Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 15.08.1974, Blaðsíða 12

Atuagagdliutit - 15.08.1974, Blaðsíða 12
ukiut 3812 sordlo uvdloK sulivfiussoK takisorujugssuaK Kalåtdlit-nunavtme angatdlatinik nåkutigdlissoKar- fingme pissortaK Eiler Cortsen ukiut 39-gssåt Kiter- Kutdlugo nunavtine sulerérdlune Danmarkimut anger- dlartoK, suliaminutdlo tungassunik autdlalernermine oKalugtuartoK. agdl., assil.: Hans Janussen. — angatdlatit angatdlatinik nåku- tigdlivfeKarfingmérsunit misig- ssorneKartartugssat ukiut inger- dlanerine Kalåtdlit-nunåne amer- dliartuåginarput. måna angatdla- tit 1500-1 migssiliordlugit amer- dlåssuseKarput ukiutdlo tamaisa amerdleriartardlutik. aussaunera- ne inuit mardluk ukiuneranilo a- tausinaup misigssuinerme suliag- ssat isumagissarpait. nålagauv- fiup sipårniarnera pissutigalugo amerdlanerussunik suleKatitårsi- nåungilagut. tamåna pissutigalugo Kalåtdlit-nunåne angatdlatauti- lingnut kajumigsårutigiumavara angatdlatimik KaKugo misigssorti- neKarnigssåt sapingisamik piår- tumik angatdlatinik nåkutigdli- ssoKarfingnut nalunaerutigissar- Kuvdlugo. påpiarautimingne ta- matigut takusir.aussarpåt angat- dlatimik tugdliane misigssorne- Karnigssåt Kaaugo pisanersoK, a- ngatdlatinik nåkutigdlissoKar- fingme pissortaK Eiler Cortsen nunavtinit autdlalernermine Atu- agagdliutine suleKataussumut o- Karpoic. Cortsen ukiut 39-gssåt KiterKutdlugo nunavtine sulerér- simavdlune autdlavigpoK. — angalaniarnerup silavdlo ki- salo ornitagssat ungasigpatdlåru- jugssuartarnerisa ajornartorsiuti- gititaaait pissutigalugit angatdla- tautigdlit piårtumik kalerrisimå- ngitsut ilaisa uvdlune ardlaling- ne utarKissariaKarsinaussarpåti- gut. nuånerneK ajorpoK angatdla- tautigdlit uvavtinik utarKititdlu- tik angatdlatimik amutsivingmiti- neKarnerinut ingmikut aningau- ssartuteKartarångata, E. Cortsen nangigpom — kalåtdlit angatdlatautigdlit nunane avdlane angatdlatauti- lingnit pårssinerdlungnerungit- dlat. tamanile inoKartarpoK pigi- ssamingnik — angatdiatautiming- nigtaoK — pårssivdlvångitsunik. erKaimassariaicarpoK angatdlat i- nutigssarsiornerme atortungmat sapingisamik amerdlasunik ani- ngaussarsiniarnerme atugagssaK. angatdlat pitsauvdluinartingikåi- ne iluamik iluairutigineK ajornar- tai<aoK. aserKukut mikissut iluar- sarneKartarnerat angnerussut ilu- arsarneKartarnerånit akikineruju- arpoK. angatdlat misigssorneKar- figssane KångiuterérsoK ajunårfi- ugpat a.iutorpatdlunit sitdlimasi- ssarfit taorsiumaneK ajorput. tai- ma pissoKartitdlugo aningaussar- tutit tamaisa angatdlåmik piging- nigtup akilertariaKartarpai. — Kalåtdlit-nunåt 1953-ime Danmarkimut naligititaulermat a- ngatdlatinik nåkutigdlissoKarl'ik nålagauvfiup angatdlatinik nåku- tigdlissoKarfianut, niuvernermut ministereirarfingmut atassumut, nungneKarpoK. uvanga Kalåtdlit- nunane angatdlatinik nåkutigdli- ssoKarfingme pissortångorpunga 1954-ime, atorfigdlo tåuna måna tikitdlugo atorfigåra. angatdlati- nik nåkutigdlissoKarfiup isumagi- ssagssai inatsime ersseridvigsu- mik oitautigineKarput: inuit a- ngatdlatine sulivfeKartut ajunår- nigssåt pingitsortiniarneKåsassoK. angatdlatinik nåkutigdlinerme i- natsime piumassarineKarpoK a- ngatdlatit 20 tonsit sivnerdlugit a- ngissusigdlit tamarmik pivfigssa- ne aulajangersimassune misig- ssorneKartåsassut — ukiut sisa- mångornere tamaisa angnertumik ukiutdlo mardluk Kångiunere ta- maisa narKe. uvagut sulinivtigut isumagingneKatauvugut angatdla- tit atortuisa pitsaussutineKarnig- ssånut. — angatdlatautigdlit