Atuagagdliutit - 25.11.1965, Blaðsíða 28

MERARTAVTINUT
umiartortup uvdlorsiutai
kungeKarfingmingånit Tuluit-nunanit, kungitsuvfeKarfik USA
avKusaidlugo kaisareKarfingmukarneK Japanimut
Columbiame igdlonarfit tlane Car
tagenamlpugut. sujugdleimik någdli-
uperårnera tailåratdlardlara. Ameri-
kap tungånut ingerdlaordluta kiguse-
rerssuårama, issera talerperdleK ulu-
agalo åjavko. kaportitaraluarama ilu-
aKutiginagit sinigsautituinalerdlunga.
månalo tåssa tuluit nunånit Amerika-
mut pivugut, avKutåne aulariåmisa-
nata — KatsunganeK.
Cartagename uliamik usilersoriar-
dluta Banamap ikerasaliarssuatigor-
dluta ingerdlavugut — ila, KanoK a-
keKaKå. sujugdlermik pulatipåtigut,
matorssue matugamikik tasamånga a-
tivtinit imermik imilerpåtigut. uliv-
kårmat autdlarpugut, umiarssup su-
jornane mardluk noKigtut mardluk
kingornane. taimaitdlutåsit undgtipå-
tigut, matorssue matugamikik imer-
påfcigut. Kutdlermut pigavta isåma så-
ma umiarssuit, isumaKaleraluarpugut
Kilangmut uliamik pajungnialersugut.
soruname nåmerujugssuaK — taKag-
sigåtigut!
unuap KerKata migsså-ne apukavta
nalunaerKutaK atautsip KerKata mig-
ssåne kigutit nakorsånukarpugut, ait-
såtdlo sisamångulersoK angerdlardlu-
ta. autdlaravta Kangame Kuj-anéngu-
arsse, Japanip tungånut Hawaii av-
Kusårdlugo, KøKertat akugdlormitdlu-
git, månalume radio nuån.. haw-aii-
miut. månalo KatsunganeK aulalåria-
rata Japanimut apupugut.
ajoraluartumik umiarssuarput kasi-
ligaugame Europamut uternisaugut,
grækerit -iilåta pisiarisimangmago. ta-
måna åipåtigut KujanéinarpoK anger-
dlarasuarniåsagavta. manåkut Yo-
koyamamut ingerdlaorpugut, sisamå-
ngormat Kanon ateKaraluarnerpumut
pivugut, tåssanilo uliamik usingiar-
dluta. tamåssa matrosit mas-kinaleri-
ssutdlo nuånåtårput, suna nagdliutor-
siutigisimanerpåt imaita Kåumatit ku-
lingortorsioråt imalunit umiarssuavta
kasiligaunera.
orrålåp atane
uvdlumikut atausingornerme, uv-
dlåK imaK Kivdlarik, seKimer&suaK
augpitdlerulordlune kangivtinit nui-
vok, -atautsivdlunit akulissane sua tu-
ngånitoK sianigerpiarnago sutdliput.
uvagut silatumårnerit sulivdluartu-
ssårpugut umiarssup avatå tungå tu-
ngujortumik Kalipagdlugo. uvdlåK ar-
finermut -tulagpugut, asumiåsinguaka-
sit nunamut kingugdlermérdlutik pa-
jugtut — tamarmik sianiutait amiga-
pajålersut. tamavta /kiangmik iput-
dlugo sulerråpugut.
uvdlumikut nalunaerKutaK sisama-
nut nålagkavta nerissarfianukarpugut
tamavta ånilångåp atåne. iseravta o-
Kautigå umiarssuautilik A. P. Møller
arfiningormat toKUsimassoK, tåssa
12/6-65. isumaKardluta sorssuanmik
GIV
DERES
SØN
OG
DEM SELV
EN
pigalugtualeramisigut Kaer-Kugåtigut,
imågdlåme nålagkavta inerissarfia
perngautaussumik tamavta iserpar-
put. erfalassoroK iKiterKusimåsaoK ili-
neKarnigssåta tungånut.
