Atuagagdliutit - 15.08.1974, Blaðsíða 15

inuinait kikutdlunit nangmingneK
aulajanginigssamut pisfnåuput
"anslatør (oKalugte paitsdrtugssåungitsoK) Jens
Poulsen såkortumik landshøvding Hans Lassenip Jyl-
land-Posten-ime oKausmut akissoK agdlagai imaKar-
S|massut kalåtdlit nangmineK aulajangtsinaunerat
P'vdlugo
alåtdlit-nunånut landshøvdinge,
tna Pingåkujuk Lassen-imik tai-
eKartartoK, Jyllands-Posten-ip
°rmuane 23. juni 1974-imérsume
alåtdlit nangminérdlutik aulaja-
gisinautitaunerat pivdlugo ima
U§ut OKarsimanerarneKarpoK:
Kaiåtdlit-nunåta sujunigsså-
ersarsautiginerane nalominar-
fftik angnertumik erKarsautigi-
^agssaKarpugut imåitumik: Ka-
dlit-nunåne sunik iluaKutigine-
^arsinaussunik kalåtdlit nangmi-
lvigdlutik aulajangisinåusagpata
hgavigineKarsinaussunik peitar-
erdlune. imåitormiuna 100 pro-
ehtiussumjk nangminérdlune au-
langislnaussoKarsinaunane au-
^langinerit nangminérdlune aki-
sinåungikåine. silarssuarme su-
uunit taiméitumik takussagssa-
KarunéngilaK.
, arnauna isumaga maligdlugo
hskit nålagauvfiat nålagauv-
SsUP Kalåtdlit-nunånut aningau-
iUssaisa tungaisigut ingassagi-
agssåungitsumik aulajangéKa-
n „'JhiartarsimassoK. Kalåtdlit-nu-
tale ilisimassariaKarpå nangmi-
s rss°rtungusagune — taimak pi-
a 0Råsagaluarpat — tamatumunga
PerKutaussoruj ugssussug-
s aur>gmat kalåtdlit nangmingneK
lunigssame kalåleKatigiussug-
ingerdlatinigssånut aningau-
ssat
fsagss
assen tauva naggatåtigut ima o-
tø^-Ssarsisinaunigssåt. — Hans
karsi:
sUle
KésassoK — tåssa atortugssiagssa-
nik il. il. aningaussarsiornerme i-
sumavdlutigineKarsinaussunik tå-
kutoKåsagpat tåkutoKåsångigpat-
dlo åssigingmik. Kitåta avatå u-
liasiorfigineKarsinaussoK påsinar-
sisagaluarpatdlunit åma kalåtdlit
amerdlanerssait ima oKarususå-
nguatsiarput: sule Danmarkimut
ilauvugut, ilaujuåinarumavugut,
åma Danmarkime tamarme ani-
ngaussagssaKatigingnermut ila-
pigtuissujumavugut. —
Kalåtdlit-nunåne nålagauvfiup
atorfiligtaisa Kutdlersåta oKause-
risimassai ilaginåinarneKarsinåu-
ngitsut tåukua nangminérdlunga
angnertunerussumik OKauseKarfi-
gisångilåka neriugkama kalåtdlit
politikere KunusuitsortaKartut i-
ssornartorsiuisinaussunik. taimåg-
dlåt måkua taerusugpåka:
Nålagauvfit PeKatigit isumaKa-
tigissutåne inuiaKatigit tamaving-
mik kivfåungissuseKardlutigdlo é-
ssigigsitaunigssåt aulajangersar-
neKarsimavoK. åma maleruagag-
ssiautitaussoK pingårneK tamåna
OKausinåungilaK. piviussungorti-
taussarpoK. 1960-ime (14. decem-
ber) FN-ime generalforsamlingi-
me 89-it (tåssa åma nålagauvfit
avangnåmiut) isumanatigissånik,
isumaKatigingineKångitsumik —
nålagauvfitdle 9 taiseKataunatik
— sordlo måkua isumaKatigissu-
tigineKarput:
kaavoK: — imåisorigigaliuna 1.