nuånåru- tiglnartariaKarpåt misigssuiarlor- dlula tåkutaravla. ilaisamiuna tå- kutarnerput nuånarivatdlårncK a.joråt angatdlatimik misigssorne- Karnerat aningaussanik naleKarsi- naussarmat. uvagutdle isumagi- ssagssarårput inatsisip uniorKuti- neKånginigsså. angatdlatautigdlit nangminérdlutik angatdlatinik nåkutigdlissut nalunaerfigissag- ssarait angatdlatitik Kairugo mi- sigssorneKartugssaunersut. ilait- dle nalunaingitsorlarput isuma- Kartaramik angatdlatitik misig- ssortingitsorsinauvdlugit. puigor- tarpåtdle taimailiornermikut ing- mingnut ajutorterujugssuarsinau- nertik. angatdlatip misigssortiv- figsså KångiuterérsoK ajutorto- narpat sitdlimasissarfit taorsiu- mångitsorsinåuput. tauvalo angat- dlåmik pigingnigtoK kisivingme aningausSanut tungassunut aki- ssugssaulertarpoK. Eiler Cortscnip åtå angulålo KGTl-ip Kobenhavnime umiar- ssuarnik iluarsaissarfiane pissor- taussarsimåput. åma nunavtinlsi- måput igdlulioKatau.jartordlutik igdlunigdlo iluarsåussiartordlutik. angutå Nungme nåparsimavitoKaK sananei<armat suleKatausimavoK 1903-me. kingusingncrussukut å- kå seminariap igdlutånik sanaita- tausimavoK. — taimaingmat tu- pingnångilaK mérautitdlunga Ka- låtdlit-nunånut tungassunik agsut tusagaKartarama, OKarpoK. — méraunerma nalåne umiar- ssuåricat Kulit migssiliortut Ka- låtdlit-nunane atorneKarput, ilåt- dlo atauseK ukiumut atausiardlu- ne DanmarkiliartineKartarpoK misigssorneKåsagame. 1920-t nå- jarlorneråne erKartorneKartaler- poK Kalåtdlit-nunåne umiatsiali- orfiliornigssaK, kalålerdlo — Carl Broberg — umiatsialiorfingme pi- ssortångornigsså sujunertaralugo iliniartineKarpoK. 1928-me Kalåt- dlit-nunåt takorKårpara. åipågua- ne maungnarKigpunga, 1931-milo Lauge Kochip ilisimassagssarsior- nerane Tunuméiratauvunga igdlu- lioKatauvdlunga. 31-mit 36-mut angatdlasiagssanik titartaissartug- ssatut iliniarpunga. Carl Broberg ukiune tatdlimane Sisimiunérér- dlune Danmarkimut feriaKartug- ssångormat taorserpara aprilime 1936-me Sisimiunut tikitdlunga. Broberg ukioK atauseK Danmarki- mériardlune utertugssaugaluar- dlune Danmarkimut unlnarmat Sisimiune umiatsialiortingme uki- une tatdlimane pissortagssatut a- torfinigtineKarpunga. sorssungneK pissutigalugo ukiut arKaniligssåt KiterKutdlugo Sisimiunipunga — uvdloK atausinardlunit sulingiv- feKångitsordlunga. Sisimiune u- miatsialiorfik taimanikut kisime EEEVINRL/DE reservedele — tilbehør omgående ekspedition pr. skibs -eller luftpost. Trans-arctic marine INDUSTRIKVARTERET "'TAM 3911 HOLSTEINSBORG ~~ Telegramadr.: TRANSARCO Helve ila BOLCHER er de bedste sukuarKat pitsaunerpåt • i nemme poser -12 forskellige slags « - pugssiarigsut — åssigTngitsut 12 J Eiler Cortsen. Kalåtdlit-nunåne umiatsialiorfiu- vok. 80-it 100-tdlo akornåne a- merdlåssusilingnik sulissoirarpu- gut KångiutoKåtarujugssuardluta- lo sulissariaKarlardluta. kingorår- tigssal agsut amigautigineKarput tåssalo Kalåtdlit-nunåt tamåt pi- lersugagssaralugo. umiatsialior- fiup maskinanik iluarsaissarfigtå- ne pissortaK, Tittus Siegstad, nangminérdlune titartaissarpoK takussutigssiortardlunilo, tåukulo USA-mut nagsiutarpavut tåssane kingorårtigssat kuineKartarmata (sananeKartarmata). suliaminut (ungassunik pikorigdluinartunera pissutigalugo suliagssavut sor- ssungnerup nalåne namaginartu- mik isumagåvut. — sorssungnerup nalåne Sisi- miune umiatsialiorfik angatdlati- nik motorinigdlo iluarsainigssame atortugssanik tamanik atautsimut eKileruvfiuvoK. OKarfigineKarpu- nga umiatsialiorfingme