinnaaffigalugu emu- manarsiorluinnarnitsinnik nassuerutiginnippoq. Ta- makkuliuku nammineq pi- suussutiginagit siuliminit ki- nomutai tuppallemanngillu- innartut. Qangalimi nilliajuartaralu- arpunga ila nalusut sallutuul- lu piiamiarsigit, asuli inuia- qatigiinnut toqqissisimanan- ngitsunik tunioraaginnavip- put. Ukiorpaalunngulerput Ro- yal Greenlandimik aqutsi- suusut ingerlatsivissuarmilu qullersat innuttaasunut pigin- nittuusunillu taaneqartartu- nut ilumoortumik nassuiaas- sinngisaannarput. Keermiaa- siit tusarparput assaa 2,5 mil- liard-ininngooq nunanut alla- nut inuiaqatigiinnullu akiit- soqarpoq. Ila ajoq, assaa naalliuutissagut nalliutin- nginnerini qaa ila qinikkanaa saliiniaritsi, neriussumagalu- arpugummu qinersinerup ki- ngoma iluamiilaamerusumik ingerlatsisoqalissasoq. Tuusiaa assorooraluarnia- rit meeqqanut tapit iserfigi- saqattaarunnaamillusigit, meeqqamik tapisiaat iluaqu- tiginagit imigassamut atuipi- luttartut amerliartuinnarneri allatut aaqqiiffigilaarlugit. Siunissaq ernumanarpoq arlaannilu Royal Greenland taamatuinnaq aqunneqarluni ingerlanneqartuassappat inu- iaqatigiit aningaasarsiorfi- tuarsuarput ajutoorpat taava qanoq? Atuagagdliutini normu 62- mi inatsisartunut ilaasortap Anders Nielsson-ip allagai marluk atuarlugit isumaqa- taaffigingaarpakka. Siulleq: Aalisakkat avammut assar- tornerini Atlantikukkut as- sartorneq atorunnaarlimik qulequtsersimasaa, aamma: Nunanut allanut tuniniaasar- nermi Royal Greenland ki- nguarsaasuuvoq-mik qulequ- talik isumaqataaffigingaa- rakkit nuannaajummersima- vunga. Soorlumiuna ilaanni inuit matup tunuaniunngit- soq attarmuulaarluta ilaanni- lu marluinnaalluni ingerlati- taanitsinnik oqallisinngik- kaangatta isummagut atuaan- narsimagai. Anders Nielsson-iaa ilu- moorputit, qularirtngilaralu amerlasoorpassuarnit inunnit killormuunngitsunit isuma- qatigineqassasutit, qanorto- runa landstingemut ilaasor- tatta atuarsimaniarlissuk. Uanga tunginnit issuaavigi- sariaqanngimmat isumaqa- taanangaarmallu taperseru- sujussuarlutit nersortariaqar- pakkit, ajuusaamaqaarlu ilit- tut isummersinnaasut qinik- kagut ikippallaarmata. Aalisakkanik suliffissuatta ingerlanneqarnerat annertu- nerusumik oqallisigineqar- nissaa kissaatiginaraluaqaaq, isummersuutimmi ilagisaria- qalinnginnerlugu kommu- nenut namminersortunullu tunniutiinnamissaat? Tamak- kuugaluarput oqallisigine- qarsinnaasut. Tupinnaqaarlu inuiaqatigiit aktieselskabenut tapiissuteqartuartassappata, taamaattumik Royal Green- land apererusunnarpoq inuia- qatigiit piginnitsitik oqalut- tuutilaarsinnaannginneraat nunani allani suliffissuaati- gut qanoq annertutigisumik inuiaqatigiinnut ikorfartuisu- uppat sinneqartoorutigisar- takkaminnik? Tyskland-i- miittorsuaq qanoq sinneqar- toorutigisartigaasiuk? Nas- suiaatilaartigut, tusagassior- toqarpusi, kissaatigaaralu qa- noq ingerlanissinnik tusarler- neqassasugut, taamaattoqan- ngippallu paasiinnassavarput iluanngitsumik ingerlatsisi- masusi. Forældrenes ansvar for deres skolesøgende børn Af Janne Kleist Lyberth, skoleleder i Narsarsuaq Skole I forbindelse med konferen- cen, med overskriften »Den gode skole«, i Kangerlussu- aq, fremlægger Narsarsuaq Skole følgende som debat- indslag: Hvis vi skal opnå optimal undervisning til skoleelever- ne, er det meget vigtigt med et godt samarbejde med forældrene. Når en skoleelev møder i skole efter for kort tids søvn i løbet af natten og uden af have spist morgen- mad, får barnet ikke noget ud af undervisningen, fordi tan- kerne ikke er rettet mod undervisningen, men mod den manglende søvn og sult- fornemmelsen. Vi mener derfor, at det er meget vigtigt, når »Den gode skole« bliver drøftet, at gøre opmærksom på, hvilke områ- der forældrene er ansvarlige for. I dag løber forældrene oftest fra deres ansvar og overdrager beslutningerne til skolen, og når skoleeleverne Qaffaaniameq akuersaameqar- sinnaanngilaq All. Uthilie Heilmann, Atuisartut