16/6, uvdlumikut siagdlerpoK, umi-
arssup Kåva assagparput, nal. arfineK
pingasunit uvdio'KerKanut pigartiivu-
nga, radio sukasimåvigpoK, sumung-
narieKangikatdlarpugut.
18/6 Eolliippinerir nagdlerpavut å-
maunguakasit raaiuat sukasimåvig-
poK. uvdiup KerKanut nerissarigsavig-
pugut, ariernup KerKa nerissalugpu-
gut, orrålap atane nuån.
21/6, igpagssaK sapame nal. atautsi-
mut filmerpugut amerikamiut piner-
aiugtuierssarutånik. snarput ajunge-
KaoK, anorssaiularpoK. radio sukasi-
måvxgpoK, Europamut pinigssarput e-
1-ininaKaoK, nåsap umaarssuånit niu-
masaugut. pingasungorpat Singapore
nagdiisavai’put månåkut Kina Kom-
munistiussup imartata ilatigorpugut.
uvdlaK ulåputeKaugut umiarssuapa-
låvta aKuata Kavane sesumssarpugut
— taimåingilardle, KaKortumiK Kan-
påparput. ineravta åma oKarfigilerpa-
ugut ama nangitdiugo KaliparKuvruu-
go. iiumutcuime pitsaunerussumik
porsimaKar.aiuaruvta — Kanermut
tugtugssånguaK erKarsautiginago, su-
lissune sutianiio nakutigmerusagaiua-
rai. uvangasit eiiKarsautiKut oKainar-
punga, imaKa A. P. IVEøllerip pusussu-
terssue kingornukusugkaluarai.
månåkut Vietnamip radiua tusar-
nårpara, sordlo sorssugfiungitsup ra-
diua — Kimarpalugtumguakasiuput,
månåkutdlo Sukarnomut nugmarpara
Kimaner ungmat.
anorerssuaK sialuk
24/6 siilarput ajungikaluarpoK kisdå-
ne kagdlerame. nuna såmia tungivti-
nipoK, radio nérKuloiKaoK kagdlerne-
ra pissutauvdlune. uvdlåK aKUgtar-
t'ingme torersaivunga, narKa assag-
dlugo igalåtdlo Kivdlarigsardlugit. i-
nerama umiarssup aKuata Kåvane Ka-
lipaivunga. uvdiup nerKanitdio pinga-
sut tungånut sinigdlunga. månåkut
Kumut Europap tungånut ingerdlaniv-
tine radiup nipilerssortamera ajorat-
dlåsoK arabiamiut påsisimassaKar-
piångitsutut erinarssortartut erKåsi-
ornerine. Suezip ikerasaliarssuanit
agpisimålersarput KaKugumut Kami-
tagssauj ungnaerdlutik.
uvdlumikut sapame junip 27-åne
nal. Kulit Kångerdlugit itangneK pi-
ngasut nålagarput encartussivoK. nal.
atautsimut filmerpugut, takuvarput-
dlo polenimiut filmiat agsut nuåner-
sok. silagigpugut, KatsungavoK kuku-
tigut seKineK nuissarpoK.
uvdlumikut 30/6 igpagssardlo ano-
rerssuarsiorpugut sialugssuartardlu-
nilo. uvdlåK arfineK pingasunit aKUg-
pugut akornatigut Kalipaissamiardlu-
ta. månåkut Mena al Ahmadi Ku-
waitimitoK ornigparpungoK. Menamé-
réruvta Suezikordluta Italiamukåsau-
gut. igpagssaK uvdlumikutdlo erKar-
tusserKigput, tamatumuna kasiligag-
ssångordlugit. unugugssakasingåsit, a-
Korérdlune aKuanut pujortatåriartor-
dlune. atausingornermingånit aKug-
tarfiup kigdlingane pigårtalisaugut.