kalåtdlit amerdlanerpårtait
^uteKartut Kalåtdlit-nunåne
7 lunigssaK danskit nålagauvfiata
1 avdlat peKatigalugit atorne-
inuiait takornartanit Kunuti-
taunerat, nålagauvfigineKarne-
rat atornerdluinikutdlunit ilu-
aKutigineKarnerat inuit kikut-
dlunit piginautitaunerinik tu-
ngaviussunik narrunarsaineru-
vok; isumaKatigissume aulaja-
ngersagkanut akerdliuvoK å-
malo silarssuarme erKigseKati-
gingnigssaK suleKatigingnig-
ssardlo anguniardlugit suliniar-
nermut ajoKutauvdlune.
2. inuiait kikutdlunit nangminér-
dlutik aulajangisinautitåuput.
3. politikime, aningaussauteuar-
nerme atugarigsårtitsiniarner-
milo namaginartumik upalu-
ngaersimassoKånginera uparu-
artordlugit nangminerssorne-
rup anguneuarnigsså kinguar-
sarniarneKarsinåungilaK.
4. pingitsailivdlune KanoK-iliutsit
inuiangnut nangminerssortu-
ngitsunut tugtineKartut sutdlu-
nit atorungnaersineKåsåput, å-
ma inuiaKatigigtut nunamik i-
laisut pigissait atarKineKåså-
put. tamåna pissarianarpoK nu-
nap inuisa kigdlilersugåungit-
sumik nangmingneK oKauseri-
ssait tungavigalugit, tamatu-
muna nangminerssordluinar-
nermik kivfåungissuseKardlui-
narnermigdlo atugaKalersinaor-
Kuvdlugit.
5. åssigigsitauneK, inuiaKatigit
nangmingneK sussagssarisséi-
nut akuliutinginigssaK åmalo i-
nuiait kikutdlunit kisimik ing-
mingnut oKausigssaKarfiginerat
pivdlugo isumat tungaviussut
nålagauvfingnit tamagingnit a-
tarKineKardluinåsåput. —
kalåtdlit nangmingneK akornå-
ne hjemmestyre pivdlugo OKatdli-
nermut tungatitdlugo tailara ka-
låtdlit ilait isumaKarmata kigåi-
patdlårtumik ingerdlatsissoKartoK.
nåmagigtaitsut tåuko mingner-
påmigdlunit issoriniarumångilåka,
nåmagigtåissuserme ingmine su-
juariarnerpagssuarnut avKutau-
ssarmat. uvangale nangmineK pi-
ngårtitagssatut issigissara unau-
TrAFIKINVESTERINGER i GRØNLAND. Formanden for Folketingets trafikudvalg, venstremanden
Gustav Holmberg, besøgte i juli for første gang Grø nland. Han rejste sammen med den nyudnævnte
AS-direktør Frede Ahlgreen-Eriksen. De besøgte bl.a. Jakobshavn og Godthåb. Billedet er taget i Godt-
ab. Fra venstre Ahlgreen-Eriksen, hotelejer Knud Rasmussen, folketingsmand Gustav Holmberg og
0rgmester Peter Th. Høegh, Godthåb. Uden at præ cisere det nærmere var alle enige om, at meget
afore trafikinvesteringer er nødvendige i Grønland, hvis f.eks. turismen skal have en chance. (Foto: Lod-
berg).
angatdlånermut aningaussalTssutigssat Kalåtdlit-nunåne. angatdlånermut folketingip udvalgiata sujulig-
I 'ssua, venstrenut ilaus'soK Gustav Holmberg julime sujugdlermérdlune Kalåtdlit-nunånukarpoK. anga-
a^atigå SAS-ime direktøringordlåK Frede Ahlgreen-Eriksen. ilåtigut tikipait I lulissat Nugdlo. Nungme
taK ^SS'''ssauvoK’ såmerdlernit Ahlgreen-Eriksen, hoteliutilik Knud Rasmussen, folketingimut ilaussor-
Gustav Holmberg Nungmilo borgmester Peter Th. Høegh. ersserKigsumik oKångikaluardlutik tamar-
'sumaKatigigput Kalåtdlit-nunåne angatdlånermut aningaussarpagssuit atortariaKartut, sordlo takor-
ar|artitsineKartåsagpat. (åss.: Lodberg).