isumagi- neitåsassoK angatdlatit Kalåtdlit- nunånitut tamarmik angalasinau- nigssåt. taimanikut angatdlatit i- lait tåssåuput umiarssuårKat ku- lit niorirutigssanik aumarssuar- nigdlo igdloKarfingnit amerdlå- ngitsunit sinerissamut tamarmut agssartuinerme atorneKartut. u- miarssuårKat tåuko pingitsoratik angalaorsinaussariaKarput, agsut- dlo atordluarneKarput. taimanikut Kalåtdlit-nunånut landsfogediu- ssok, Eske Brun, uvdlut ilåne u- vavnut OKarpoK angatdlatit aser- fa tdlagtailineKarnigssåine ator- tugssanik ukiunut tatdlimanut nå- magtugssanik atautsikut piniésa- ssugut. taimailiorpugut. piniagka- vut — katitdlutik 7000 tonsit mig- ssiliordlugit oKimåissusigdlit — a- tautsikut tikissuneKarput. torKor- sivigssaileKileravta igdlungåtsiar- ssuit mardluk sanassariaKarpavut, tikisitavtalo ilait igdlut ardlagdlit Kaliåinut soKångilsunut inigssior- tortariaKarpavut. — sorssungnerup nalåne uva- nga kisima amutsivingme iravdlu- nårtauvunga, kalåtdlildle suliv- dluaratdlartitdlugit suliagssarput nåmagsivarput. sulissugssavta i- lait uvagut nangminérdluta ili- niartipavut, iliniartutdlo Kalåt- dlit-nunånit tamaussavingmit pi- ssut tåkutarput. taimaingmat 1940-me iliniartut 20-t ihigssåt sanassariaKarparput. 1941-miu- nguatsiai'poK iliniartut teknikimut tungassunik atuartitalerpåka. Si- simiune amutsivingminerma na- låne iliniartut 80-it migssiliorto inerput. iluarsaissarnerit saniat1' gut pujortulérKanik mikissuni^ nutåliortarpugut. — umiatsialiorfiup ingnåtdlag^' ssiorfiata ingnåtdlagiaKarttiaisa t' lagait nalunaerasuartauseriviK’ KGH, nåparsimavik, OKalugf*^ umiatsialiorfingmilo sulissut ila1' sa igdlue. ilåne olia atugagssa*^ kigdlilersorneKarpoK; taimanlku ingnåtdlagissiorfik uvdlo’KerKat® su.jornatigut nalunaerKutap akU' nerata KerKa uvalikutdlo åma na' lunaerKUtap akunerata KerKa uV' dlut tamaisa taimågdlåt ingerdla' tineKartarpoK. — sorssungnerup nalåne USA' mik niuveKateKalerniarneK Kalål' dlit-nunåla ajornartorsiutigissoi'U' .iugssuvå amerikamiut niorKutiS' ssanik tunissaKartartut dollarsinil5 akilerneKarnigssartik piumassa' ringmåssuk. orssugissap Kalål' dlit-nunåt aningaussarsiorniko ånåupå. ilame orssugiak amerika' miunit ima piumaneKartigaoK aO' lajangerneKardlune New YorkiP umiarssualiviane kaligtautil' USA-p ingerdlatineirarneranut P1' ngåruteicardluinaraluartut, Kalål' dlit-nunånit kingugdliutilårdluå1 pilersorneKåsassut. — sorssungnerup nalåne Kav" dlunåt ilaKutarit arfiniliuvdlui3 Sisimiunlpugut. sorssungnerup *' låne Røde Kors taimågdlåt avKO' tigalugo Danmarkimit tusartat' pugut ilaKutanut tungassut P1' ngårnerpåginait agdlagkane a' tautsine OKautsit 20-t migssili°r' tut atordlugit nalunaerutigineKa1' tardlutik. taimaingmat avatåm tusaraj ungeKaugut.. t.a imåikalua^' toic Sisimiuntnera Kalåtdlit-nuna' ninivne nuånernerpåtut issigåra- — 1946-me ieriaitarpunga. u' kiut mardluk Kångiungmata a' ngatdlatinik nåkutigdlissungof' dlunga Kalåtdlit-nunånut uterpu' nga angatdlatitdlo månitut tama1' sa misigssugarilerdlugit. KanoK a' merdlatiginere taimanikut aitsa iluamikåneK påsivavut. — måna 65-inik ukioKarpung8, Kalåtdlit-nunån’noralo uvdloi't11 sulivfigtut atautsitut takisorujuS' ssuartut issigåra. måna unulerne' rane suliungnaerama Danmarkil* arpunga scraerningornivne erkie' sivdlunga uvdlut atorumavdlug'l’ Kalåtdlit-nunånukarKingnigssa- ra Kularåra, ikinguterpagssuåkale atåssutcKarfigiuåsavåka, EHeI Cortsen naggatåtigut oicarpoK. 12

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.