Kåvasiortut uvdlåkut arfineK mar-
dlunit tatdlimanut sulissalerput, nå-
lagkatdlaramik arfinermit sisamat
tungånut sulissaraluaramik.
uvdlumikut julip åipåne OKalugtu-
agssartaKångitsumik silagigpugut,
KatsunganerssuaK månalume manik,
seKinerssuardlo, liniga kiagpatdlåle-
Kingmat nigdlarsaut igkavnito« Kåu-
matit arfinigdlit aserorsimagaluartoK
iluarsåukavko månåkut umiarssuaK
néi’Kulugtingerssaivå, elektrikerimut
suliarerKussaraluaravko piumånging-
mago nangminerssutigigavko. radio-
avise erKungmat atuaravko arfiniling-
ningåningoK 18-inut kiagpoK, ila tå-
ssaKa, niputivigdluta sulivugut, ima-
Ka 30-nik kiagpoK.
uvdlune måkunane Kingora agsut
igassukulissarpoK, Kularnångitsumik
gigteKapajålersimavdlunga. tåssaKa,
unungmåna nukagpiarautivta OKarfi-
gingmanga imugssuarmik OKUgtumik
piniarsimagaluardlune igassumut iti-
garsimavdlime. uvavnut misilerKung-
mago Kingora iluarserdardlugo takav-
na aterpunga. itigartikaluariarmanga
uvangagsseriarama tuninarpånga, i-
maKa aitsåt Kingulugtumik takulersd-
mavdlune.
sikut coca-colatdlo
julip tatdlimåt. igpagssaK Menamut
apupugut uvdlåkut nal. tatdlimat mig-
ssåne. nalunaerKutardlo uvdiup Ker-
Kanut KiterKutoK pulåmautdluta. uva-
likut umiartortut sukisaersårtarfiat
ornigparput sikut coca-colatdlo ali-
kutaråvut, nal. pingasut KerKa filmer-
pugut Anders Mærskermiuinauvdlu-
ita, avdlamik umiarssuaKånginame. si-
samanut KiterKutoK pigårtoK iserpoK
nalunaerfigalutalo nalunaerKutaroic
tatdlimanut umiarssualiviup avatå-
nut kisåsugut. tatdlimångulermat a-
ngerdlåvugut sikutukatavigdluta. ar-
fernup KerKa Kångilårå avalagpugut,
arfineK mardlunut KiterKutoK inerav-
ta uvfarpunga. uvfarérdlunga inivnut
iserama kasugtorfigitipunga, arfineK
pingasunungoK pularKisugut. Kulingi-
luat KerKa pulavugut anitdlauterKing-
natalo. uvalikut nal. mardlunut a-
valagpugut Suezip ikerasaliarssua or-
nigdlugo.
uvdlumikut 6/7 silageKaugut, Kat-
sunganerssuaK kiagssuardlo. uvdlumi-
kut umiarssup sujuane Kalipaivugut.
KåléraK J. Levisen.
DanmarkiliarneK
Danmarkiliarnera OKalugtuarilåmi-
arpara. atausingornerme septemberip
1-åne Kulusungmit autdlartugssau-
galuardluta tingmissartumik tikitoKå-
ngeriarmat pingasungornerme aitsåt
autdlarpugut. taimane åma anånåkut
autdlartugssaugamik agsut ulapipu-
gut, portuivdlutalo pigavta. uvalikut
nalunaerKutaK pingasungulersoiK ni-
viarsiaraK iserdlune pilerpoK tingmi-
ssartoK pingasunut tmisassoK nal. aku-
nerinålo uningåsavdlune. tuaviO'rdlu-
ngagoK pujortulérKamut autdlariartu-
patdlåsassunga, atissalersupatdlariar-
dlungalo anånåkut ilagalugit åmukar-
pugut.
pujortulérKamut ikigavta utarKilå-
riardluta autdlarpugut. mitarfingmut
pigavta tåunaKa åma tingmissartup
minigsså utaricilerparput, aitsåt sisa-
mångulersoK mipoK. tatdlimånguler-
sordlo tingigavta nuissat akorne a-
nordleriarmata KUtdlarsarKilåriardlu-
ta ingerdlarKilerpugut. avKutåne nuå-
nissagssamårtigalunga meriångugavta
ajoKaoK.