Siunnersuis- oqatigiivini siulittaasoq Atuisartut Siunnersuiso- qatigiit ataatsimiinner- minni, kallerup innerata er-ngullu akiisa qaf- fatsinne-qamissaannik si- unner-suuteqarnissap, ulluni kingullemi oqallisa- asup, innuttasunillu atuga- risamikkut annertuumik eqquisussap siun- nersuisoqatigiinni akuer- saarsinnaanngilarput. Akitigullu qaffaanissap pinngitsoortinneqarnissaa sulissutigerusullugu. Prisstigningerne kan ikke accepteres Af Uthilie Heilmann, formand for Grønlands Forbrugerråd Et enigt Forbrugeråd har på sit sidste møde beslut- tet, at man ikke kan accep- tere forslaget om at sætte priser op på el og vand, idet forhøjelserne vil ram- me samfundet hårdt. For- slaget har i de seneste dage udmøntet sig til heftig debat og skal snart frem- lægges. Rådet vil arbejde for, at prisstigningerne ikke bli- ver realiseret. løber ind i noget dårligt, giver de som regel skolen skylden. Vi er snart inde i år 2000 uden at forholdene har ænd- ret sig, og derfor mener vi, at det er på tide stille følgende spørgsmål til forældrene: - Er det ikke forældrenes ansvar, at eleven møder udhvilet og mæt og til tiden i skolen? - Er det ikke forældrenes ansvar at opdrage barnet til at respektere sin næste? - Er det ikke forældrenes ansvar at se efter i barnets skoletaske for at kontrollere, om kontaktpersonerne har skrevet noget i meddelelses- hæftet, om der mangler noget i penalhuset, om barnet har lektier for m.m.? - Er det ikke forældrenes ansvar at give besked i god tid, hvis eleven skal på ferie eller skal have en fridag, og på den måde sikre, at der i god tid kan planlægges lekti- er for barnet under dets fra- vær. - Er det ikke forældrenes ansvar at sørge for, at der er et godt samarbejde med sko- len, og at de ikke optræde ensidigt ved konflikter, men i stedet skal vurdere konflikt- situationerne fra forskellige sider? Når vi ser på forholdene i dagens skole, har vi besluttet at fremlægge ovenstående, for at opnå, at forældrene får større ansvar over for deres skolesøgende børn, og for at understrege, hvilke ansvars- områder, det drejer sig om. Vi mener, at sådan som situ- ationen ligger, er der enkelte børn, der taber kundskaber på baggrund af forholdene i hjemmet, og med dette udgangspunkt er det nødven- digt at understrege og infor- mere om, hvilke områder forældrene selv har ansvar. God debat. Aasiaat Kommuneat pissarsiorpoq NINGIUTUT Aasiaat Kommuneata meeqqeriviutaani Puisi/Uiloq- mi ningiumik piaartumik atorfinittussamik pissarsior- poq. Aasiaat Kommuneat Puisi/Uiloq-mi ningiumik pikko- rissumik pissarsiorpoq. Kommunalip anguniagai naa- pertorlugit meeqqervimmi ineriartortseqataanissar- nut meeqqat nuannersut 52-it utaqqivaat. Sulinernut iluani ilinniaqqinnissanut assigiinngitsu- nut peqataatinneqartassaatits. Atorfinitsitsineq Kalaallit Nunaanni ulluunerani aam- malu ulloq unnuarlu paaqqinnittarfinni perorsaasutut sulisut pillugit Kalaallit Nunaanni Naalakkersuisut aammalu P.I.P.-ip akornanni isumaqatigiissut atuut- toq tunngavigalugu pissapput. Atorfimmut qinnuteqartunut avataaneersunut atorfi- ninnermut tunngatillugu nuunnermi atorfimmillu tu- nuarnermi pisattanut aningaasartuutit maleruaq- qusat atuuttut malillugit akilerneqassapput. Avataaneersumut inissaqarniarneq isumagineqarsin- naavoq, ineqarnermut akiliutit maleruaqqusat malil- lugit akilerneqartussaallutik. Atorfinnut tunngasunik erseqqinnersusumik paasi- saqarusukkussi Puisi/Uiloq-mi ningiumut Arnaaran- nguaq Reimer telefon 89 21 83 imaluunniit meeqqe- riviit allaffianut Knud Pavia Olsen telefon 89 22 77 lok. 219 sianernikkut pineqarsinnaapput. Qinnuteqaatit, ilinniarsimanermut uppernarsaatit, siusinnerusukkullu sulisimanermuut uppernarsaatit ilanngullugit kingusinnerpaamik 24. september 1999 nassiunneqassapput uunga: AASIAAT KOMMUNEAT Løn- og personalekontor Box 220 ■ 3950 Aasiaat Telefax 89 22 87 - i AG er der også KM A ANNONCEE

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.