vok kisame politikip tungåtigut i-
ngerdlatsinerme avdlångulerni-
vingmik pissoKalernera.
uvavtinut tungassutigut nang-
mineK oKausigssaKarnerput
(hjemmestyre) piviussungortine-
KartariaKarpoK, piviussungortine-
Kåsaordlume. årKigssussinerdle pi-
viussungortineKartugssaK pingit-
sorane KanoK iliuseKarsinauni-
vingmik ilaKartariaKarpoK. atau-
siardluta misigerérsimavarput i-
natsisit tungaviussut maligdlugit
avdlaussunik atugagssaKartitau-
lerneK OKausinardluinausinau-
SSOK.
1954-ime FN-ip generalforsam-
lingiata aulajangineratigut nu-
navta Danmarkimut ilauvdluina-
lernera akuerineKarpoK (22. no-
vember 1954). taimanikut OKause-
rineKartut maligdlugit inuiait ka-
låtdlit nålagauvfingmut nangmi-
nerssortumut (Danmarkimut) ilå-
ngutitauvingnermikut tamåkissu-
mik ingmingnut nålagkersulerput.
taimane ilåtigut ersserKigsame-
KarpoK „inuiait kalåtdlit nang-
mingneK Kinigkatik avKutigalugit
1953-ime inatsisit tungaviussut av-
dlångortitaunerånut akuerssisi-
massut taimalo naKisimaneKara-
tik nangmingneK aulajangisinau-
nermingnik atuisimavdlutik“.
påsissutigssatut ilångutdlugo
tailara nålagauvfingmut avdlamut
atalivingneK taimåitoK FN-ip pi-
umassarissai maligdlugit ilångu-
tititsissup ilångutitaussuvdlo åssi-
gigsitaunerånik tungaveKartug-
ssaussoK. tamatuma ilagissugssau-
vå nunat pineKartut inuisa nåla-
gauvfiup ingerdlåssivine tamane
periarfigssaKartitauvdlutigdlo pi-
ginautitaunigssåt. nuna ilånguti-
taussoK ingminut tungåssuteKar-
tutigut angnertumik nangminér-
dlune aulajangisinaulersimassug-
ssauvoK kigdlilersugåungitsumik
politikikut ingerdlatsissoKardlune,
åma ilångutitauneK nunap nang-
mineK inuisa naKisimaneKaratik
kigsautigissamigtut oKautigissa-
nik tungaveKartugssauvoK — sor-
dlo inuit demokratiskiussumik Ki-
nersisinautitaunerat avKutigalugo
pisimassugssauvdlune.
onautsit kussanånguartut! åma-
me taimane nunavta pineKarnera
pivdlugo FN Danmarkilunime i-
natsisinik tungaveKartumik isso-
reriarfigssaKånginguatsiarput. i-
ssornartordle uvanlpoK 1953-ime
danskinut åssigigsitaulernivta ki-
ngornatigut „åssigilerniarnivtine“
ajornartorsiutausimassut (sulilo
uvdlumikut atutut) ajugauvfigi-
neK ajornardluinarsimanerat.
Danmarkip suliagssane tamåna
artorå påsinarsisimavoK.
ussatitorKat ilåt maligdlugo iv-
ssoicångitsume ivssortarneK ajor-
naKaoK. tåssa nunavtinut tunga-
ssutigut pissortavtalunit (lands-
rådip) aulajangéKatauvigsinåungi-
nerat pivdlugo OKautsit ilumortut.
piviussunik navssårsioraluarnivti-
ne navssågssatuarisimavavut isu-
mavdluarsårneKarnivtigut neriug-
dlualersimagaluarnivta aumalini-
kue.
piviuvdluångitsut silarssuåne
taimåitume inuginarsinaujung-
naerpugut. ingerdlavigput avdlå-
ngortitariaKarpoK. inatsisit tunga-
viussut 1953-imérsut ugperiner-
ssuat ajoKutigfnalerparput. åma
taimatut ingerdlåinåsagaluaruvta
politikip tungåtigut inunerput kå-
ngunåinarsissugssauvoK. avdlå-
nguvingneKåsagpat kalåliussugut
kisivta avdlångortitsisinauvugut.