Kangerdlugssuarmut pigavta kuf-
fertivut tigusinardlugit pisungmik
hotelimukarpugut, tåssanilo nerisi-
nardluta inigssavtinut majuarpugut.
uvdlåkut anéravta Kangerdlugssu-
arme teriangnianik takussaKaKaugut,
uvdlutdlo pingasut Kangerdlugssuar-
misinardluta unuame mardlununt
autdlarpugut tåmermit dssigissaKar-
fiungitsoK. KasugaluaKaluta Kutdlari-
artortitdluta Kåumariartuinarmat si-
ningneK saperpugut. tikingajaleravta
ermiutigssavtinik tipigigtorssuarmik
tunivåtigut, tauvalo Kastrupimut mi-
pugut.
téssane gangerujugssuartigut inger-
dlamårpugut inerujugssuarmilo utar-
Kivdluta iliniarttisissut aigdlersut tå-
kunigssanut. tikeriarmata autdlarpu-
gut bilit pingasut busitdlo atordlugit,
uvdiup KerKanut najugagssavtinut a-
pupugut.
tåssane najuganarpugut Kåumatit
mardluk kalåliarnat 70-iuvdluta. sa-
påtip akuneranut mardloriardluta na-
lunguartarpugut. Kåumatit mardlu-
ngormata 38-uvdluta autdlarpugut
Jyllandimut takornariåsavdluta. Ka-
lundborgimit Juelsmindemut ikårtau-
tip sujua magpermat anivugut, tåu-
naKalo ingerdlalerpugut. Jylland
Sjællandimit Kagtunerungmat agsut
aliånaerpugut. igdloKarfik tikitarput
sujugdleK tåssa Horsens, tåssane ni-
viarsiarKat mardluk niuvavut, atuar-
figssamingnut busimik ingerdlarKig-
tut, tåssångånitdlo ikiliartulerpugut.
uvagut nunagssavtinut tikipugut u-
nåkut arfineK mardlungulersoK, ne-
reriardlutalo inigssavtinukarpugut. a-
Kaguane atuaKatigssavut 40 sivnigdlit
tikiput.
Elisa Kanuthsen
Balle ungdomsskole,
Balle pr. Bredsten.
Maria, niviarsiaraK grækerit nunåmio erniusimavoK umafå pufoKar-
dlune. sisamanik ukioKalerame tingmissartumik LondonimukåuneKar-
poK nakorsanitdlo suliaritikame mianerssoKalune aitsåt angalaulårsi-
naulersimavdlune. ukiut mardluk Kångiungmata LondonimukarKigpoK
suliaritinine namagsitikiartordlugo, månalo Maria mérKatut avdlatutdle
aulagsarigtigilerpoK.
_________I
timerssomeK nuånariniarsiuk
manåkut nunavtine timerssutit ingerdlåneKalersimassut ardla-
Kalersimåput, pingårtumik nukagpiaritane ingerdlatisavdlugit
nuånerdluinartut
Atuagagdliutit méricanut Kupernerat
atuardlugo nuånertaKingmat uvanga-
le naitsungugaluartumik ilångussilår-
niarpunga. erKartorniarpara timer-
ssorneK mérauvdlune åma nuånerta-
KissOK. ilame kalagtut arssardlune su-
arssunguamik arssalerdlune — ilåne
kamikumik — naleKameK ajorpoK. i-
låne akerarit mardluinauvdlune ilu-
ngersutikutsortardlune ajuniutdlune.
tåssame taimanikut pingårtumik niu-
vertoruseKarfingme timerssuteKångi-
laK, taimågdlåt arssarneK. ilame pui-
orneK ajornartarpoK mérauvdluta a-
perssortingajalerdluta arssamik put-
dlalingmik takornårnerput. ila ilåne
nerinigssardlunit tunugdliutariaKar-
tarpoK. arssaK aKigdlugo tutsiåinaic
tangmerKigtardlune. tamånale åma
asulinaK nuåningilaK åma timimut i-
numarigsautitut nukinigsautitutdlo
mérKane peroriartortune pingårute-
KardluinarpoK. sulime nuånaralugo
erKaimassarpara taima arssarujugssu-
arérsimavdlune tårsilersoK angerdlar-
dlune kiangmik iputdlugo iserdlune
igdlup kiangneranik ilarKigdlugo, a-
tissaiariardlune nerikutsordlune ki-
ngornatigutdlo iliniagagssat iliniar-
dlugit nuånertåssusia. kingorna utor-
Kaliartordlune KeKarérsimalerdlune
sule timerssomeK nuånaralugo timer-
ssortartutdlo nuånårtorissat issuamia-
pajugtardlugit, påsisimalerdlugulo ar-
ssarneK ilikariartordlugo sule pikorig-
kumaneK agdliartulersarpoK.
tamåkua erKartoravkit måna ilivsi-
nut inåssutiginiarpara, méraunivsine
timerssomeK nuånariniarsiuk tarnåna
agdliartornivsine timivsigut anersåv-
sigutdlo iluaKutigisaKårse. erKaigi-
nartigume månåkut pingårtumik ig-
dloKarfingne timerssutit ardlaligssuit
ingerdlåneKalermata piumassunut ki-
kunutdlunit. uvdlumikume kamiku-
mik arssamerinaK timerssutaujung-
naersimavoK. månåkutdlo timerssutit
ilait taisinauvavut måne nunavtine
ingerdlåneKarsinaussut mérKanilo pi"
ngårtumi'k nukagpiarnane ingerdlati-
savdlugit nuånerdluinartut: isigkamik
arssarneK, timerssut nunarssuarme
nuånarineKamerpåt tamånalo pivdlu-
go issigingnårumane»arnerpåt ilåt.
agssangmik arssarneK, timerssut åma
soKutigalugo nuaneicissoK. volleybold
baskebold, bordtennis tennis, tauvalo
atletikdmik taineKartartoK, tåssa ti-
merssutit åssigingitsut -atautsimut ka-
titdlugit, arpaliuneK ernagtarneK, av-
dlatdlo tåingisåka. ilångutdlugo na-
lungneK sisorarnerdlo pingitsortaria-
Kångitsut ilagait. nunavtine inugpag-
ssuit nalugsinåunginertik pissutigalu-
go ajunårtarput. nalimgneK iliniar-
dlugo ilikarneKarsinauvoK. atago nu-
naKarfivsine nalugsinaussortaKaruvse
Kinuvigisiuk iliniarterKUvdluse, tauva
imana iliniartisinåusagåse. sianigissa-
riaKarparsile nalungneK pinguautåu-
ngingmat navianångitsoK. iliniåsaguv-
sile tatsime imamilunit itisujungitsu-
me sujugdlermik dliniarKårtariaKar-
tarpoK. noKarneK nalugdluarsinaussu-
galuanilunit navianaKingmat.
naggatåtigut neriutigalugo tåuko
agdlagaminika ilavse tamatuminga
(tåssa timerssornermik) 'SOKutigissa-
Kartut soKutigalugo atuarumåråt. ti-
merssornerme tåssauvoK mérKame
Kitdlarugtomerussume, inusugtume
nukinerugtomerussume, utorKarnilo
nuånarsautauv-dluartartoK. åmalo ti-
merssorneK OKautsinik ukunånga ili-
sarnauserneKartarpoK: tarneK perKig-
sok, timime pencigsume.
atuartugssat tamaisa inuvdluarKU-
våka.
Jakob Jeremiassen,
IlimanaK.
DEN RIGTIGE MODELJERNBANE
MED MASSER AF TILBEHØR
FERD’NAND
S)
Distraheden Don
Juan
fe
nerissagssat
såginatcildka!
28