Kulåne ilångussaK atuaramiuk
landshøvding Hans Lassen oKar-
Pok:
— takusinaussara maligdlugo i-
sumåka kukussumik Jens Poul-
arnap inu-
sugtup anga-
lanera
nuånéKissok
arnaK inusugtoK 18-inarnik
ukioKalilersoK Kanigtukut
nangitisimavoK ilisarisimå-
ngisane åiparit umiarssuar-
mut Nungmit Kangerdlug-
ssuarmukarnermine ineKa-
tigissariaKarsimagamigit si-
nerssortåume Diskome. i-
nusugtoK tåuna Nungmit
autdlarpoK 1. august, Disko-
mutdlo ikisimatsiardlune i-
nigssineKarsimavoK inung-
nut sisamanut inigssiame.
kinguningua — umiarssu-
aK Nungmit autdlarérsordlo
— iniminut atersimavoK
kuffertimine tigussagssaKa-
rame, uivssumissutigalugulo
påsivdlugo ineKatigssane
tåssaussut åiparit mikissu-
nguamik méragdlit.
kingorna inarnialerame
takuvå åiparit mérånguat
kisimitOK, nalunaerKutav-
dle akunerpålue Kångiutut-
dlo åiparit malugisimårdlu-
tik iserput taimalo inusug-
toK sinerKigsinaujungnaer-
dlune. taimåitumik Kåvane
ineKaratik ilaussut ilagissa-
riaKarpai, måssa åiparit i-
laserigaluaråine najornig-
ssait kajumiginginamiuk.
Kulåne oKalugtuarissap
erssersilårpå Kalåtdlit-nu-
nåne angalaniarnerme pi-
ssusiussut inungnutdlo na-
linginaussunut sut ajornar-
torsiorfiusinaussut KGH-ip
sinerssortautaine. tauvalo
tusaråine inusugtoK avdla-
mut inigssineKarsinausimå-
ngitsoK — inigssat tamar-
mik atorneKarmata, tauva
tupigutsagtariaKarpoK ilait
ima inuvdluartitautiging-
mata mardlungnut inigssiat
kisermåusinauvdlugit kitå-
ne angalaortitdlutik.
peKatigititdlugo neriutigi-
ssariaKarpoK pissutut tai-
måitutut pissoKåsångitsoK,
ingmingnut ilisarisimångit-
sut piumåssuseringisaming-
nik ineKatigingnigssåt, nå-
lagauvfiup kukunersiuissue
uvdlune måkunane sineri-
ssame angalatitdlugit.
-rg.
senip navsuiarsimavai, tåssame
sukutdlunit hjemmestyreKalernig-
ssap kinguarsagaunigssånut suni-
niniarsimångisåinarama. avisilior-
tordle uvavnik aperssuissoK aki-
simavara hjemmestyre ingminut
akilersungitsoK kigdlilingmik pe-
riarfigssaKartugssaussoK, åssiga-
lugit taorsigagssarsiat tapissutit-
dlunit.
H.
□ nivingagagssaK ipineK a-
jorpoK.
(Skotlandimiut ussatåt)
□ upakåtitaujumassoK u-
pakåtikuminaKaoK.
(Grubb).
□ kingugdliuvdlune igdlar-
toK igdlardluarnerussarpoK.
(John Vanbrugh).
□ malugineKarane inussoK
inuvdluarnerussarpoK.
(Ovid).
□ avKut nardlumuinartoK
nåinerssaussarpoK.
(Pythagoras)
□ asassaK perorsarneKar-
tarpoK.
(Salomon).
15